Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och många kan undvikas genom förebyggande arbetssätt. En viktig preventiv åtgärd är den preoperativa duschen. Sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress vilket hindrar dem från att ge patienter tillräckligt med information och hjälp kring proceduren och patienter avviker från riktlinjer vid utförandet på grund av ofullständig information. Operationssjuksköterskan är ansvarig för hygien och aseptik i operationssalen och framhåller vikten av preoperativa hygieniska förberedelserna fördet slutgiltiga resultatet av huddesinfektionen.  Motiv: Genom att belysa vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter av preoperativa dusch kan kunskap skapas om eventuella utmaningar samt om hur dessa problem kan förebyggas vilket i sin tur kan öka möjligheter för att främja en patientsäker vård.  Syfte: Syftet var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av hygieniska preoperativa förberedelser av patient inför kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på kirurgvårdavdelningar. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema och de fyra kategorierna: “Kluvenhet kring betydelsen av preoperativ dusch”, “Behov av tydligare riktlinjer på avdelningen”, “Behov av tydligare arbetsledning” och “Acceptans kring att inte följa riktlinjer”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde hinder som kunskapsbrist, personalbrist och tidsbrist vid de preoperativa hygienförberedelserna, vilket skapade känslor av osäkerhet, frustration och uppgivenhet. De beskrev en önskan om att ha rätt förutsättningar för att kunna följa nationella riktlinjer och ge omvårdnad av god kvalitet. / Background: Postoperative surgical site infection is the second most common cross infection in Sweden and many can be avoided by preventive measures. An important preventive measure is the preoperative shower. Nurses experiences lack of time and stress which prevents them from giving the patient sufficient information and assistance through the procedure and patients deviate from the guidelines due to lack of information. The operating room nurse is responsible for aseptic and hygiene in the operating room and emphasizes the importance of the preoperative shower for the final result of the skin disinfection.  Motive: By illustrate surgical ward nurses’ experiences of preoperative shower, knowledge can be created about possible challenges and how these problems can be prevented, which in turn can increase opportunities to promote a patient-safe care.  Aim: The aim of the study is to describe surgical ward nurses’ experiences of hygienic preoperative preparations of patient before surgery.  Methods: Semi-structured interviews in focus groups with nurses in a surgical ward were conducted. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The results were presented in one theme and four categories: “Hesitation of the importance of preoperative shower”, “Need of clearer guidelines in the surgical ward”, “Need of clearer leadership” and “Acceptance of not following guidelines”.  Conclusion: The nurses experienced obstacles such as lack of knowledge, lack of personnel and lack of time in the preoperative hygiene preparations, which created feelings of insecurity, frustration and abandonment. They described a desire to have the right conditions to be able to follow national guidelines and provide a good quality care.