Bakgrund: Överrapportering av patient mellan vårdpersonal kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Vid överrapportering mellan intensivvårdsavdelning och vårdavdelning skiljer sig vårdmiljö, kommunikation, dokumentation samt sjuksköterskors fokus och kompetens. Syfte: Att beskriva avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering från intensivvårdssjuksköterskor av patient från intensivvård till fortsatt vård på vårdavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med beskrivande design. Tio avdelningssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att ta över ansvaret, Att ha tid och vara förberedd, Att ha kompetens och samarbeta samt Att skapa en bra miljö för överrapportering. Struktur samt tillräcklig och relevant information tillsammans med tydlig dokumentation och planering för den fortsatta vården hade betydelse för avdelningssjuksköterskorna i övertaget av ansvaret för patienten. Att vara förberedd och ha tid för överrapporteringen var också viktigt för ett säkert övertag av vården. Bemötande och samarbete över klinikgränser upplevdes ha betydelse för hur bra en överrapportering blev där trygghet och stöd i den sårbara övergången i vårdnivå var viktigt för att upprätthålla adekvat vård för patienten. Överrapporteringen blev bättre med erfarenhet och ökad trygghet i rollen som sjuksköterska. Att göra patienten delaktig upplevdes betydelsefullt och den fysiska miljön upplevdes ha betydelse för hur informationsutbytet skedde. Slutsats: Planering, förberedelse och tid för överrapporteringen gav viktiga förutsättningar för en patientsäker övergång i vårdnivå och kontinuitet i den fortsatta vården. Erfarenhet hos avdelningssjuksköterskan och samarbete över klinikgränserna har betydelse för hur bra vården upprätthålls i denna sårbara övergång. Att göra patienten delaktig i överrapporteringen och den fysiska miljön har betydelse för hur informationsutbytet sker. / Background: Handover of patient between health care professionals can pose a patient safety risk. Handover between intensive care unit and general ward differs in care environment, communication, documentation and nurses’ focus and competence. Aim: To describe ward nurses’ experiences of handover from intensive care nurses of a patient from intensive care to continued care in a general ward. Method: Qualitative content analysis with descriptive design. Ten ward nurses were interviewed with semi-structured interviews. Result: Four main categories emerged: To take over the responsibility, To have time and be prepared, To have competence and cooperate and To create a good environment for handover. Structure, relevant and enough information with clear documentation and planning of the continued care impacted the transfer for the ward nurses. Being prepared and having time for the handover were also important for a safe transfer of care. Attitude and cooperation over clinic borders were perceived to impact the transfer. Security and support in the vulnerable transfer in level of care were important to maintain adequate care for the patient. The handover became better with experience and accrued security in the role as a nurse. To involve the patient was meaningful and the physical environment had an impact on how information transfer occurred. Conclusion: Planning, preparation and time created important conditions for a safe transfer. Experience and cooperation impacted how care was maintained. To involve the patient was meaningful and the physical environment impacted how information transfer occurred.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och många kan undvikas genom förebyggande arbetssätt. En viktig preventiv åtgärd är den preoperativa duschen. Sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress vilket hindrar dem från att ge patienter tillräckligt med information och hjälp kring proceduren och patienter avviker från riktlinjer vid utförandet på grund av ofullständig information. Operationssjuksköterskan är ansvarig för hygien och aseptik i operationssalen och framhåller vikten av preoperativa hygieniska förberedelserna fördet slutgiltiga resultatet av huddesinfektionen.  Motiv: Genom att belysa vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter av preoperativa dusch kan kunskap skapas om eventuella utmaningar samt om hur dessa problem kan förebyggas vilket i sin tur kan öka möjligheter för att främja en patientsäker vård.  Syfte: Syftet var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av hygieniska preoperativa förberedelser av patient inför kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på kirurgvårdavdelningar. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema och de fyra kategorierna: “Kluvenhet kring betydelsen av preoperativ dusch”, “Behov av tydligare riktlinjer på avdelningen”, “Behov av tydligare arbetsledning” och “Acceptans kring att inte följa riktlinjer”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde hinder som kunskapsbrist, personalbrist och tidsbrist vid de preoperativa hygienförberedelserna, vilket skapade känslor av osäkerhet, frustration och uppgivenhet. De beskrev en önskan om att ha rätt förutsättningar för att kunna följa nationella riktlinjer och ge omvårdnad av god kvalitet. / Background: Postoperative surgical site infection is the second most common cross infection in Sweden and many can be avoided by preventive measures. An important preventive measure is the preoperative shower. Nurses experiences lack of time and stress which prevents them from giving the patient sufficient information and assistance through the procedure and patients deviate from the guidelines due to lack of information. The operating room nurse is responsible for aseptic and hygiene in the operating room and emphasizes the importance of the preoperative shower for the final result of the skin disinfection.  Motive: By illustrate surgical ward nurses’ experiences of preoperative shower, knowledge can be created about possible challenges and how these problems can be prevented, which in turn can increase opportunities to promote a patient-safe care.  Aim: The aim of the study is to describe surgical ward nurses’ experiences of hygienic preoperative preparations of patient before surgery.  Methods: Semi-structured interviews in focus groups with nurses in a surgical ward were conducted. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The results were presented in one theme and four categories: “Hesitation of the importance of preoperative shower”, “Need of clearer guidelines in the surgical ward”, “Need of clearer leadership” and “Acceptance of not following guidelines”.  Conclusion: The nurses experienced obstacles such as lack of knowledge, lack of personnel and lack of time in the preoperative hygiene preparations, which created feelings of insecurity, frustration and abandonment. They described a desire to have the right conditions to be able to follow national guidelines and provide a good quality care.