I denna uppsats analyseras Disneyfilmen Mulan från 1998 ur ett feministiskt perspektiv. I en tid då feminismen återigen står högt upp på dagordningen och eftersom det fortfarande debatteras kring Mulan och feminism ville vi författare undersöka på djupet om Mulan kan kallas för feministisk. Med utgångspunkt i Judith Butlers feministiska teorier om hur genus konstrueras och är en maskerad kompletterat med Laura Mulveys teorier kring den manliga blicken i film samt Margareta Rönnbergs förklaring av den kvinnligt kodade hedoniska makten kontra den manligt kodade agoniska så har vi författare gjort en narrativ analys av filmen Mulan samt en karaktärsanalys av karaktären Mulan och hittat tydliga exempel på hur filmen bryter med rådande genusnormer, bekräftar maskeradbegreppet och bryter mot den manliga blicken. Filmen är dock problematisk då den innehåller scener som också bekräftar rådande makt- och genusstrukturer och där scener mellan kvinnor ges väldigt lite speltid, något vi utforskat genom Bechdel-Wallace-testet. Ser man dock till filmen i sin helhet, går in på djupet i dess narrativ och undersöker karaktären Mulan så är det denna uppsats mening att Mulan är en feministisk film. / In this essay the Disney-movie Mulan from 1998 has been analyzed through a feminist approach. In a time when feminism once again is a burning issue and since there is still a debate regarding Mulan and feminism this essay wanted to investigate if Mulan could actually be called a feminist movie. Based on Judith Butler’s feministic ideas regarding how gender is a construction and a masquerade combined with Laura Mulvey’s theory about the male gaze in movies and Margareta Rönnbergs explanation of the female coded hedonic power versus the male coded agonic we writers have made an narrative analysis of the movie Mulan and also an analysis of the character Mulan and found clear examples of how the movie breaks with current norms of gender, confirms the theory of masquerade and doesn’t conform to the male gaze. However, the movie is problematic since it contains scenes that also confirm current power and gender structures and scenes with just women are given very short screentime, something we have explored through the Bechdel-Wallace-test. If you look at the movie as a whole, goes in depth into the movies narrative and look at the character Mulan it is this essays conclusion that Mulan is a feministic movie. / <p>Cecilia Mörner var examinator för den här uppsatsen medan Per Vesterlund var examinator för kursen och den som attesterade kursens betyg (och därför står som examinator på titelsidan men inte i metadata).</p><p></p>

Turn-final gaze at the interlocutor has been suggested to fill different functions in conversation: being monitoring, regulatory or response-seeking. 16 Swedish toddlers use of turn-final gaze in dyadic interaction with their parents was investigated at the ages 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 and 3;0. The turn-final gaze behaviour was investigated for correlations to child age and language level. Additionally, child turn-final gaze in turn-final questions, in turns longer than 5 seconds and in different interaction contexts was examined.Results showed that the use of active turn final gaze increased over ages 1;0-2;0. No correlations between child use of turn-final gaze and child language level could be found. In turn-final questions, 93% of the turn-final gaze was active, i.e. was not present at the start of the turn. Turn-final gaze was used both during conversation and object-oriented interaction at all ages.A monitoring-response-seeking function of turn-final gaze was proposed to be used by the toddlers as a means to get the parent’s encouragement and approval of the child’s interactive language use. Additionally, the importance of choosing a suitable measure type of turn-final gaze while investigating small children was stressed. / Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende. / MINT: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MAW 2011.007)

This paper addresses the representation of the male equivalent of the mermaid - the merman - in illustrations. The paper relies on a theoretical framework of gender studies, queer theory, masculinity studies and previous studies of the mermaid including psychoanalysis and folkloric studies. The paper focuses on four different representations of the merman: The Pin-up, The Romantic Couple, The Fish Boy and The Elderly Merman. Each type is examined by their portrayal of gender, sexuality, masculinity, the gendered gazes in the picture and the intertextual relation to mermaid mythology, folklore and research. The paper concludes that the illustrations of the merman are shaped by a polarized gender norm. The different representations show a wide range of implicit looks, sexualities and various ways in how they relate to the mermaid myth. Some strategies implemented in the pictures imply that the male body still resists an objectified position. The sexualized merman follows the beauty ideals for the western man in mainstream media since the 1980’s where whiteness, muscles, youth and sensitivity are prioritized. The mermen that do not follow this ideal is pictured as frightening and/or asexual. All mermen have in common that they are feminized and exoticized due to their close connection to nature.

In der Sattelzeit von 1990 bis 1995 nach dem Fall der Mauer kam es zu einem Zusammenprall der Kulturen West vs. Ost. Es war in Deutschland ein Aufeinandertreffen, bei dem die Macht einseitig verteilt war. Die etwa 40 sächsischen Lokalfernsehprogramme stellen – mit dem „Blick von unten“ auf die grundlegende Veränderung des Alltags im Osten – einzigartige historische Quellen für das kulturelle Gedächtnis eines der wichtigsten historischen Einschnitte im 20. Jahrhundert für ganz Deutschland dar: die Neue Große Transformation. Die Analyse der lokalen Fernsehprogramme als audio-visuelles Kulturgut und dessen heutige Wiederaufführung trägt zur Revision „vertrauter“ Darstellungen, Positionen und Beurteilungen dieser Sattelzeit bei und legt Wurzeln heutiger Probleme der Vereinigung frei. Mit dem Abstand von 30 Jahren können die drei Generationen der Zeitzeugen, der Wende-Kinder und der Nachwende-Geborenen besser verstehen, wie ihre Identität durch das historische Schlüsselereignis verändert bzw. geprägt wurde.

Critical examination on the topic of gender representation, sexualisation, video gamecharacters and their designs is not untreated ground, and has been analysed using variousmethods; qualitatively, quantitatively (Tompkins &amp; et. al., 2020), and textually. However,these analyses are often analysed from the assumption that the consumer of video game mediais male, cis, and heterosexual. This assumption is not unfounded, but ignores the experienceof the part of the population that does not fit this description. Therefore, the research question;“How is gender represented in Street Fighter V, when analysed from different gazes?” A textual corpus analysis on Street Fighter V: Champion Edition was performed using gazetheory as a theoretical framework. It was found that although the male gaze applied in almostevery point of the study, instances where the queer gaze applied could still be found. / Kritisk examination runt könsrepresentation, sexualisation, videospelkaraktärer och derasdesign är ej otrampad mark, och har blivit analyserad under mångfaldiga metoder; kvalitativt,kvantitativt, och textuellt. Dock så är dessa analyser ofta analyserade från antagandet attkonsumenten av videospelmedia är cis, heterosexuell, och manlig. Detta antagande är inteogrundad, men ignorerar upplevelsen av elen av populationen som ej passar dennabeskrivning. Därav utforskningsfrågan; “Hur är kön representerad i Street Fighter V, näranalyserad från olika blickar?” En textuell korpusanalys som använder sig blick-teori som teoretiskt ramverk av StreetFighter V: Champion Edition var genomförd. Det var funnet att trots att den manliga blickenkunde appliceras i varje punkt i studien, exempel där den queera blicken kunde appliceraskunde fortfarande hittas.

Die Planungsregion Leipzig-Westsachsen gehört mit ca. 252 Einwohnern pro Quadratkilometer zu den am dichtesten besiedelten Gebieten in Mitteldeutschland. Wie in vielen anderen Regionen auch haben die zu Beginn der 1990er-Jahre einsetzenden wirtschaftlichen, politischen und gesellschaftlichen Veränderungen ihre Spuren in der bebauten Umwelt hinterlassen: Viele der vormals staatlichen Industrie-, Gewerbe- und Handelsunternehmen konnten nicht erhalten werden, was das Aufgeben zahlreicher Grundstücke, Gebäude und Anlagen nach sich zog.

Seit dem Jahr 2001 werden in Deutschland aufgrund von Länder – oder Fachhochschulinitiativen zunehmend Studiengänge für Physiotherapie etabliert, ohne dass es sich jedoch zunächst um einen vom Bund mitgetragenen und somit rechtlich abgesicherten neuen Berufsabschluss handelt. Die rasante Zunahme der Studiengänge geht einher mit einer maximalen Varianz hinsichtlich der Dauer, der Inhalte, der fachlichen Ausrichtung und Organisationsform sowie der Anbindung an unterschiedlichste Fakultäten. Die Studierenden dieser ersten Generation sind somit diejenigen, die mit ihren subjektiven Einstellungen, Wünschen, Ängsten, Erwartungen und Wahrnehmungen über einen neuen Blick verfügen. Sie können als die zentralen ExpertInnen in der Beurteilung eines deutlich Verunsicherung schaffenden Professionalisierungsprozess betrachtet werden. Mit der Einführung dieser neuen Studiengänge (z.T. im Sinne des Bolognaabkommens) werden vor dem Hintergrund der Fragen zur Existenz einer physiotherapeutischen Identität, eines physiotherapeutischen Habitus sowie der professionellen Selbstverortung drei unterschiedliche Forschungsstränge aufgegriffen: 1. Berufswahlmotive, existierende Bilder von Physiotherapie vor und nach der Ausbildung, Beurteilung der fachschulischen Ausbildung, Berufseinstieg 2. Gründe für die Aufnahme des Studiums, Vor- und Nachteile des Studiums, Bewertung des Studiums, Erwartungen an das Outcome, Probleme 3. Einstellung gegenüber Profession, Professionalisierung und Professionalität Methodologisch wurde das Forschungsdesign der ExpertInneninterviews gewählt. Die mit 33 Studierenden der unterschiedlichen Fachhochschulen geführten und vollständig transkribierten Interviews sind dann mittels eines qualitative Forschungsdaten verarbeitenden Softwareprogramms sequenzialisiert und codiert worden, um die Ergebnisse des Antwortverhaltens der Studierenden in eine mögliche Typisierung zu überführen. Um die studentische Binnensicht beruflicher Kulturalität um eine Außenaufsicht zu ergänzen, wurden zwei weitere nicht-studentische, jedoch professionszugehörige ExpertInnen interviewt. / The first university degrees in Physiotherapy have been developing in Germany since 2001, without however, any formal, legislative introduction by government. The rapidly increasing number of these courses vary considerably with regard to duration, contents, staffing and faculty membership. In this process of professionalization the students of this first generation of higher education are of particular interest. They are the “experts”, able to look at the profession from a new and different point of view. Their perception of the profession, their insecurities, wishes, hopes and needs highlight a process which could be described as unstable and confusing. The objective of this research project was to investigate whether a PT identity and a PT professional habitus exist and how the students themselves perceive the status of the profession. Expert interviews with students from different universities were chosen to gather the data which was subsequently analysed and codified using a qualitative research softwear to identify response types. In addition to the 33 students’ interviews portraying an “insider´s view” of the cultural identity, 2 further interviews were carried out with non-student experts in the field to represent an “outsider´s view”. This resulted in the examination of these distinct areas: 1. Career choice, satisfaction with initial PT training course, experiences on entering employment 2. Advantages and disadvantages of studying, satisfaction with the degree course, expectations of the outcome, problems 3. Attitude towards the profession, the status of professionalization and professionalism

Abstract The great detective Sherlock Holmes casts a long shadow on the previous research on the short stories by Sir Arthur Conan Doyle, where Mr. Holmes has been given the main attention. On the periphery, however, a woman named Irene Adler is recognizable. Adler makes her single entrance in the Sherlock Universe in “A Scandal in Bohemia” from 1891 when she outsmarts Mr. Holmes and makes him reconsider the entire female sex as a consequence. In the BBC adaptation Sherlock, the case is however different for the early feminist icon Adler. The portrayal of Adler in the episode “A Scandal in Belgravia” from 2012 is mainly focusing on her sexuality, nudity and seductive personality when meeting Holmes, which has resulted in this essay that aims to study the transformation of Adler from text to screen from a gender perspective. By conducting a comparative study based on gender theory and adaptation theory, the essay finds that there has been a sexualisation and diminishing of independence on behalf of Adler, which relates to common stereotypes in the portrayal of women in film. Through a successive degradation of the female character, it is possible to detect a form of reversed emancipation where the hundred year older predecessor shows greater feminist characteristics than the modern adaptation. / Sammanfattning Mästerdetektiven Sherlock Holmes kastar en lång skugga efter sig och har stått i centrum för majoriteten av forskningen om Sir Arthur Conan Doyles noveller. I periferin återfinns emellertid en kvinna vid namn Irene Adler som i ”A Scandal in Bohemia” från 1891 överlistar Holmes och får honom att omdefiniera hela sin syn på det kvinnliga könet på grund av Adlers intelligens och agens. I BBC:s filmatisering av den berömde detektiven i serien Sherlock har dock stora förändringar skett i transformationen av den feministiska förgrundsgestalten Adler. Porträtteringen av Adler i avsnittet ”A Scandal in Belgravia” från 2012 fokuserar till stor del på hennes sexualitet, avkläddhet och förföriska person i mötet med Holmes, vilket också föranlett denna uppsats vars syfte är att studera porträtteringen av Adler från text till filmduk ur ett genusperspektiv. Genom en komparativ metod grundad i genusteori och adaptionsteori finner uppsatsen att det skett en sexualisering och ett osjälvständiggörande av Adler som överensstämmer väl med många av de vanligt förekommande stereotypiska porträtteringarna av kvinnor på filmduken. Genom en successiv nedbrytning av den kvinnliga karaktären kan ett slags omvänd emancipation skönjas, där den hundra år äldre förlagan visar starkare feministiska förtecken än den moderna adaptionen.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks’ paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women. Her paintings lead into new conditions for the traditional understanding of spectatorship as well as female positions, since there is no male involvement or presence within the interactive space surrounding these paintings. The survey tries to further investigate and break down already existing theories concerning spectatorship with the main focus on Laura Mulvey’s the male gaze, termed in the essay “Visual Pleasure and Narrative Cinema” (1975). The queer theoretical approach in this paper is based on Judith Butler’s performativity, which then is attached to gaze theories in order to investigate the active and passive positions found in Brooks’ paintings. The paper does also include an analysis of the male gaze in relation to modernism, avant-garde, canon and subsequently the reason behind Brooks’ absence in modernist canon.

In everyday communication, humans utilise eye gaze due to its importance as a communication tool. As technology evolves, social robots are expected to become more adopted in society and, since they interact with humans, they should similarly use eye gaze to elevate the level of the interaction and increase humans’ perception of them. Previous studies have shown that robots possessing human-like gaze behaviour increase the interactants’ task performance and their perception of the robot. However, social robots must also be able to behave and respond appropriately when humans act inappropriately, and failure in doing so may normalize bad behaviour even towards other humans. Additionally, with the recent progress of wearable eyetracking technology, there is interest to see how this technology can be used to help generate human gaze into a robot. This thesis work investigates how the eye gaze behaviour from a human being can be modeled into the robot Furhat to behave more human-like in a confrontational scenario. It further investigates how a robot possessing the developed human-like gaze model compares to a robot using a believable heuristic gaze model. We created a pipeline which concerned selecting scenarios, conducting roleplays between actors of these scenarios to collect gaze, extracting and processing that gaze data and extracting probability distributions that the human-like model would utilise. Our model used frequencies to determine where to gaze and head rotation, while gamma distributions were used to sample gaze length. We then executed an online video study with the two robot conditions where participants rated either robot by filling out a questionnaire. The results show that while no statistical difference could be found, the human-like condition scored higher on the measures anthropomorphism/human-likeness and composure, whereas the heuristic condition rated higher on expertise and extroversion. As such, the human-like model did not yield a significant benefit on robot perception to opt for it. Still, we suggest that the pipeline used in this thesis work may help HRI researchers to perform gaze studies and possibly build a foundation for further development. / I vardaglig kommunikation använder människor sig av blickar på grund av dess betydelse som kommunikationsverktyg. Då teknologi ständigt utvecklas förväntas det att sociala robotar kommer att bli mer involverade i samhället, och eftersom de integrerar med människor så bör de på samma sätt använda sig av blickar och ögonrörelser för att höja nivån på interaktionen och därmed förbättra människors uppfattning av dem. Tidigare studier har visat att robotar som använder sig av blickar likt människor kan förbättra deltagarnas utförande av uppgifter samt deras uppfattning av roboten. Sociala robotar måste dock även kunna agera och svara på ett lämpligt sätt när människor beter sig olämpligt, och gör dem inte det finns risken att det olämpliga beteendet normaliseras, även i interaktioner med andra människor. Med de senaste framstegen av portabla eye-tracking enheter finns det därför ett intresse att se hur denna teknologi kan användas för att generera människolikt blickbeteende som sedan används i en robot. Denna studie undersöker hur en människas sätt att blicka och titta kan modelleras i roboten Furhat för att bete sig mer människolikt i ett scenario där konfrontation behövs. Studien undersöker dessutom hur en robot som bär ett människolikt blickbeteende jämför sig med en robot som bär ett trovärdigt heuristiskt blickbeteende. Vi skapade en struktur som involverade att välja scenarion, utföra rollspel mellan skådespelare i dessa scenarier för att samla data om deras blickmönster, extrahera och bearbeta denna data, och extraherade sannolikhetsfördelningar som den människolika modellen skulle använda sig av. Vår modell använde sig av frekvenser för att besluta var roboten skulle blicka, medan gammafördelningar användes för att generera blickens längd. Vi utförde därefter en videostudie online med de två robotvarianterna, där deltagare bedömde någon av robotarna genom att svara på en enkät. Resultaten visar att ingen statistisk signifikant skillnad kunde påvisas. Trender visade dock att modellen med människolik blickbeteende bedömdes högre i mätningen av attributerna antropomorfism/mänsklighet och fattning, medan den heuristiska modellen bedömdes högre i expertis och utåtvändighet. Därav erhöll den människolika modellen ingen signifikant framgång för att föredra den. Vi föreslår ändå att strukturen som användes i studien kan hjälpa MRI forskare att utföra studier som involverar blickbeteende hos människor, och möjligtvis bygga en grund för vidareutveckling av strukturen.