The aim of this study was to examine the knowledge and the experience that school counsellors have about tics and Tourette syndrome. This study is based on a qualitative research which we conducted with semi-structured interviews. We have done five interviews with different school counsellors in a small municipality in southern Sweden. The theoretical approach that was used in this study was theory of knowledge as a comprehensive theory and professional competence which includes formal knowledge and tacit knowledge. Some of the study’s conclusions are that the School Counsellors had different professional competence about tics and Tourette syndrome. The school counsellors had received their knowledge through formal educations and work experience. School counsellors had different types of education which mean that they had different knowledge and experiences but also different approaches, methods and way to relate students with tics and Tourette syndrome in their profession. In our results, it appears that work experience and formal education often exist together. Therefore it is not possible to say which specific form of knowledge school counsellors use in a meeting with a student with tics and Tourette syndrome, and whether this could have affected the meeting.

No description available.

En kvalitativ studie om legitimerade förskollärare samt utbildade barnskötares tolkningar av ett utvalt citat ur förskolans läroplan som beskriver hur arbetslaget ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen. Syftet är att synliggöra hur förskolans pedagoger talar om tillitsfulla relationer mellan förskola och hem. Studien kan bidra med en djupare förståelse kring relationens betydelse för en fungerande samverkan. Studiens empiri samlades in genom digitala semistrukturerade intervjuer. Studien tar inspiration ur det sociokulturella perspektivet för att synliggöra mönster med hjälp av olika redskap. Studien tar även avstamp i en socioekologisk utvecklingsteori gällande samverkan mellan förskola och hem. Resultatet synliggjorde att en tillitsfull relation värderades högt av förskolans pedagoger men att det fanns skillnader i vad tillitsfull definierades som. Vidare antyder studiens resultat att pedagogerna är oense om det är pedagogernas eller vårdnadshavarnas ansvar att skapa en tillitsfull relation trots att det är arbetslaget ansvar enligt läroplanen.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares yrkeskompetens i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som besitter erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. För att kunna få en förståelse för den framkomna empirin har studiens teoretiska utgångspunkt baserats på det kritiska-, kompensatoriska- och dilemmaperspektivet. Perspektiven tillsammans med tidigare forskning har även legat till grund för analys och diskussion av resultatet. Resultatet visar att förskollärarna stundtals anser att de besitter otillräcklig yrkeskompetens i mötet med de barn som är i behov av särskilt stöd. Arbetet beskrivs väcka starka känslor och vara både krävande och utvecklande. Organisatoriska förutsättningar så som barngruppens storlek, förskolans personaltäthet, samt tillgängligheten av specialpedagoger och kompetensutveckling, påverkar förskollärarnas upplevda yrkeskompetens. Slutligen anses även tidigare erfarenheter samt relationen till kollegor samt vårdnadshavare vara av betydelse för förskollärarnas arbete med de barn som är i behov av särskilt stöd.

Ambitionen med studien har varit att ta fram kunskap om Stockholms stads stöd till hemmasittare i gymnasieåldern genom att undersöka hur yrkesverksamma arbetar med målgruppen och hur stödet underbyggs på kunskaper om hemmasittarproblematik. Resultatet visar att det i stort sett inte finns något stöd till unga hemmasittare i gymnasieåldern som kan uppfattas fungera utifrån målgruppens behov och att det finns behov av kunskapsutveckling och samsyn om fenomenet samt mer resurser. Stödet som finns tillgängligt inom KAA är frivilligt och har bra idéer om vad som erbjuds men kan samtidigt inte förstås vara tillgängligt för studiens målgrupp, hemmasittare som isolerar sig i hemmet. Resultatet visar att hemmasittarproblematik är ett komplext fenomen, men en heterogen grupp unga där orsakerna kan finnas på både strukturell och individuell nivå. Studiens empiri utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som kan träffa på unga hemmasittare. / The aim of the study has been to develop knowledge about the City of Stockholm's support for home-sitting in upper secondary school age by examining how professionals work with the target group and how the support is supported on knowledge of home-sitting problems. The results show that there is virtually no support for young secondary school age home-sitting who can be perceived to work according to the needs of the target group and that there is a need for knowledge development and consensus on the phenomenon and more resources. The support available within KAA is voluntary and has good ideas about what is on offer but at the same time cannot be understood to be available to the study's target group, home-sitting who isolate themselves in the home. The results show that home-sitting problems are a complex phenomenon, but a heterogeneous group of young people where the causes can be found on both structural and individual levels. The study's empiricism consists of eight semi-structured interviews with professionals who can meet young home-sitters.

Bakgrund: På vägen från novis till kompetent sjuksköterska finns det många faktorer som påverkartransitionen. Detta beror på att det finns ett tydligt glapp mellan teori och praktik förnyutexaminerade sjuksköterskor, vilket leder till att känslan av att vara redo inför denprofessionella yrkesrollen saknas när det efter examen är dags att börja arbeta somsjuksköterska. Genom att stötta de nyutexaminerade sjuksköterskorna under transitionenfrån novis till kompetent kan man förutom att ge de novisa sjuksköterskorna bättreförutsättningar för att lyckas i yrkesrollen, även främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans transitionfrån novis till kompetent i sjukhusmiljö. Metod: Arbetets metod var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes genomdatabassökningar i CINAHL och PubMed och totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderadesi resultatet. Samtliga inkluderade artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ ochkvalitativ metodansats. Dataanalysen skedde genom en integrerad analysmetod där deinkluderade artiklarnas resultatdel jämfördes och kategorier togs fram. Resultat: Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier vilka beskriver hur man kundeunderlätta transitionen från novis till kompetent sjuksköterska i sjukhusmiljö. Kategoriernavar utvecklande och hämmande faktorer, simulationsövningar, kliniska stödprogram ochhandledning. Slutsats: Utvecklande och hämmande faktorer påverkade transitionen till kompetent sjuksköterska.Kliniska stödprogram visade sig vara en stor tillgång för de nyutexamineradesjuksköterskorna. Det kan vara rimligt att öka antalet platser på dessa program som finns ilandet för att alla ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas inom yrkesrollen. Ävensimulationsövningar hade en positiv inverkan på de novisa sjuksköterskornaskompetensutveckling. Handledning är också en tillgång men kan däremot behövautvecklas för att uppnå sin fulla potential som stöd i de novisa sjuksköterskornaskompetensutveckling. / Background Many factors affect the transition from novice to competent nurse. This is because there isa gap between theory and practice which leads to a feeling of being unprepared for theprofessional role. By supporting newly graduated nurses during their transition fromnovice to competent nurse, it is possible to give them better conditions to develop theirskills and promote patient safety. Aim The aim was to describe what affects the newly graduated nurse's transition from novice tocompetent in a hospital environment. Method This was a non-systematic literature review. Data collection was performed throughdatabase searches in CINAHL and PubMed. A total of 15 scientific articles were includedin the results. Included articles were reviewed on the basis of Sophiahemmet University'sassessment for scientific classification for quantitative and qualitative method approaches.An integrated data analysis was used where the results part of the included articles wascompared to form categories. Results Four main categories described how to facilitate the transition from novice to competentnurse in a hospital environment. The categories were: developing and inhibiting factors,simulation practice, clinical support programs and preceptorship. Conclusions Developing and inhibiting factors influenced the transition to a competent nurse. Clinicalsupport programs proved to be a great asset for the newly graduated nurses. It may bereasonable to increase the number of places on these programs available in the country sothat everyone has the best conditions to develop in the professional role. Simulationpractice also had a positive impact on their competence development. Preceptorship is alsoan asset but needs to be developed to achieve its full potential as support in the novicenurses' competence development.

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL.Några av de frågeställningar som jag har är1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare?2. Vad vet handledarna om skolan styrdokument och bedömning via matriser?3. Hur ser handledarna på skolans utbildning som helhet?Metoden jag valt för att samla in data är att intervjua fem erfarna handledare för att få veta deras erfarenheter och åsikter om APL och beskriva deras upplevelser om hur det är att ha elever och att vara handledare.Resultatet visar att handledarna upplever sitt uppdrag som positivt men arbetsamt, men också att de har för lite kännedom om eleverna och vad de ska lära sig. De tycker inte att eleverna är tillräckligt motiverade och mogna och att de inte är förberedda för yrkeslivet. Alla handledare tycker att bedömningsdokumenten är krångliga och borde förenklas och göras mer begripliga. Ingen hade gått handledarutbildning inför GY-11. Handledarna poängterar att det utbildas för många frisörer och att det inte finns plats för alla nyutbildade. De menar att det behövs ett närmare samarbete mellan skolan och frisörsalongerna men vet inte hur de ska få tid till det.I diskussionen tar jag upp att handledarnas förväntningar på vad eleverna ska kunna inte stämmer med vad de kan och hur vi ska kunna göra tydligare bedömningsdokument utifrån styrdokumenten. Ett problem är att handledarna är osäkra på vad skolan lär ut och litar till sitt eget yrkeskunnande. Det ger varken jämn kvalitet eller likvärdig bedömning. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till tre saker: (1) Hand-ledarutbildningen behöver stärkas och genomföras regelbundet, (2) lärarna bör ha mer tid för APL och (3) styrdokumenten behöver förenklas och förtydligas så att handledarna förstår innehållet vilket leder till en likvärdig utbildning och bedömning.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient. Främst när det gäller mobiliseringen. Resultatet kunde inte visa på om sjuksköterskan förändrade sin yrkeskompetensnivå enligt Benner. De flesta deltagarna upplevde att det förekommer risker i patientsäkerheten vid vård av utlokaliserade patienter. Resultatet av studien visar, att det är viktigt att patienterna vårdas där rätt kompetens finns. / The Orthopedic Clinic in Malmö received most satellitepatients during year 2012 of all clinics at Skånes Universitetssjukhus. This results in that the patient receive care in a ward that is not specialized at the patients current diagnosis. It also means that the nurses giving care have professional competence from another speciality. This might lead to potential safety risks for the patient. Does the nurse experience altered competence while caring for satellitepatients? Does the nurse experience that the care given is altered and in what way? Does it result in any safety risk for the patient to be a satellitepatient? Eleven nurses were interviewed in a hermeneutic perspective with Patricia Benner´s theory about different stages of competence as a framework. The most of the participants experienced a difference in caring for satellitepatients compared to orthopedic patients. Mostly regarding physical activity. The result didn´t show if the participants altered professional competence according to Benner. The most participants experienced risks in patientsafety in caring satellitepatients. It´s important that patients are cared for in the proper ward where the professional competence exists.

Syftet för föreliggande studie är att undersöka på vilket sätt förskollärarenuppfattar att hens yrkeskompetens möjliggör en likvärdig utbildning iförskolan för barn med autismdiagnos. Studien genomfördes som en kvalitativanalys, där data samlades in genom sex intervjuer med sex legitimeradeförskollärare i tre olika kommuner i Sverige. Intervjuerna spelades in medhjälp av ljudupptagning för att sedan transkriberas. Analysen avinformanternas svar genomfördes med hjälp av kategorisering av de svar somerhölls. I resultatet framkom att ingen av informanterna upplevde sig haerhållit en tillräcklig kompetens för att skapa en likvärdig förskola för barnmed autismdiagnos. Under intervjuerna framkom en skillnad mellan denkompetens som informanterna erhållit, den formella kopplades till derasförskollärarutbildning, samt den reella kompetensen som de erhållit i olikamöten gällande barn med autismdiagnos. Förskolans utbildning för barn medautismdiagnos upplevs inte likvärdig utifrån informanternas svar, vilket får tillföljd att förskolans utbildning inte är likvärdig för barn med autismdiagnos.Studiens resultat kan komma att leda till vidare implikationer gällande hurkompetensutveckling sker för yrkesverksamma förskollärare och hurförskollärarutbildningen utformas på olika lärosäten runt om i landet, i syfteatt skapa en likvärdig förskola för barn med autismdiagnos.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.