No description available.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid. Något som istället ökar sannolikheten för att man utför informell omsorg är om man är anställd eller om man är i åldern 31-80 år. Undersökningen visar också att kön spelar roll då det framgick att kvinnor i större utsträckning utför informell omsorg. Resultaten stämmer inte helt överens med tidigare teorier och uppfattningar, vilket gör att vi kan konstatera att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkar informell omsorg. / Formal care refers to public health and social care interventions that usually municipal, county or private sector company on contract performs. Informal care includes care provided by relatives that corresponds action when long-term assistance is needed and volunteer efforts involving unpaid duties that they themselves choose to do. This paper examines whether the variables gender, age, education, employment, income, place of residence and children in the home may be associated with Swedish individuals performing informal care by parents or in-laws. The result shows that if you have a high level of education the probability of performing informal care for their parents / in-laws decreases. Something that also reduces the probability is if you have more than one child under 18 at home, which can be seen as logical since children require much time. Something that instead increases the probability of performing informal care is if you are employed or if you are aged 31-80 years. The survey also shows that gender matters since it appeared that more women performing informal care. The results are not entirely consistent with previous theories and concepts, which enables us to conclude that it is difficult to determine how various factors affect the informal care.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården. De dominerande upplevelserna som rådde bland anhörigvårdarna var känslan av att anhörigvårdarrollen tar tid i anspråk. Att vara anhörigvårdare betydde för de flesta att vara detta 24 timmar om dygnet och att det inte fanns tid för egna intressen. Anhörigvårdarna hade mer eller mindre anpassat hela sitt liv till den sjuke partnerns behov. Känslan av att inte ha någon valmöjlighet vid påtagandet av anhörigvårdarrollen var stark bland de kvinnliga informanterna. Däremot beskriver de manliga informanterna åtagandet av anhörigvårdaruppgifter som ett medvetet och övervägt beslut. Synen på hjälp och stöd från den offentliga omsorgen varierade, vissa ansåg sig ha fått den hjälp de begärde, medan andra lyfte fram våndan inför beslutet att ta emot stöd och hjälp utifrån. Intervjuerna berörde även könsspecifika skillnader i anhörigvårdarrollen. Samtliga informanter ansåg att anhörigvårdarrollen passar det kvinnliga könet bäst, eftersom omsorgen av familjen naturligt tilldelas kvinnor. Trots denna uppfattning, framkom det att individens egen personlighet och vilja att hjälpa sin närmaste är det som avgör om personen är beredd att ta på sig rollen som anhörigvårdare. Vi kunde uppmärksamma att kvinnor var mer bundna vid könsstereotyper, medan det hos männen fanns en vilja att bryta ned dessa och visa att även männen klarar av hushållssysslor och omsorg av sin partner.</p>

Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare. Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn. Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt med språklig medvetenhet. __________________________________________________________________________

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården. De dominerande upplevelserna som rådde bland anhörigvårdarna var känslan av att anhörigvårdarrollen tar tid i anspråk. Att vara anhörigvårdare betydde för de flesta att vara detta 24 timmar om dygnet och att det inte fanns tid för egna intressen. Anhörigvårdarna hade mer eller mindre anpassat hela sitt liv till den sjuke partnerns behov. Känslan av att inte ha någon valmöjlighet vid påtagandet av anhörigvårdarrollen var stark bland de kvinnliga informanterna. Däremot beskriver de manliga informanterna åtagandet av anhörigvårdaruppgifter som ett medvetet och övervägt beslut. Synen på hjälp och stöd från den offentliga omsorgen varierade, vissa ansåg sig ha fått den hjälp de begärde, medan andra lyfte fram våndan inför beslutet att ta emot stöd och hjälp utifrån. Intervjuerna berörde även könsspecifika skillnader i anhörigvårdarrollen. Samtliga informanter ansåg att anhörigvårdarrollen passar det kvinnliga könet bäst, eftersom omsorgen av familjen naturligt tilldelas kvinnor. Trots denna uppfattning, framkom det att individens egen personlighet och vilja att hjälpa sin närmaste är det som avgör om personen är beredd att ta på sig rollen som anhörigvårdare. Vi kunde uppmärksamma att kvinnor var mer bundna vid könsstereotyper, medan det hos männen fanns en vilja att bryta ned dessa och visa att även männen klarar av hushållssysslor och omsorg av sin partner.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it’s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad. It is important to understand how the co-workers in one of the shift teams at the fire department evaluate the communication that takes place during routine staff meetings. To help understand this we have examined how the meetings at the fire department are structured, and how the co-workers interpret the communication in both formal and informal meetings. We have also examined the importance of sensemaking communication in meetings at the fire department. Karl E. Weicks’ theories about sensemaking serve as a foundation to the theoretical framework of our study. We focus on sensemaking for both formal and informal meetings and our study was conducted by eight qualitative interviews with co-workers at the fire department at the Emergency services in the region of Karlstad. The conclusions of the study show that informal meetings contribute to communion at the work place, this because the co-workers get to know each other. In addition informal meetings serve as a scene for interpreting information. When the co-workers discuss the information in informal meetings they exchange experiences and opinions, and information that might have lacked context instead makes sense. Good information is that kind of information that is associated with the co-workers’ everyday reality. The study also shows that the information given in formal meetings relatively often is perceived as meaningless, and that the opportunity to raise questions and additional dialogue is often ignored. Key words: sensemaking, internal communication, formal, informal, meetings, Emergency services, fire department

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.   Syfte: Få en förståelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvämlighetsurval. Resultat: Huvuddrag från resultatet bygger på bristande internkommunikation, många subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mängd kommunikationskanaler, otillräcklig socialisering samt icke nåbara rektorer med skiftande ledarskap. Slutsats: Undersökningen utgår från resonemanget att alla de informella processerna är lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stämmer helt och hållet, vår undersökning visar att det är kulturen som är den mest framträdande processen för internkommunikationen. Det fastslås av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte är anpassat till den nuvarande situationen.

Studiens syfte har varit att utveckla kunskap om hur informellt kunskapsutbyte mellan medarbetare i arbetslivet sker. Mer specifikt studeras vid vilka tillfällen och i vilket syfte medarbetare väljer att vända sig till en specifik kollega för att fråga om något, samt hur detta kunskapsutbyte går till. Följande frågeställningar har använts för att få svar på detta: På vilket sätt utbyter medarbetare kunskap med varandra? Vid vilka tillfällen tar medarbetare initiativ till att utbyta kunskap med varandra? Vad avgör vem medarbetare väljer att vända sig till? Utifrån syftet samt frågeställningarna har observationer samt semistrukturerade intervjuer genomförts på ett universitetssjukhus. Resultatet visade att medarbetarna utbyter kunskap med varandra via snabba möten, genom att fråga en specifik kollega, via informella samtal om det vardagliga arbetet, genom mötessituationer och allmänt prat på raster. De tillfällen som medarbetarna utbyter kunskap sker då de inte kommer vidare i sitt arbete, när det övriga arbetet tillåter, när de ser någon som de tror kan svara, för att stötta en kollega som de tror behöver hjälp, för att hjälpa mindre erfarna kollegor samt via det vardagliga arbetet. Vidare så har det även undersökts vad som avgör vem medarbetarna väljer att vända sig till. Detta visade sig vara både erfarenhetsbaserat samt tillgänglighetsbaserat då det går snabbt att fråga någon som befinner sig nära.

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac. One of the main qualities with informal internal communication seems to be its quickness. Mainly three different types of communication media were used – face-to-face, telephone and email. The organizational structure and the informal internal communication correlate in many interesting ways. For example, most of the informal internal communication takes place inside formal work units. The main conclusion is that the informal internal communication supports the organization quite well.