Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter hör numera till det normala i vården. Bristen på vårdplatser har visat sig leda till vårdskador, missnöjda patienter samt att vårdpersonalen känner frustration över sin arbetssituation. Sjuksköterskan ska arbeta för att göra patienten delaktig i sin egen vård. Trots att överbeläggningar och utlokaliseringar förekommer finns det inte mycket skrivet som lyfter fram sjuksköterskornas upplevelser om denna situation. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som förflyttats mellan vårdavdelningar på grund av brist på vårdplatser. Examensarbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där data samlats in via intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet beskriver tre kategorier samt sex underkategorier. Kategorierna är: Hinder för att arbeta patientsäkert, konsekvenser av minskat antal vårdplatser och sjuksköterskans tankar om framtiden. Utifrån sjuksköterskornas berättelser visar resultatet att det finns brister i kommunikation och på en ansträngd arbetssituation, samt att det är svårt att arbeta patientsäkert. Diskussionen fokuserar på betydelsen av en fungerande kommunikation samt vad ett minskat antal vårdplatser och en hög arbetsbelastning kan resultera i.

Life expectancy is increasing in Sweden, and the population is expected to continue to grow. In addition to the population getting older, the number of chronic diseases is increasing, and more people are becoming multimorbid. This results in patients often needing care from multiple healthcare providers. In the Kinda municipality, the possibility of establishing a so-called healthcare center is being considered with the goal of better integrating healthcare and providing patients with care closer to home. We are investigating how a changed healthcare supply, in the form of a healthcare center, may impact the residents of Kinda municipality by forecasting and analyzing future healthcare consumption.  "A Different Kinda Healthcare" involves the establishment of a healthcare center with specialized clinics, self-monitoring at home, and local care facilities. The establishment of a healthcare center has the potential to free up resources in inpatient care, as patients who are currently treated in hospitals without significant need could be transferred to local care facilities. There, they would receive the supervision they require without occupying resources in inpatient care that they do not need. With a utilization rate of 100 percent for the local care facilities, and assuming these are occupied by patients transferred from inpatient care, between 4 and 58 million SEK can be released from inpatient care (depending on the estimated daily cost). The exact cost of the transfers will affect how many resources can be freed up. Considering the high demand for outpatient care at Linköping University Hospital in general, and particularly in psychiatry, it is proposed to reallocate resources from the Psychiatric Clinic to the healthcare center. Regarding the relocation of primary care from vårdcentralen Kisa to patients' homes through the use of self-monitoring for specific diagnoses, the number of visits to vårdcentralen Kisa may decrease, thus freeing up resources. However, it is important to consider the costs of the technology and other relevant factors to ensure a successful implementation of self-monitoring. Finally, it is important to ensure collaboration regarding the changing healthcare services. However, if the healthcare center is established, this is not a fixed end state, and therefore, the importance of continuing to evaluate its effectiveness is emphasized.

Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet. Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten. / Background: Under the last decade hospital beds in Swedish hospitals have been reduced dramatically which have increased the bed – occupancy rates as well as the waiting hours at the emergency departments.  As a consequence to this the medical wards become overcrowded and patients are been located in other wards then the ward with the right expertise.   Purpose: To examine how registered nurses and physicians are affected by the lack of patient beds in an emergency hospital and how they think the situation affect patient safety. Method: Qualitative study consisting of semi –structured interviews with nine registered nurses and three physicians, all working in an emergency department, an surgery with acute intake and a department for acute infectious diseases. Content analysis (Malterud, 2009) was used to analyse the material. Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.   Results: The problem to find adequate in-hospital beds for the patients are caused by the lack of physical beds in especially the medicine division and the inability to keep existing beds open as a result of the lack of registered nurses. The lack of hospital beds have made it difficult for the physicians and the registered nurses to give safe and adequate care to their patients. Conclusion: The shortage of hospital beds, and the constant relocation of patients, is making it difficult for nurses and physicians to give patients the medical care they need which have a great effect on patients safety.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient. Främst när det gäller mobiliseringen. Resultatet kunde inte visa på om sjuksköterskan förändrade sin yrkeskompetensnivå enligt Benner. De flesta deltagarna upplevde att det förekommer risker i patientsäkerheten vid vård av utlokaliserade patienter. Resultatet av studien visar, att det är viktigt att patienterna vårdas där rätt kompetens finns. / The Orthopedic Clinic in Malmö received most satellitepatients during year 2012 of all clinics at Skånes Universitetssjukhus. This results in that the patient receive care in a ward that is not specialized at the patients current diagnosis. It also means that the nurses giving care have professional competence from another speciality. This might lead to potential safety risks for the patient. Does the nurse experience altered competence while caring for satellitepatients? Does the nurse experience that the care given is altered and in what way? Does it result in any safety risk for the patient to be a satellitepatient? Eleven nurses were interviewed in a hermeneutic perspective with Patricia Benner´s theory about different stages of competence as a framework. The most of the participants experienced a difference in caring for satellitepatients compared to orthopedic patients. Mostly regarding physical activity. The result didn´t show if the participants altered professional competence according to Benner. The most participants experienced risks in patientsafety in caring satellitepatients. It´s important that patients are cared for in the proper ward where the professional competence exists.