Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förändringsarbete, utifrån berättelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte är att identifiera faktorer som kan påverka införandet av en kompetenskartläggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesätt anlades som genomgående teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frågeställningar besvaras: “Vilka faktorer har betydelse för implementering av förändringar i företaget?” och “Hur kan dessa faktorer underlätta implementeringen av en kompetenskartläggningsrutin i företaget?”. Resultaten åskådliggör att tidigare erfarenheter av förändringsarbete, delaktighet i processen och förståelse för förändringens syfte utgör underlättande faktorer. Genom att anlägga det systemteoretiska tankesättet på resultaten landar vi i slutsatsen att faktorerna behöver kombineras och kontextanpassas för att ge en förändring goda förutsättningar.

Studiens syfte var att undersöka organisationers svårigheter i tillvägagångssättet vid utförande av kompetenskartläggning. Studien ville svara på vad det är som gör att en kompetenskartläggning kan leda till ett bristande resultat. För att hjälpa oss att besvara syftet skapades två forskningsfrågor: “Vilka svårigheter finns att kartlägga kompetensbehov på organisationsnivå?” och “vad kan svårigheterna leda till?” Metoden som användes var en kvalitativ analys där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog två ledare, HR-chef och Operativ chef samt två anställda varav en är fackligt förtroendevald. Resultatet analyserades med hjälp av teorier och tidigare forskning om kompetens, kompetenskartläggning, ontologiskt perspektiv på kompetens och svårigheter med att skapa en reliabel självbild. Resultatet bekräftar teorierna att det är en väldigt komplex process att genomföra kompetenskartläggning. De största svårigheterna med kompetenskartläggning som framkommit i vår fallstudie är; förankringen i hela organisationen, svårigheter med att definiera begreppen, utmaningen i att mäta personliga egenskaper och implicit kunskap, reliabiliteten i självskattningen samt den bristande användningen av kompetenskartläggningen som görs.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete.

I detta arbete undersöks kompetens och kompetenskartläggning inom dagens organisationer. Kompetens är ett begrepp som har studerats länge utifrån olika perspektiv och discipliner, vilket har gett upphov till ett flertal teorier och förklaringsmodeller som innefattar olika tillvägagångssätt för hur kompetens kan förstås och kartläggas. Trots detta existerar det i dagsläget inte en universell definition av begreppet kompetens, utan kompetens betraktas ofta som ett komplicerat begrepp. Detta medför ett problem för dagens organisationer då många organisationer efterfrågar kartläggning av medarbetares kompetenser för att utveckla och förbättra verksamheter. I detta arbete presenteras en alternativ syn på kompetens och kompetenskartläggning som integrerar två forskningsområden. Dessa är företagsekonomi och positiv psykologi. Syftet med arbetet är att undersöka kompetens och kompetenskartläggning ur ett integrerat perspektiv och bidra med uppdaterad, aktuell och tillförlitlig forskning kring hur kompetenskartläggning kan genomföras inom organisationer. Genom att kombinera forskning inom företagsekonomi och positiv psykologi kan olika aspekter av kompetens lyftas för att bidra till en integrerad, övergripande och mer konkret syn på kompetens och kompetenskartläggning. Denna syn innefattar personlig och inlärd kompetens med tillhörande kartläggningsstrategier som refererar till kvaliteter som vi kan lära oss och egenskaper som finns inom oss. Vidare framhålls personlig och inlärd kompetens som ett nytt koncept som författarna till detta arbete argumenterar kan skapa värde för dagens organisationer. Först problematiseras forskning kring kompetens inom respektive forskningsområde, sedan presenteras forskningsläget där forskning kring kompetens och kompetenskartläggning sammanställs. Detta följs av en presentation av genomförd enkätundersökning vars resultat analyseras och diskuteras. Avslutningsvis landar arbetet i en generell diskussion av begreppet kompetens och kompetenskartläggning samt inkluderar ett alternativt tillvägagångssätt för att kartlägga kompetens inom dagens organisationer. / This essay examines competence and competence mapping in today's organizations. Competence as a concept that has been studied for long within several academic disciplines. This has given rise to a number of theories and explanatory models that involve different approaches to how competence can be understood and mapped. Despite this, there is currently no universally accepted definition of the concept. This brings a problem though, as many organizations ask for competence mapping to develop and improve their activities. This essay presents an alternative view of competence and competence mapping that integrates two research areas. These are business organization and positive psychology. By combining research in the two fields, various aspects of competence are highlighted and integrated into a new view of competence and competence mapping. This integrated view includes personal and learned skills with associated mapping strategies. Learned competence refers to qualities that we can learn, while personal competence refers to personal qualities and characteristics that exists within us, that is developed over our life span. Furthermore, this integrated view is presented as a new and alternative concept that we argue might be of great value for today's organizations. First, research on competence in each research area is problematized and presented. An overview of research on competence and competence mapping is then compiled and integrated. This is followed by a presentation of a completed survey whose results are further analyzed and discussed. In conclusion, a general discussion of the concept of competence is presented including an alternative approach to map competence in today's organizations.

The need to manage, map and develop a companies employees competencies is constantly increasing in today’s rapidly growing market. It is therefore incredibly importantto have a broad understanding of what competencies one’s employees possess and whichcompetencies the company potentially lacks. This thesis investigates how to assess, evaluate and map employees competencies in the best possible manner, followed by the potential effects this can have on the individuals undergoing the assessment. Lastly the thesis identifies how a competency management system could be implemented and whichfunctionalities said system should contain. This study began with a systematic literaturereview, for me to get a better understanding of the competency concept and competency assessment. The literature study was followed by a questionnaire distributed to all Etteplansemployees in Linköping and Norrköping, and lastly four interviews were conducted withemployees at the office in Linköping. To get a clearer understanding of the employeesthoughts regarding competency and the implementation of a new competency management system. One of the most important factors to take into consideration when applyinga competency management procedure is that these implementations takes time and mustbe carefully planned and executed to generate the best possible results. All companies areunique and require their own competency management procedure to succeed.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Studien har undersökt hur några norrländska stora och medelstora organisationer arbetar medkompetenskartläggning. Vidare undersöktes hur synen på kompetens, kompetenskartläggningoch utsikter för HR-arbetet i och med digitaliseringens framfart varierar mellanorganisationsnivåer. Studien tog delvis utgångspunkt i teorier som rör arbetet med kompetensutifrån ett organisatoriskt perspektiv. Även teorier som rör digitalisering av organisationer ochmer specifikt HR-funktionen där det tämligen nya tillvägagångssättet för databaserad analys,People Analytics, diskuterats i relation till framtidsutsikter och kartläggning. Studiensuppkomst och relevans kunde härledas till den globala kompetensbrist som återspeglas iSverige och i synnerhet Norrland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer medHR-anställda från respektive organisation. Av resultatet framkom att samtliga organisationerupplever kompetensbristen i någon mån, däremot varierade synen på kompetenskartläggningoch dess nytta för organisationen. I det fall kompetenskartläggning utförs var det ofta relaterattill uppkomna behov såsom rekrytering- eller utbildningsinsatser, i andra fall delegerasansvaret till chefer och föll således inte under HR´s ansvar. Resultatet kunde härledas till dengenerella utvecklingen av HR-professionen då det i studien framkom att det skett enförflyttning från en mer kvalitativ till en mer affärsmässig och strategiskt syn på HR. Vidareframkom att digitaliseringen kan påstås påskyndat denna transformation. En förändring somansågs vara mer eller mindre positiv bland de olika informanterna. Studien bidrog därmedmed en förklaring till varför det finns anledning att ifrågasätta kompetenskartläggningensförekomst i organisationer, men även en skildring av HR´s och den digitala utvecklingen roll iorganisationerna. En förändringsfas som enligt studien bör betraktas som pågående.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur lean fungerar inom banksektorn och mer specifikt inom Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) som vi valt att studera ingående.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur lean fungerar inom banksektorn och mer specifikt inom Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) som vi valt att studera ingående.

Bakgrund: Konsultbolags främsta utmaning är att förse sina kunder med efterfrågad kompetens. De verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén kretsar kring deras mänskliga resurser. För att kunna tillgodose efterfrågan deras kunder har idag och i framtiden, krävs en inblick i vad för kompetens som organisationen innehar, för att kunna arbeta på ett långsiktigt sätt med detta. Då arbetsmarknaden idag består till största del av kvalificerade arbeten, så har konkurrensen kring att rekrytera människor med rätt erfarenhet och utbildning ökat. Konsultbolagen som intervjuats för denna studie hyr alla ut spetskompetens, vilket innebär personer med kompetens inom specifika arbetsområden. För att organisationer ska vara lönsamma, krävs att de klarar av att förutse framtidens krav, och kan kompetensförsörja utefter dem, via rekrytering, utveckling och genom att behålla kompetensen inom organisationen.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur konsultbolag arbetar strategiskt med kompetensförsörjning. Då konsultbolag verkar inom en kunskapsintensiv bransch, där affärsidén är att hyra ut spetskompetens, ämnar studien att undersöka hur de säkerställer att organisationen innehar rätt kompetens för att tillfredsställa kundernas efterfrågan idag, och i framtiden.Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju informanter från lika många konsultbolag har svarat på intervjufrågor gällande arbetet med HR och kompetensförsörjning. Valet av metod grundas i studiens syfte, för att få djupare förståelse för konsultbranschens arbete med kompetensförsörjning.Slutsats: Resultatet av studien visar på att konsultbolagen som deltagit, arbetar med att rekrytera, utveckla och behålla kompetens för att tillgodose kunder med efterfrågad kunskap, men även att det skiljer sig mycket var fokus ligger från konsultbolag till konsultbolag. Studiens resultat visar på att de olika konsultbolagen arbetade med de olika delarna av kompetensförsörjning, men slutsatsen är att de inte sammankopplade aktiviteterna för att arbeta strategiskt med dem. Resultatet visar även att5kompetenskartläggning är av yttersta vikt för att konsultbolag ska kunna arbeta långsiktigt och effektivt med kompetensförsörjning. / Background: Consulting firms biggest challenge is to provide their clients with their required competence. Since consulting firms are active in a very knowledge-intense market, where the mission of their business is formed around the most efficient use of their human resources. The main goal is to provide their clients with their required competence, and to be able to do that they need to have good insight regarding what sort of competencies that are actually requested, both in short and long term. The market has gone from a fair mix of unqualified and qualified positions, to mostly qualified work positions. This means that the overall competitiveness has risen to a new level, and that means that companies are facing the challenge of wanting to recruit the same individuals. Companies that are active in these knowledge-intense markets need individuals that have the right experience combined with the right education, and that is a challenge.Purpose: The aim of this study is to gain a deeper understanding of how consulting firms work strategically to provide their clients with required competence. Furthermore the study aims to examine how consulting firms make sure that they possess the required competence, today and in the future. Since there’s not a lot of previous research on the subject, this study hopes to open up for further research opportunities.Method: Semi-structured interviews were used to collect the data for the study. Seven informants from seven consulting firms were asked questions about their HR-activities and how they supply their company with competence. The choice of method is based on the purpose of the study, to gain a deeper understanding for consulting firms challenges in their work with supplying competence.Conclusion: The conclusion of this study shows that all of the companies that took part, are working with recruiting, developing and retaining their human resources. The results also show that all of the consulting firms that took part in this study, all have a different approach to the parts of the process of supplying competence. Strategic approach is what is lacking in planning efforts for recruitment, development and retaining personnel. The consulting firms that participated all lack in connecting the HR-activities to reaching their companies main goal, to work in a strategic manner. The results also point to the7importance of competency mapping to be able to work with developing the company through their human resources in an efficient way.