Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förändringsarbete, utifrån berättelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte är att identifiera faktorer som kan påverka införandet av en kompetenskartläggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesätt anlades som genomgående teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frågeställningar besvaras: “Vilka faktorer har betydelse för implementering av förändringar i företaget?” och “Hur kan dessa faktorer underlätta implementeringen av en kompetenskartläggningsrutin i företaget?”. Resultaten åskådliggör att tidigare erfarenheter av förändringsarbete, delaktighet i processen och förståelse för förändringens syfte utgör underlättande faktorer. Genom att anlägga det systemteoretiska tankesättet på resultaten landar vi i slutsatsen att faktorerna behöver kombineras och kontextanpassas för att ge en förändring goda förutsättningar.

Många företag prioriterar idag högt att arbeta efter värdegrunder och ha en stark organisationskultur. Frågan är dock om dessa värdegrunder verkligen implementeras i det dagliga arbetet eller om de är till bara för att visa en fasad utåt. Denna studie är gjord i samarbete med Santander Consumer Bank som år 2017 blev nominerad till årets HR-team i Human Growth Awards för sitt gedigna värdegrundsarbete. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera organisationens kontinuerliga arbete med att implementera värdegrunder. Detta syfte besvaras utifrån frågeställningarna: Vad är de anställdas inställning till organisationens värdegrunder? Hur arbetar medarbetare, chefer och kulturambassadörer för att implementera de fastställda värdegrunderna? För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med medarbetare, chefer samt anställda i rollen som kulturambassadörer. Studiens resultat visar vikten av att värdegrundsarbete bedrivs kontinuerligt samt att värdegrunderna kopplas till arbetsmässiga processer. Det framkommer att kulturambassadörerna på organisationen har en stor påverkan när det gäller att skapa ett kontinuerligt värdegrundsarbete. De har även en inverkan på medarbetarnas upplevelse av värdegrunder då de bidrar med en positiv informationsspridning av dessa. Det visar sig att cheferna har ett stort ansvar för att implementera och skapa förståelse för värdegrunderna inom organisationen. Studien visar att en konkretisering av värdegrunderna till beteenden underlättar förståelsen för de anställda inom organisationen. I det framtida arbetet med värdegrunderna uppmuntras organisationen att diskutera en prioriteringsordning av värdegrunder och beteenden samt säkerställa en större mångfald inom gruppen kulturambassadörer. Detta för att kunna nå ut till fler medarbetare.

<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>

If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment. The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews. Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPM. The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff. Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future. / För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion. Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas. Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer. Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU. Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna. Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål.

Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.

<p>If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment.</p><p>The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews.</p><p>Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPM.</p><p>The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff.</p><p>Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future.</p> / <p>För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion. Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas.</p><p>Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer.</p><p>Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU.</p><p>Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna.</p><p>Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål.</p>

It is a human right to be treated equally and fairly no matter whom you are, what you like or where you are from. The United Nations addressed the important aspects of equally treatment in their declaration of the human rights. It is each conventions state’s responsibility to fulfil all the rights in the declaration. This study focuses on three Swedish county administrative organizational works with the human rights from their annual reports from 2014. The purpose of this study was to clarify each county administrative work with the human rights from an implementation perspective, and educe improvement potentials. The method which is used in this essay is a comparative study of the three organizations with a text analysis of their annual reports and a national report. This means that they initially were analysed separately and then compared in the end of the analysis. Factors such as the integration of the human rights and methods are of great importance in the presentation of each county administrative work. It is the government who is ultimately responsible for the human rights and that they are observed and worked with. To facilitate the work on a regional basis, the government have delegated the responsibility to the county administrative. Their main task is to ensure that the human rights-perspective is anchored in the organisation and that they work with the rights externally as well. The analysis compared the county administrative for what they have accomplished during the year, regardless of their geographical size and population. The results show that there are several steps left for the county administrative to use in their future work with the implementation of the human rights.

Syfte: Denna studie har som syfte att skapa förståelse för hur företag inom rederibranschen förhåller sig till arbete med hållbarhet, samt om rederiernas förhållningssätt till hållbarhetsarbete resulterar i skillnader inom det praktiska arbetet med hållbarhet och implementeringsarbetet. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning och teori kring företags arbete med hållbarhet. Studien fokuserar huvudsakligen på tre teoretiska områden; Kennedy &amp; Fiss (2009) forskning kring motiv till tillämpning av nya arbetssätt, Carrolls (1991) Corporate Social Responsibility Pyramid och Frostensons (2010) kategorisering av styrmedel. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv forskningsansats. Studiens empiriska material har samlats in via sex semistrukturerade intervjuer samt hållbarhetsrapporter från de rederier som ingått studiens urval.  Slutsatser: Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan företags förhållningssätt till hållbarhetsarbete och det praktiska arbetetet med hållbarhet. Resultatet indikerar att de företag som fokuserar på fördelar och möjligheter med hållbarhetsarbete också har ett mer omfattande praktiskt arbete med hållbarhet och utför ett större antal frivilliga hållbarhetsaktiviteter. Studiens resultat visar vidare på att det även finns ett samband mellan rederiers förhållningssätt till hållbarhetsarbete och det fortsatta implementeringsarbetet. Resultatet indikerar att rederier som fokuserar på möjligheter och fördelar med hållbarhetsarbete generellt har ett mer omfattande implementeringsarbete, samt använder sig av fler styrmedel kopplade till hållbarhet. Vi kan också konstatera att rederiernas ägarförhållanden påverkar företagens förhållningssätt till hållbarhetsarbete och det praktiska arbetet med hållbarhet. / Purpose: The aim of this thesis is to explain how companies in the shipping business approach sustainability, and if their approach to sustainability results in different kinds of activities related to sustainability and implementation. Theoretical framework: The theoretical framework is based on previous research and theories about companies work regarding sustainability. This thesis emphasizes three important areas; Kennedy &amp; Fiss (2009) studies regarding motives and adoption of innovations, Carrolls (1991) Corporate Social Responsibility Pyramid and Frostensons (2010) categories of management control instruments. Method: The thesis is designed as a qualitative research method and deductive research approach. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews, and sustainability reports from each of the shipping companies. Conclusion: The result of the thesis indicate a connection between the companies approach to sustainability and their practical sustainability activities. The result indicate that the companies focused on the opportunities and advantages of sustainability also have more extensive practical work and engages in larger amount of voluntary sustainability activities. The thesis also shows a connection between the companies approach to sustainability and the continued implementation. The thesis indicate that the shipping companies that focus on opportunities and advantages of sustainability in general have a more comprehensive implementation process, and uses a larger amount of management control instruments connected to sustainability. Finally we can also conclude that the shipping companies’ ownership structure affects the companies approach to sustainability and practical work with sustainability.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

Bäckstrand, Gabriella &amp; Johansson, Terese (2022). En intervjustudie om lärares möjligheter och hinder vid implementering av fysisk aktivitet i klassrummet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.