Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkansfaktor personalpolicy och personalhandböcker har i ett medelstort företag i Sverige. Det är även av intresse att se hur dessa dokument är utformade och hur de implementeras i verksamheten. Metod: Forskningsansatsen är en kvalitativ metodtriangulering. En fallstudie med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentstudie av policydokument och personalhandböcker från organisationen i fråga. Ett abduktivt synsätt har tillämpas i och med att vi har dragit slutsatser från vårt resultat för att applicera på koncernen, men även utgått från teori ur litteraturen för att kunna tillämpa dessa på studieobjektet. Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats under den genomförda dokumentanalysen, för att se materialet både i delar och som en helhet. Empiri: Datainsamlingen har genomförts med hjälp av fem intervjuer där respondenterna representerade fem separata verksamheter inom koncernen. Respondenterna har olika roller inom organisationen men samtliga innehar en ledarposition med ett personalansvar. Slutsats: Enbart ett välarbetat dokument bidrar inte med effektivitet utan faktorer som ledarskap och organisationskultur behöver även ingå i ekvationen för att policyn ska bidra med värde till organisationen. / Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of the documents on personnel policy and personnel manuals in a medium-sized company in Sweden. It is also of interest to see how these documents are designed and how they are implemented in the organization. Method: The research approach is a qualitative method triangulation. A case study with semistructured interviews and a text study of policy documents and personnel manuals from the organization in question. An abductive approach has been applied as we have drawn conclusions from our results to apply to the group, but also based on literature theory in order to apply these to the study object. A hermeneutic perspective has been applied during the completed text analysis, to see the material both in parts and as a whole. Empirics: The data collection was carried out by means of five interviews, in which respondents represented five separate operations within the concern. Respondents have different roles within the organization, and all of them have a personnel responsibility. Conclusion: Only a well-worked document does not contribute to efficiency. Factors such as leadership and organizational culture also need to be included in the equation for the policy to contribute value to the organization.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.