Magister Commercii (Industrial Psychology) - MCom(IPS) / People analytics refer to people-related, data-driven, processes (e.g. trend analyses and data management) aimed at describing and evaluating the effectiveness and efficiency of people management practices and processes in support of business outcomes in order to inform and improve people management initiatives and performance as well as business decision making.

People analytics (PA) has experienced significant growth in recent years due to the increasing availability of employee data and the impact of digitalization on organizations. This data-driven approach utilizes inductive methods to predict various outcomes in the field of human resources. Nevertheless, concerns have emerged regarding the availability and reliability of the data used in PA. Surprisingly, the quality standards of these data-driven methods have not been evaluated in the PA literature, despite their widespread adoption. To address these gaps, nine research questions covering expertise areas, psychological constructs, patterns/trends, study types, data sources, reliability reporting, data-driven frameworks, prediction accuracy, and open science practices in PA were reviewed. A scoping review was conducted to extract relevant information from each piece of literature, while bibliometric analysis provides a structured analysis of trends, themes, and key contributors. A total of 3,103 records were identified from the Scopus (n = 449) and APA PsycINFO (n = 2,700) databases, with nine studies included in the review. Findings indicated a lack of consideration given to quality, reliability aspects, and open science practices within PA literature. The predominant emphasis of the research was on the evaluation of variables, particularly turnover intention. This study contributes to advancing the understanding of PA by emphasizing the importance of incorporating quality standards and open science practices to enhance the reliability and credibility of research findings. The classification of the PA literature and recommendations for future research directions are provided, highlighting the need for a hierarchy of knowledge in the field. / Scoping Review of People Analytics

Studien har undersökt hur några norrländska stora och medelstora organisationer arbetar medkompetenskartläggning. Vidare undersöktes hur synen på kompetens, kompetenskartläggningoch utsikter för HR-arbetet i och med digitaliseringens framfart varierar mellanorganisationsnivåer. Studien tog delvis utgångspunkt i teorier som rör arbetet med kompetensutifrån ett organisatoriskt perspektiv. Även teorier som rör digitalisering av organisationer ochmer specifikt HR-funktionen där det tämligen nya tillvägagångssättet för databaserad analys,People Analytics, diskuterats i relation till framtidsutsikter och kartläggning. Studiensuppkomst och relevans kunde härledas till den globala kompetensbrist som återspeglas iSverige och i synnerhet Norrland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer medHR-anställda från respektive organisation. Av resultatet framkom att samtliga organisationerupplever kompetensbristen i någon mån, däremot varierade synen på kompetenskartläggningoch dess nytta för organisationen. I det fall kompetenskartläggning utförs var det ofta relaterattill uppkomna behov såsom rekrytering- eller utbildningsinsatser, i andra fall delegerasansvaret till chefer och föll således inte under HR´s ansvar. Resultatet kunde härledas till dengenerella utvecklingen av HR-professionen då det i studien framkom att det skett enförflyttning från en mer kvalitativ till en mer affärsmässig och strategiskt syn på HR. Vidareframkom att digitaliseringen kan påstås påskyndat denna transformation. En förändring somansågs vara mer eller mindre positiv bland de olika informanterna. Studien bidrog därmedmed en förklaring till varför det finns anledning att ifrågasätta kompetenskartläggningensförekomst i organisationer, men även en skildring av HR´s och den digitala utvecklingen roll iorganisationerna. En förändringsfas som enligt studien bör betraktas som pågående.

No description available.

Teknisk utveckling har varit en drivande kraft för effektivisering av organisationer genom historien. I takt med denna effektivisering har även arbetssätt och krav på anställda förändrats vilket har lett till ett behov av att strukturerat hantera personalrelaterade frågor. Utifrån detta har human resources (HR) som organisatorisk funktion vuxit fram. Den tekniska utvecklingen fortsätter och idag används tekniska lösningar som verktyg för många av organisationens funktioner. Dock menar tidigare forskning att HR inte hänger med i denna utveckling vilket påverkar HR-funktionens roll i organisationen och är en utmaning idag och framöver. En uppmärksammad teknisk lösning idag, i form av en uppsättning teknikbaserade vertyg, aktiviteter och arbetssätt, som anses kunna hjälpa HR som funktion att ta nästa steg i utvecklingen är people analytics. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för people analytics i Sverige, vilka effekter som eftersträvas samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för att uppnå dessa effekter. Detta grundar sig i att det finns ett behov av empiriskt grundad forskning i en svensk kontext eftersom det finns en avsaknad av detta idag. Genom tillämpning av en kvalitativ surveyundersökning av tolkande karaktär med semistrukturerade intervjuer framkommer ett empiriskt material som analyseras med hjälp av tidigare forskning och socioteknisk teori. Studien visar att people analytics är en uppsättning aktiviteter som är värdefulla för såväl organisationer som HR-funktioner eftersom det möjliggör evidensbaserat strategiskt arbete, med data och statistik som grund, i personalrelaterade frågor. Genom att använda people analytics kan organisationer följa upp sitt personalrelaterade arbete på ett mer strukturerat sätt och HR som funktion har även fått ökad legitimitet i organisationen på grund av detta. Däremot finns det ett antal komplext sammanflätade faktorer som idag agerar hindrande för att people analytics ska nå sin fulla potential i svenska organisationer, dessa faktorer återfinns både i sociala och tekniska aspekter av arbetet med people analytics. Genom att skapa förståelse för varför dessa faktorer påverkar användandet och effekterna av people analytics bidrar denna studie med värdefulla insikter för både praktiker och akademiker. Dessa insikter handlar om hur arbetet med people analytics kan uppnå de långsiktiga mål och syften som finns både inom forskning och hos svenska organisationer.

The use of analytics in human resource (HR) management has proven successful in improving company performance by reducing workforce costs, improving the quality of recruitment, improving talent management and employee engagement, and generally improving productivity. The purpose of this qualitative, multiple-case study was to explore how HR managers use analytics to improve company performance using the contextually based human resource theory as the conceptual framework. The target population comprised a purposeful sample of 5 HR managers in Washington DC; the United States; and Lagos, Nigeria, who had experience using analytics for HR management. Data were collected through semistructured interviews using face-to-face, telephone, and Internet communications and a review of company documents and websites. Data analysis included content and thematic analysis. Four themes emerged from data analysis: the need for HR analytics to align with organizational strategy, the need for understanding HR metrics and how insights derived from HR analytics improve company performance, influencers of HR analytics adoption, and the barriers to HR analytics adoption. The findings and recommendations of this study can assist HR managers in implementing HR analytics successfully. The implications for positive social change include the potential for increased employee satisfaction, improved productivity, and enhanced prosperity in local communities, leading to positive socioeconomic indicators.

Bakgrund och syfte: Implementeringen av HR analytics är mycket låg trots att forskning visar på att användandet av HR analytics leder till bättre beslut i organisationer. Syftet med studien var att undersöka HR analytikers uppfattning av hinder bakom den begränsade framväxten. Metod: Sex HR analytikers semistrukturerade intervjuer analyserades genom en tematisk analys. Analysen var induktiv med inslag av deduktion. Resultat: Det råder en kompetensbrist inom området. Hinder för framväxten har visat sig vara HR analytikers tvivel på sin egen förmåga att arbeta databaserat, brist på ledningsstöd, brister i mjukvara, kompetens- och utbildningsbrist samt informationsbrist. HR analytics ger en högre legitimitet för professionen vilket också pekar mot ett ökat framtida användande. HR analytics har också resulterat i ett större inflytande hos ledning och chefer. Slutsatser: Studien talar för en utbildningssatsning där fokuset inte enbart bör ligga på de `hårda ́ kompetenserna utan också på de `mjuka ́ såsom förändringsledning, storytelling och kommunikation.