Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet. Lärarnas uppfattningar om arbetet med IST bandades, transkriberades och analyserades. Resultatet visar på förutsättningar som krävs för användandet av den interaktiva skrivtavlan i det pedagogiska arbetet vilka innebär att tavlan betraktas som en tillgång i undervisningen men med vissa premisser. Villkor, eller förutsättningar, för användandet är att tekniken måste fungera, man måste få utbildning på rätt nivå, tid till träning och ett forum för utbyte av goda exempel. Resultatet visar på en uppfattning om mervärden med tavlan men man vet inte riktigt hur eller på vilket sätt. Resultatet bekräftade en hel del andra studiers resultat som till exempel att tavlan tenderar att bli ”lärarens leksak.” Nyckelord: aktionsforskning, fokusgrupp, interaktiv skrivtavla, teknisk artefakt

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

Teknisk utveckling har varit en drivande kraft för effektivisering av organisationer genom historien. I takt med denna effektivisering har även arbetssätt och krav på anställda förändrats vilket har lett till ett behov av att strukturerat hantera personalrelaterade frågor. Utifrån detta har human resources (HR) som organisatorisk funktion vuxit fram. Den tekniska utvecklingen fortsätter och idag används tekniska lösningar som verktyg för många av organisationens funktioner. Dock menar tidigare forskning att HR inte hänger med i denna utveckling vilket påverkar HR-funktionens roll i organisationen och är en utmaning idag och framöver. En uppmärksammad teknisk lösning idag, i form av en uppsättning teknikbaserade vertyg, aktiviteter och arbetssätt, som anses kunna hjälpa HR som funktion att ta nästa steg i utvecklingen är people analytics. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för people analytics i Sverige, vilka effekter som eftersträvas samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för att uppnå dessa effekter. Detta grundar sig i att det finns ett behov av empiriskt grundad forskning i en svensk kontext eftersom det finns en avsaknad av detta idag. Genom tillämpning av en kvalitativ surveyundersökning av tolkande karaktär med semistrukturerade intervjuer framkommer ett empiriskt material som analyseras med hjälp av tidigare forskning och socioteknisk teori. Studien visar att people analytics är en uppsättning aktiviteter som är värdefulla för såväl organisationer som HR-funktioner eftersom det möjliggör evidensbaserat strategiskt arbete, med data och statistik som grund, i personalrelaterade frågor. Genom att använda people analytics kan organisationer följa upp sitt personalrelaterade arbete på ett mer strukturerat sätt och HR som funktion har även fått ökad legitimitet i organisationen på grund av detta. Däremot finns det ett antal komplext sammanflätade faktorer som idag agerar hindrande för att people analytics ska nå sin fulla potential i svenska organisationer, dessa faktorer återfinns både i sociala och tekniska aspekter av arbetet med people analytics. Genom att skapa förståelse för varför dessa faktorer påverkar användandet och effekterna av people analytics bidrar denna studie med värdefulla insikter för både praktiker och akademiker. Dessa insikter handlar om hur arbetet med people analytics kan uppnå de långsiktiga mål och syften som finns både inom forskning och hos svenska organisationer.