Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat är att studie- och yrkesvägledarna arbetar olika med sina elever. En del av vägledarna arbetar både med kreativa verktyg och övningar för att öka elevens självinsikt medan resterande respondenter till största del endast träffade sina elever inför deras praktikperioder. I de fall studie- och yrkesvägledare arbetade aktivt med kreativa verktyg och hjälp till självhjälp kunde vi relatera deras kompetenser till Krumboltz teori gällande uppmuntran och coachning, vi kunde även dra paralleller till Parsons trestegsmodell med insikt, utsikt och framsikt som ett ständigt återkommande moment. Vi har även valt att analysera respondenternas svar med hjälp av Goffmans sociologiska teori och begrepp ”stigma ”och att vara stigmatiserad.

Guidance counselling is the entire school’s responsibility, a review conducted by the school inspection however showed that many schools’ lack resource and clear guidelines in this field. The review also showed that many teachers are unaware that they too are responsible for guidance counselling and lack knowledge on how to put guidance counselling in their curriculum. The review also showed that even though guidelines for guidance counseling are in place, they seldom reach the teachers. This is a result of substandard control from school management, which concurs with the school inspection review. During interviews the informants testify that they have some knowledge on guidance but lack understanding of guidance processes. The students report that tutelage in schools to a very small degree has affected their self-image or knowledge of the labor market. They continue describing teachers as less important factors of influence regarding their upper secondary school program selection. The purpose of this study is to research students and teachers view on guidance counselling in elementary school to optimize guidance in school. The questions are as follows; How do teachers view guidance counselling? How do teachers work with guidance counselling in their respective subjects? How important do the students consider the teachers to be going into upper secondary school program selection? What assistance has been provided to the students going into upper secondary school program selection? The study is conducted with qualitative interviews of six informants from the same school. In order to more easily survey collected data the researchers conducted the study split into two perspectives, the teacher standpoint and the student standpoint. For the analysis two theories are used to dissect the collected empirical findings, which are Careership (and Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.