<p>The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently.</p> / <p>Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder.</p><p>För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.</p>

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer. Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter. / This thesis is a comparison of the STCW-95 and Swedish Higher Education Ordinance, furthermore it contains an interview study of active officers that strives to investigate whether there is a declining trend in skill levels of newly graduated ship officers. In addition, this thesis tries to develop an understanding for what skills an officer should have to cope with their line of work.

The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently. / Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder. För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.

Detta arbete undersöker kvinnors upplevelser av att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i hur kvinnor upplever arbetet ombord på fartyg gentemot en genuskodad landbaserad verksamhet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med kvinnor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser. Totalt sex intervjuer genomfördes tre med kvinnor som arbetar ombord på fartyg och tre med kvinnor anställda i genuskodade organisationer på land. Resultaten visar att alla respondenter upplevde att det på något sätt påverkar dem att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Då respondenternas upplevelser jämfördes med bakgrund av om de arbetade på en landbasserad verksamhet eller ombord på ett fartyg visar resultatet på stora likheter och minimala skillnader. / This research is about womens' experiences of working on a male dominated/gender bias workplace. The object is is to answer how women experience working onboard a ship and if there are any diffrences to a male dominated/gender bias shore based activity. The method used is a qualitative research containing interviews with women in such workplaces. A total of six interviews were carried out with three respondents onboard ships and three respondents ashore. The result shows that it in some way affects that they work on a male dominated/gender bias workplace and there are mostly similarities and minor differences based on if the respondent is working onboard a ship or in shore.

Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket.   Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord.   Resultatet visade att det inte finns något i nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga nautiker i begränsad omfattning. Det framkom att det största hindret för en framtid till sjöss är familjebildning och detta gjorde det även svårt att komma med konkreta förslag om hur yrket skulle bli mer attraktivt för kvinnor. / This thesis was a research on the onboard experience of female officers, today active in the Swedish merchant fleet, and of their thoughts regarding their future at sea. The purpose was to clarify whether the deck officer profession as of today is suited for women and if something could be done to make it more attractive to them; this in view of the small relative number of women in the profession.   I chose the qualitative research design, analyzing data from five semi-structured interviews. This method was used since my primary objective was to understand possible gender issues onboard.   The result showed that there is nothing in a deck officer’s work that can not be performed by a woman. Furthermore, the result pointed to the conclusion that female deck officers are subject to gender related discrimination and sexual harassment, but scarcely. The greatest obstacle for a future at sea proved to be family related, which also made more specific suggestions on how to make the deck officer profession more attractive to women difficult.