På svensk arbetsmarknad förekommer diskriminering i olika form. Studiens problemformulering grundar sig i den strukturella diskriminering av individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som uppmärksammats i media vid antagning till värnplikten. Diskrimineringsombudsmannen har i en tillsyn undersökt och kommit fram till att Plikt- och prövningsverket samt Försvarsmakten diskriminerat personer med ADHD och/eller autismdiagnos. Syftet med studien är att undersöka hur attityder och rutiner gentemot individer med dessa diagnoser ter sig inom Försvarsmakten, samt att åskådliggöra hur normer och värderingar som anses viktiga för organisationen ser ut. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk baserat på institutionell och nyinstitutionell teori, för att sätta studiens resultat i perspektiv och söka svar på frågeställningarna. Detta görs genom att genom tematisk textanalys studera dokument från Försvarsmakten samt de tillsynsbeslut som Diskrimineringsombudsmannen utkommit med. Resultatet visar på att det finns en idealbild av hur en soldat ska vara och att denna används vid urvalet till värnplikten. Det är dock oklart vilken vetenskaplig grund detta vilar på och de risker med att anställa individer med ADHD/autism som Försvarsmakten säger finns kan inte motiveras. I stället skymtar en ovilja till att ta ett eventuellt ökat arbetsgivaransvar som skulle kunna komma med en funktionsnedsatt anställd.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.</p><p>Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.</p>

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna. Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants’ definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions. This was in an attempt to achieve a deeper understanding of how each individual reason when it comes to the conceptions of diversity, discrimination and intersectionality. In order to avoid controlling their stories I have pursued the interview as a form of conversation and I have only asked simple questions in order to start the conversation. I have not been able to find any earlier studies about this particular field, where the researcher has asked these kinds of questions about consultants working with diversity and discrimination; however I did find many studies about the concept of diversity, which was not relevant enough. The common themes found in the data material was that depending on the kind of educations the consultants had, the more developed their definitions were of diversity and discrimination, and also more versatile were their discussions and theorizing. The connection to academic research was also linked with their own academic backgrounds. Many of the consultants looked at differences between people rather than similarities, which can lead to discriminating actions on different levels of society. I also noticed the tendency to see diversity as a question of ethnic and cultural belonging with many of the consultants. Some of the consultants also saw the connections of diversity and discrimination as an issue of ethnic origin and cultural belonging, leaving out all other possible reasons for people being discriminated against, while others had a wider definition of what discrimination and diversity could be seen as. / Syftet med denna studie är att undersöka hur konsulter definierar föreställningar om mångfald och diskriminering. Det har också varit ett mål att hitta kopplingar till begreppet intersektionalitet inom konsulternas definitioner. Kopplingen mellan konsulter och akademisk forskning är intressant att undersöka för att se vad de grundar sina definitioner av olika uppfattningar på.För att undersöka dessa definitioner och diskussioner har jag använt en kvalitativt inriktad metod genom att intervjua varje konsult separat. Detta var i ett försök att uppnå en djupare förståelse för hur varje individ resonerar när det gäller föreställningar om mångfald, diskriminering och intersektionalitet. För att undvika att styra deras svar så har jag bedrivit intervjuerna som en form av samtal, då jag enbart har frågat korta frågor med syftet att starta konversationen.Jag har inte kunnat finna några tidigare studier inom just detta område, där forskaren har frågat dessa former av frågor om hur konsulter arbetar med mångfald och diskriminering, men jag hittade många studier om enbart begreppet mångfald, som inte hade likartade inriktningar då de inte problematiserade diskriminering i samband med mångfald.De gemensamma teman som återfanns i intervjumaterialet var att beroende på vilka typer av utbildningsbakgrunder konsulterna hade, så var de olika utvecklade i sina definitioner av mångfald och diskriminering. Mångsidigheten i deras diskussioner samt teoretiserandet varierade även utifrån deras utbildningar. Kopplingar till akademisk forskning gjordes också beroende på konsulternas egna akademiska bakgrunder. Jag upptäckte tendenser till att se mångfald som en fråga om etnisk och kulturell samhörighet med hos många av konsulterna. Några av konsulterna såg kopplingar mellan mångfald och diskriminering som en fråga om etniskt ursprung och kulturell tillhörighet, vilket utelämnar andra möjliga orsaker till varför människor diskrimineras; medan andra hade en bredare definition av vad diskriminering och mångfald kan ses som.

No description available.

Sports in general and football in particular have often been considered a good arena for integration, all of which should be of equal value and not discriminated because of, for example, their ethnicity or skin color. In this study, I have tried to look at the phenomenon stacking, disproportionate division of positions, existing in Allsvenskan during the 2017 edition, thus revealing whether there is discrimination in this elite race. It was found that stacking still occurred in Allsvenskan in 2017 but since the essay has been made in comparison with a similar study from 2012, it has turned out that stacking has now become a lesser issue in Swedish football. Why stacking has diminished may be due in part to the struggle of various non-profit organizations and the Swedish Football Association for increased integration.

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter från Diskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse av diskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilket sätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras som orsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod, genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektiv gällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer som påverkar fördomar och diskriminering. Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden, och de beskriver detta som en del i deras vardag. Orsakerna bottnar i, som de ser, att de fördomar samhället haft i historien lever kvar. De påvisar också att detta orsakat en känsla av att man som individ tillhörande den romska gruppen har ett lägre värde i jämförelse med majoritetssamhället. För att bryta dessa fördomar ser respondenterna att det behövs arbete från två håll, både från majoritetssamhället och romerna där begrepp som trygghet och information är väsentliga. / The existence of discrimination against the Roma has been demonstrated in previous studies and inreports from Diskrimineringsombudsmannen. The purpose of this study is to describe and understand Romaexperience of discrimination. The issues raised are if Roma perceive them to be discriminated and in what way, how they face the prejudices they as a group are exposed to and what they consider to be identified as the cause of discrimination. The empirical part of the study has been carried out using qualitative methodology, through interviews with Roma respondents. The theoretical approach is based on perspective regarding discrimination, stigma and exclusion in order to describe the social structures thatinfluence prejudice and discrimination. The study shows that the Roma in the survey feel they are discriminated in many areas of life, and they describe it as part of their everyday life. The reasons stem from, as they see, that historical prejudice in society remains. They demonstrate also that this causes a feeling that they as individuals belonging to the Roma community have a lower value in comparison with the majority society. To break these prejudices respondents see the need to work on two fronts, both from the majority society and the Roma, where concepts such as feeling of security and information are essential.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain’s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012. Our results show that the newspapers produce a negative image of the Moroccan minority, mainly by associating Moroccans with crime and violence, which, to a certain extent, also applies to other minority groups in Spain. This conclusion shows that today, prominent European newspapers mediate a discriminative image of Moroccans and other ethnic minorities, although more through a subtle negative associative pattern than through the use of depreciatory terms or words.

Denna rapport handlar om Vivalla och den socioekonomiska segregationen som finns iområdet. För att studera närmare och få svar på frågor rörande hur den socioekonomiskasituationen ser ut, vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för denna typ avsegregation och vilka insatser Örebro kommun gör för att skapa en integrerad stad, har viarbetat med olika metoder som intervjuer med ÖBO och Partnerskap Örebro samtinnehållsanalys av fördjupad översiktsplan av Vivalla. Vår teoretiska del, som är grunden tillrapporten och basen till hur vi har gått tillväga för att finna svar på våra frågeställningar, harbestått av olika teorier och begrepp som på ett eller annat sätt går hand i hand. teorier somstrukturella processer, social hållbarhet, sociala utmaningar, socioekonomisk segregation ochintegration.Vi har genom både teoridelen och empiridelen fått svar på våra frågeställningar och resultatetblev att det är olika samhällsgrupper och aktörer som styr de strukturella processerna som ärgrundorsaken till socioekonomisk situation. Örebro kommun arbetar på olika sätt för att brytaupp segregationen i Vivalla och nämner även hur de ska skapa en integrerad stad i denfördjupade översiktsplanen för Vivalla och Boglundsängen. Partnerskap Örebro och ÖBO ärockså två andra aktörer som arbetar för att utveckla området och skapa en integrerad stad.När vi intervjuade tjänstemän från dessa två verksamheter berättade de om vilka insatser degör och hur utvecklingen har sett ut hittills. Genom tidigare forskning som presenterats i vårteoridel och empiridelen som vi samlat in kunde vi dra slutsatser om hur de människor sombor i de socioekonomiskt segregerade områdena påverkas på olika sätt. Beroende på vilkensamhällsgrupp människor tillhör blir konsekvenserna olika. Till exempel påverkas unga ideras skolgång negativt medan äldre gruppen påverkas mer ekonomiskt. Människor bli alltsåbegränsa till exempel på arbetsmarknaden eller de har sämre förutsättningar i skolan på grundav sin socioekonomiska situation.