Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.   Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.   De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Studien visar att alkoholkonsumtion, trots acceptans av alkoholbruk inom boendet, upplevs av de boende som om den minskar. Resultatet har betydelse för hur lågtröskelboenden kan utvecklas för att göra en än bättre anpassning till de boendes behov. / A low-threshold-home is a home for individuals that are struggling with alcohol addiction problems and finding it hard to find a place to stay. The intention of the home is to offer the residents support in their struggle with alcohol, and a safe place to stay, without putting pressure on the person to stay sober. The purpose of the study was to see how the individuals are coping with living at the low-threshold home and still struggling their addiction, and how the move there has changed their quality of life. A phenomenological perspective of theory of life has been used in the analysis and the results show an existential connection between the men in their alcohol-addiction. Because of their shared alcohol- and accommodation problems with addiction, the individuals feel a unity between them that creates understanding. The study shows by experiences by the residents that the acceptance of alcohol within this low-threshold-home in many cases leads to less consumption of alcohol. That is important and useful when trying to improve these low-threshold-homes even more in the future for the individuals living there.