Mitt examensarbete handlar om barn i sorg och pedagogers syn kring barn sorgarbete. Jag har intervjuat fyra verksamma pedagoger från förskolan till grundskolas tidigare år. Forskning har visat att det finns för lite kunskap kring barn i sorg i förskolan och skolan. Därmed såg fanns intresse att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Jag har även undersök hur länge pedagoger anser att sorg är ett argument för minskad skollust. Pedagogerna jag intervjuat har berättat för mig att de känner sig osäkra kring arbetet med barn i sorg och att de sedan tidigare har få kunskaper i ämnet.

<p>I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.</p>

No description available.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg. Det som framkom var att lärarna kände en osäkerhet inför att möta barn i sorg. BRIS-ombuden framhöll att det viktigaste inte är att göra utan att vara. I slutdiskussionen tar vi upp hur man bör bemöta barn, vad man bör tänka på när man står inför en klass där ett barn drabbats av en förlust av en nära anhörig. Vi framhåller hur vi som lärare medierar, genom kommunikation, hur man bör sörja. Därför bör vi som förebilder ha en öppen dialog i klassrummet där vi visar att alla känslor är tillåtna.

No description available.

Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser? Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs. I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse. Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 – 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar. Resultatet visar att barnlitteraturen förmedlar en varierande skildring av död och sorg i böckerna där kunskap växlar mellan det konkreta och det abstrakta. Hur barnen skildras och den syn på barnet som förmedlas i böckernas innehåll är övervägande positiv, där barn ses som kunniga, kompetenta och självständiga aktörer.

<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>

Detta examensarbete har som syfte att belysa förskollärares erfarenheter i arbetet med förskolebarn i sorg. Förhoppningarna är att få en fördjupad förståelse om vad som kan påverka arbetet. De frågeställningar som ställts genomsyrar yrkesverksammas upplevelser, vilket arbetssätt som tillämpas och vad som kan påverka arbetet med barn i sorg. Bakgrunden presenterar tidigare forskning, litteratur inom området och styrlagar som berör arbetet med barn i sorg. En kvalitativ metod innefattande intervjuer har använts där sex förskollärare och två rektorer inom förskolan, har återspeglat sina upplevelser av barn i sorg. I resultatet presenteras informanternas erfarenheter, arbetssätt med barn i sorg och vikten i samarbetet med vårdnadshavare samt andra resurser inom området. I diskussion och slutsats argumenterar vi om trygghet i förskolan, bearbetningsprocessen, sanningsenliga samtal om döden, påverkan i arbetet med barn som förlorat en närstående samt barns reaktioner. Här diskuteras även krisplaner och resurser som pedagoger har till förfogande.

Denna studie syftar till att undersöka hur döden skildras i barnlitteratur. Materialet utgörs av sex stycken barnböcker som har valts ut med kriterierna popularitet, årskurs och en variation av författare. Böckerna som analyseras är Adjö, herr Muffin, Bröderna Lejonhjärta, Det magiska hjärtat, Flickan med svavelstickorna, Godnatt mister Tom och Spring Fanny, Spring! I undersökningen studeras hur döden beskrivs och vad den innebär i barnböcker. Frågeställningarna i studien har varit följande: Hur beskrivs döden och vad innebär den? Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden? Tidigare forskning visar att barn sörjer olika beroende på deras tidigare erfarenheter och att barns reaktioner på sorg beror på deras sociokulturella utveckling. Skolan har en viktig roll när det kommer till barn i sorg just för att under skolåren spenderar barnen den mesta av sin vakna tid i skolan och att det är bra om skolan har tillgång till böcker som behandlar död och sorg för att kunna, med böckernas hjälp, ge barnen förutsättningar samt öka förståelsen för döden och sorgbearbetning. Resultatet av analysen delas in i olika teman Döden genom den efferenta texten som visar hur döden beskrivs i böckerna och Döden i en föreställningsvärld delas in i underteman och ger läsaren en bild av olika föreställningsvärldar som kan bidra till en ökad förståelse av döden. En slutsats blir att man som lärare kan använda dessa böcker som effektiva redskap för att samtala om död med barn. Beroende på vilken bok man använder sig av får eleverna erfara olika föreställningar om döden och vad den innebär.