Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur. De strategierna som vi valde att undersöka var likheter-olikheter, att bilda par, sortera efter antal och klassificering. Resultatet från studien visade att vid barnens sortering utan och med pedagoger använde strategierna likheter-skillnader, klassificering, parbildning och storleksordning. Det visade också att leken och pedagogens närvaro har betydelse för barnens sorteringsutveckling.

Syftet med det här examensarbetet är att visa på hur man med leken kan hjälpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vad har leken för betydelse för samspelet? På vilka sätt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet? Metoden som användes var kvalitativ enkät. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkäten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll är viktigt för barns samspel. I leken tränar barnen turtagning, samförstånd och ömsesidighet. De tränar bearbetning av känslor, upplevelser och erfarenheter. För att samspela bra krävs även god kommunikation, samarbetsförmåga, lyhördhet, förståelse för andra, inlevelse, empati, minne, drivkraft och bra språk. Det är viktigt med närvarande pedagoger som vägleder och stöttar barnen. Barnen måste också ha lugn och ro när de leker och få möjlighet att leka färdigt.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om och arbete med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Litteraturgenomgången ger en tillbakablick på hur bild- och formskapande har sett ut i förskolans verksamhet genom åren. Där lyfts även olika områden som är relevanta för att främja de yngsta barnens bild- och formskapande fram. För att belysa förskollärares uppfattningar om detta gjordes sex kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visade att studiens respondenter är eniga om att det är viktigt att arbeta med bild- och formskapande med de yngsta barnen och att det ska handla om att skänka glädje, att upptäcka och testa olika material, uttrycka sina känslor och att öka sina erfarenheter. Respondenterna såg processen i skapandet som det viktigaste, inte resultatet. De sa sig arbeta mycket med bild- och formskapande med de yngsta barnen även om några av dem hade önskat att de hade mer tid till att lyfta det spontana skapandet. De flesta respondenterna framhöll att pedagogen utgör en viktig roll i de yngsta barnens skapande. De menade att det viktigaste är att man som pedagog är engagerad och intresserad för att kunna locka och utmana barnen i deras bild- och formskapande. Sökord: Kreativitet, lek, pedagogens roll, process.

No description available.

Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.