Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn. Jag fann att pedagogernas agerande kunde skilja sig åt väsentligt mellan olika förskolor. Olikheter fanns i vem som bestämde vilka barn som deltog vid skapande och vem som bestämde när en bild var att betrakta som färdig. Därför sorterades pedagogerna in i tre kategorier, dessa var hög grad av styrning, viss styrning samt låg grad av styrning.

Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser? Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs. I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse. Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1. Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för studien, där begrepp som mediering och artefakter är centrala. Utifrån resultatet framgår det att pedagogerna ser lek som betydelsefull för barns lärande och att lek förekommer på olika sätt som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren, både som organiserade lärandetillfällen och som fri lek. Resultatet visar även att samtliga pedagoger i studien anser att lek går att använda i all undervisning, oavsett ålder. Med undersökningen vill vi bidra till att lyfta fram leken som en viktig del i det pedagogiska arbetet i förskola, förskoleklass och skola.

<p>Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.</p><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.</p><p>Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation. Pedagogens deltagande handlar om en balansgång mellan att delta och att inte delta. De flesta pedagogerna är överens om att den fria leken är viktig och de önskar att de kunde vara mer delaktiga i den.</p><p>De flesta pedagogerna anser att fri lek är något som barnen väljer själva utan vuxenstyrning. Resultatet tyder dock på att pedagogerna verkar ha ett sorts kontrollbehov där de vill se att leken fungerar och samtidigt kunna gå in och styra upp vid behov.</p><p>Inre faktorer, som deltagande, frihet, barnsyn och lärande, påverkar rollen som pedagogen antar. Även yttre faktorer så som material, tid och grupporganisation har stor betydelse för pedagogens handlande. Det är alltså vårt uppdrag som pedagoger att våga anta en mångfacetterad roll trots stor påverkan från vår omvärld.</p>

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers tankar om hur, när och varför pedagoger använder/inte använder sig av film i förskolan tillsammans med barn. Fokus ligger även på vad de gör och hur barnet är delaktigt. Den metod jag använt mig av är en enkätundersök- ning bestående av öppna frågor. De insamlade svaren ifrån pedagogerna har blivit katego- riserade efter de mest återkommande fraserna eller orden. Studien visar att alla pedagoger- na använder sig av film men på olika sätt, den mest förekommande användningen sker inom olika projektarbeten där hemsidor agerar som hjälpmedel. Barnens delaktighet är ett område som problematiseras då det till en viss del saknas.

The aim of this study was to examine how the activities of two preschools develop the language in matter of the teacher’s work of procedure. The following research questions were essential for the survey and therefore formed the basis of the examination: How do the teachers in both preschools work in a language evolving way? What significance does the environment have for the language development? Are there similarities and differences between the preschools in their language development approach? The study is based on a qualitative method, where the teachers of both preschools were interviewed with the purpose of obtaining information. The teacher’s statements and interviews were analyzed in relation to previous research, where the theories of different writers form the base of the theoretical connection to the study. The teachers view in developing the language regarding to their aspirations in measuring the language an important position in their operation, can be portraied as the conclusions of this study. Both preschools share a common view that the linguistic development is of great importance and should for that reason be highlighted as well as emphasized in the teachers working methods. However, the teachers in both preschools differ in their view considering language development due to their different ideas of witch working methods best stimulate the students linguistic abilities to development. The preschools working methods can be seen from a positive point of view and also from a critical one in relation to the examination, where the teacher’s interviews were analyzed and discussed. Accordingly, the teachers in both preschools aspire to achieve the best results for language development.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader. Författarna har ganska likartade uppfattningar och tankar kring de yngsta barnens lärande i matematik och alla är överens om att pedagogens roll är väldigt betydelsefull för matematikinlärningen. Samspelet med andra, både vuxna och barn, är väsentligt för att barnens matematiska förmågor ska utvecklas.

Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals. What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today’s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway. A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other. In this context, it is important that pedagogues with more experience actively share their knowledge and experience with their colleagues. This creates a common professional ethical base that gives the individual educator knowledge and confidence which, in turn, creates a more stable, secure and consistent environment for the children. I begin by clarifying the role of the pedagogue and what it means to be an active and present pedagogue. Furthermore, I look closely at pre-school work ethics, starting with Aristotle’s virtue ethics and his theories on the links between theoretical and practical knowledge. Finally, I examine the routines at my pre-school and how they relate to the Swedish pre-school curriculum, Lpfö-98/10.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas. Syfte Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte? Metod Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit. Resultat Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande

I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik. Vad behöver jag som pedagog klara av för att uppfylla dessa mål? Jag vill även undersöka pedagogernas syn på matematik. Vad säger forskningen om pedagogens roll kring matematik?Matematiken jag beskriver i essän är lustbetonad och vardaglig, trots det möts jag emellanåt av kollegialt oförstående. Jag har under mina år inom förskolan mött många förskollärare och barnskötare som ansett att matematik hör hemma i skolans värld. De har även uttryckt personliga negativa känslor inför matematik. Hur påverkar det dem i arbetet med barnen?I min reflektion belyser jag förskolans uppdrag och pedagogens viktiga roll för barns lärande. Syftet med essän är att problematisera konflikter inom arbetsgruppen när det finns olika åsikter, vilka dessutom leder till att barnen far illa. Jag vill på detta sätt försöka hitta ett sätt att komma tillrätta med dessa konflikter. Hur kan jag få mina kollegor att dela mitt positiva matematiktänkande