Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien.   Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade. Det var istället de elever med en funktionsnedsättning som intervjupersonerna upplevt exkluderade. Resultatet visade att pedagogens roll hade en del i varför det blev exkluderande situationer i ämnet idrott och hälsa. Förståelsen för elever med en funktionsnedsättning var en annan del i varför elever blev exkluderade. Studiens resultat tyder på att det var normen om vad som ansågs normalt som bestämde vem som blev inkluderad eller exkluderad.

<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>

Studiens syfte var att generera fördjupad kunskap utifrån pedagogers erfarenheter kring hur barn går tillväga för att få tillgång till lek samt hur pedagogers förhållningssätt ser ut kring att stötta barn in i lek. Frågeställningarna vår studie utgick från var: Vilka strategier anser pedagoger att barn använder för att få tillträde till lek samt Hur förhåller sig pedagoger till att stötta barn vars tillträdesstrategier inte leder till lek? De teoretiska perspektiv vi utgått från är Corsaros tillträdesstrategier samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att tolka och förstå vår empiri. Studien bygger på tio intervjuer som genomförts med pedagoger verksamma på olika förskolor. Slutsatsen är att Request for access var den vanligaste förekommande tillträdesstrategin. Påståendet ”alla får vara med” har visats sig vara komplext och kan ses på olika sätt. Vidare är slutsatsen att pedagogens roll är betydelsefull. Dels för att upptäcka, dels för att stötta barn som har svårigheter att få tillträde till en pågående lek.

Sociokulturellt lärande, samlärande och T-pack är de övergripande teorierna i studien. Under studiens gång har det framkommit att det finns lite forskning kring lärplattan i förskolan och än mindre forskning till lärplattans påverkningar på barnens lärande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod har denna studie ämnat besvara vad fyra förskollärare anser om lärplattans implementering i förskolan och delta i forskningen kring lärplattan i förskolan. Studien visar på att det är det pedagogiska syftet som en förskollärare har med lärplattan som gör den till en lärplatta och att en grundläggande tydlig introduktion för personalen i förskolan är viktig för att den ska användas i lärande syfte. Min slutsats är att denna studie skrapat på ytan av ett forskningsområde som ligger i tiden och som behöver lyftas mer.

Studien gäller barns sociala samspel med inriktning mot mobbning. Det berör också pedagogernas arbetssätt och roll kring barns sociala samspel. Syftet med studien är att utifrån pedagogers beskrivningar av barns sociala samspel urskilja om det sker uteslutningar som kan liknas vid mobbning. Hur pedagogerna beskriver det sociala samspelet och om beskrivningarna går att likställa med mobbning är studiens frågeställningar. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan genomförts. Resultatet visar på att det sker mobbning inom den berörda barngruppen men att pedagogerna tar avstånd från att använda termen mobbning.

No description available.

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen. Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna; övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Inledning Björklund och Palmér (2018, s. 210) lyfter att en undervisningsmiljö med en hög pedagogisk kvalitet skapas om pedagogen aktivt deltar och i samspel med barnen planerar för en matematisk verksamhet där barnens intresse och erfarenheter tas tillvara på. Våra erfarenheter under förskollärarutbildningen och våra år som yrkesverksamma är att matematik kan upplevas som svårt och att matematikundervisningen i den svenska förskolan till stor del präglas av antal och siffror. Syfte Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka matematiska aktiviteter och strategier som används av pedagoger i förskolan idag, samt vilken roll pedagogen har i matematikundervisningen. Metod Vi har valt att analysera vetenskapliga artiklar för att undersöka vilka strategier pedagoger arbetar med i sin matematikundervisning i förskolan, samt vilken roll de har i matematikundervisningen. Resultat I vårt resultat utifrån vetenskapliga artiklar kan vi konstatera att pedagogens roll är avgörande för hur matematikundervisningen i förskolan är utformad. Pedagogen ska vara en vägledare som genom samspel och olika strategier skapar möjlighet till matematisk förståelse hos barnen. Pedagogen ska ta hänsyn till varje barns olika förutsättningar samt ta tillvara deras intresse och initiativ när de planerar sina matematiska aktiviteter.

No description available.