No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka, analysera och synliggöra hur intervjuade pedagoger använder projekterande arbetssätt när de utmanar barns språkutveckling, samt hur de använder undervisningstillfällen och miljön för att utveckla språket hos flerspråkiga respektive enspråkiga barn. Studien har innefattat två förskoleområden med barn i 4 - 6 års ålder. Projekterande arbetssätt definieras som en målstyrd process som utgår utifrån barns intresse. Vår undersökning baseras på tre frågeställningar - hur pedagogerna förstår sin roll i det projekterande arbetssättet, hur pedagoger använder miljöutformning i barns språkutveckling och vilka metoder pedagoger använder för att utmana och främja barns språkutveckling. I vår undersökning har vi använt semistrukturerade intervjuer som vi har gjort på två olika förskoleområden. De båda förskoleområden påstår att de är inspirerade av Reggio Emilia pedagogik och att de arbetar med projekterande arbetssätt. Vi har lyft upp pedagogernas tankar, åsikter och ståndpunkter, vilket vi har analyserat med hjälp av fyra teoretiska begrepp, ur Reggio Emilia-pedagogik och utvecklingspedagogisk perspektiv.Vårt resultat visar att projekterande arbetssätt kräver en bred kunskap och olika färdigheter hos pedagogerna. Hur pedagoger bemöter barn i undervisning beror på deras barnsyn. Att bemöta barnen som kompetenta individer är en av de grundläggande tankarna inom Reggio Emilia-pedagogiken och det projekterande arbetssättet. Alla intervjuade pedagoger på båda förskoleområden skapar en tillåtande och tillgänglig miljön utifrån barns intresse och behov, där barns trygghet och språk lyfts upp. I det enspråkiga förskoleområdet har pedagogerna fokus på barns kommunikation, till skillnad från det flerspråkiga förskoleområde där vi lade märke till att pedagogerna har fokus på ordförråd. Alla pedagoger på båda förskoleområden lyfter upp multimodal metod, TAKK och högläsning som viktiga verktyg i att stödja och främja barnens språk. Pedagogerna använder bilder som stöd från två olika källor och använder sällan digitala verktyg. Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna på det flerspråkiga förskoleområde bemöter barnen som oerfarna för att de barn pratar lite, eller ingen svenska alls. I sin planering av undervisning och miljön utgår de från deras brister, snarare än att följa 4barnens nyfikenhet. Pedagogen utgår från hur barn ska lära sig och vad barn vill lära sig, som är en utvecklingspedagogisk tanke.

Tidigare forskning indikerar att förskolans undervisning i naturvetenskap ofta beskrivs som utmanande, samt att kvaliteten påverkas av de olika förskole pedagogernas intresse och kunskap. Detta är något som den här studien avser att utmana. Inom Reggio Emilia pedagogiken är projekterande arbetssättet och idén om barns 100 språkighet centrala i all undervisning, men frågan jag därför ställt mig är vad detta kan innebära i praktiken. Denna studie syftar därför till att ge ett exempel på hur ett projekterande arbetssätt i förskolan kan bidra tillbiologiundervisningen. Projektet som studerats handlar om farliga vattenlevande djur. Fem förskole pedagoger intervjuades om sitt pågående projekt. I studien har jag valt ett teoretiskt ramverk baserat dels på Reggio Emilia-pedagogik dels en modell som möjliggör analys av didaktiska intentioner.Resultatet pekar på att det projekterande arbetssättet möjliggör undervisning som fördjupar barnens kunskaper i biologi oberoende av pedagogernas förkunskaper. En nyckelaspekt i undervisning i naturvetenskap är begreppsliggörande och hur fakta verifieras, vilket resultatet pekar på att denna metod möjliggör. Resultat visar vidare att barnen ges möjlighet att utveckla, bekräfta och kommunicera det de lär sig genom att använda en mängd olika uttryckssätt. / Previous research indicates that preschool teaching in science often is described as challenging, and that the quality is affected by the preschool pedagogues’ interest and knowledge about the subject. This is something this study can challenge. Within Reggio Emilia pedagogy, projecting methods and the idea of children’s 100 languages are central in all teaching, but a question therefore put forward is what this means in practice. This study therefore aims to provide an example on a projecting working method in preschool that focus on biology as a subject, more precisely about dangerous water living animals.Five preschool pedagogues were interviewed about their ongoing project. In the study I have a theoretical framework based on Reggio Emilia pedagogy and a model that enable an analysis of didactic intentions.The result implies that the use of projecting working method opens for teaching that deepen the children’s knowledge in biology independently the pedagogues own prior knowledge. A key aspect in science education is to conceptualizeand verify facts, which this working method enable. The result further show that the children are given the opportunity to elaborate, confirm and communicate what they learn with a multitude of ways to express themselves