Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

I Sverige finns en beredskapszon och en indikeringszon som sträcker sig 12-15 respektive cirka 50 kilometer runt de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har föreslagit nya beredskapszoner kring kärnkraftverken. Myndighetens förslag är att det ska finnas en inre och en yttre beredskapszon som sträcker sig ungefär fem respektive 25 kilometer runt kärnkraftverken. I zonerna ska det finnas planer för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Information och jodtabletter ska delas ut i förväg och varning till allmänheten ska finnas förberett. Myndigheten föreslår också ett planeringsavstånd på 100 kilometer kring kärnkraftverken. Inom planeringsavståndet ska det finnas en plan för utrymning, som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen, en plan för inomhusvistelse samt en plan för begränsad extrautdelning av jodtabletter. I och med att SSM föreslår att det ska finnas en plan för inomhusvistelse så långt som 10 mil runt kärnkraftverken kommer de föreslagna beredskapszonerna innebära att en större andel människor än tidigare kommer att beröras av myndigheternas förberedande arbete. Att det ska finnas en plan för inomhusvistelse innebär att människor som bor i det berörda området behöver känna till att skyddsåtgärden används och vilka fördelarna med den är. Inomhusvistelse är en viktig skyddsåtgärd för att skydda människor men det är samtidigt en frivillig åtgärd, människor i Sverige har all frihet att gå utomhus även om myndigheter rekommenderar annat under en kärnkraftsolycka. Syftet med den här studien är att undersöka inställningen till en rekommendation om inomhusvistelse hos människor bosatta utanför nuvarande beredskapszon men innanför de planerade zonerna runt kärnkraftverket i Forsmark. Frågor som studien avser att besvara är vad det är som kan få människor att bryta rekommendationen och vad myndigheter behöver göra för att förmå människor att stanna inomhus. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in våren 2019 genom intervjuer med en fokusgrupp och ett par. Datamaterialet bestod därmed av människors funderingar, antaganden och upplevelse av hur de skulle reagera och agera vid de situationer som behandlades under intervjuerna. Texterna från de transkriberade intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys och tolkats genom systematisk kategorisering av teman och mönster där både det manifesta och det latenta innehållet har beaktats. Resultatet av studien visar att människors inställning till en rekommendation om inomhusvistelse på en latent nivå handlar om att hantera osäkerhet. På en konkret nivå är det kategorierna Myndighetsförtroende, Kunskap samt Förberedelse och respons som påverkar inställningen till inomhusvistelse. / In Sweden there is a emergency planning zone and an indication zone that extends 12-15 and about 50 kilometers around the nuclear power plants. The Swedish Radiation Safety Authority has proposed new emergency planning zones around the nuclear power plants. The Authority's proposal is that there should be a precautionary action zone and an urgent protective action planning zone extending approximately five and 25 kilometers around the nuclear power plants. The emergency planning zones are to have planning in place for evacuation, sheltering and iodine thyroid blocking. Furthermore, information and iodine thyroid blocking should be distributed in advance and warnings to the public should be pre-planned. The authority also proposes an extended planning distance of 100 kilometers around the nuclear power plants. Within the extended planning distance planning should be in place for relocation based on input from measurements of ground deposition, sheltering, and limited distribution of iodine thyroid blocking. As it is proposed that there should be a plan for sheltering as far as 100 kilometers around the nuclear power plants, the proposed emergency planning zones will imply that a larger proportion of people than before will be affected by the authorities' preparatory work. The fact that there must be a plan for sheltering means that people who live in the area in question need to know that the security measure is applyed and what the benefits of it are. Sheltering is an important protective measure to keep people safe, but at the same time it is a voluntary measure, people in Sweden have the freedom to go outside even if authorities recommend otherwise during a nuclear power plant emergency. The purpose of this study is to investigate the attitude to a recommendation of sheltering in people living outside the current emergency planning zone but within the planned zones around the nuclear power plant in Forsmark. Questions that the study intends to answer is what it is that can cause people to break the recommendation and what authorities need to do to induce people to stay indoors. The study has been carried out with a qualitative method with inductive approach. Data has been collected in spring 2019 through interviews with a focus group and a couple. The data material thus consisted of people's thoughts, assumptions and experience of how they would react and act in the situations that were dealt with during the interviews. The texts from the transcribed interviews have undergone qualitative content analysis and been interpreted through systematic categorization of themes and patterns in which both the manifest and the latent content have been taken into account. The result of the study shows that people's attitude to a recommendation on shelter in place at a latent level is about managing uncertainty. At a specific level, it is the categories of government trust, knowledge and also Preparation and respons that affect the attitude to sheltering.