Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring hur förskollärare i verksamheten berättar om dokumentation samt vad de beskriver att de arbetat med dokumentationsarbetet i relation till förskolans läroplan från början av deras arbetskarriär till idag. Vi vill även ta reda på vilka utmaningar förskollärarna berättar kring detta. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad beskriver förskollärare om sitt arbete med dokumentation i relation till förskolans läroplan under sitt yrkesverksamma liv? Vilka verktyg berättar förskollärarna att de använt i dokumentationsarbetet? Vilka möjligheter och/eller hinder berättar förskollärare gällande dokumentationsarbetet i förskolan? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism och implementeringsteorin samt analyseras med hjälp av tematisk analys. Med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare samlades empiri in genom videosamtal via teams. Ljudinspelning användes vid intervjuerna, därefter transkriberades materialet. Resultatet presenteras med följande teman: förskollärarens dokumentationsarbete, förskollärarens arbetssätt, förskollärarens positiva aspekter av dokumentationsarbetet. Resultatet visar att förskollärarna ser positivt på dokumentationsarbetet utifrån flera aspekter. De anser även att läroplanen har spelat och spelar en stor roll för arbetet och dokumentationen har förändrats under förskollärarnas yrkessamma liv, både arbetssättet och verktygen för arbetet. Resultatet visar även att förskollärarna upplever vissa begränsningar med dokumentationsarbetet i förskolan.

The purpose of this thesis is to analyze the implementation of the UN’s Convention on the Rights of the Child and how the preschool administration utilizes it on a daily basis. The study is based on the following three questions 1, How is the Convention on the Rights of the Child implemented? 2, How is the Convention on the Rights of the Child interpreted and 3, What does the work with the Convention on the Rights of the Child look like? The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews done with experts on Child Rights in the preschool education sector and preschool teachers in the municipality Malmö, referred to as Malmö Stad in the thesis. The results from the qualitative text analysis are then again reviewed through the lens of an implementation theory. Results conclude that the implementation of, and the work with, the UN’s Convention on the Rights of the Child varies depending on what district the preschool is located in, due to difference in directives from the management and different interpretations from employees. This can be a result of the vagueness of the law, that the implementation has been done in several stages, lack of control and follow ups on the decision to implement the Convention on the Rights of the Child as a law. The study shows that all employees are not offered the same tools and resources to understand and work with the Convention on the Rights of the Child.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skollagens bestämmelser om vetenskaplig grund upplevs och hanteras av fritidslärare i verksamheten. Vår insamlade empiri består av semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från fyra olika skolor. Det teoretiska ramverk vi använt för att analysera och diskutera vår empiri är implementeringsteori och handlingsteori, vars perspektiv har hjälpt oss komma fram till ett resultat som indikerar på en positiv inställning hos fritidslärare kring arbetet med vetenskaplig grund. Majoriteten av informanterna förstod vetenskaplig grund som en viktig utgångspunkt de kan luta sig mot för att säkerställa att fritidslärare utgår från forskning och inte enbart sina egna åsikter i verksamheten. Denna förståelse kopplar vi även till fritidslärares vilja att arbeta med vetenskaplig grund, något som studien kommit fram till att fritidslärare har en positiv inställning till. För att fritidslärare ska kunna arbeta utifrån vetenskaplig grund har studien avslutningsvis kommit fram till att det kollegiala samarbetet och arbetsgivarvillkor är viktiga förutsättningar för att få tid och tillgång till forskning. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer samt fördjupad oss specifikt i fritidslärares verksamhet.

Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet.</p><p>Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling</p>

SAMMANFATTNING Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet. Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling

Syftet med uppsatsen är att i ett förändrat omvärldsläge, med ett Ryssland som visat sig berett att använda det militära maktmedlet, undersöka hur arbetet med civilt försvar implementeras på kommunal nivå. Detta genom att skapa en bild av hur kommuner arbetar med krisberedskapsplanering och om detta arbete påverkas av lärdomar från tidigare extraordinära händelser. Uppsatsen svarar genom en fåfallstudie av två kommuner på frågeställningarna: Hur har den nationella säkerhetsstrategin från 2017 påverkat kommunernas planering inför och vid extraordinära händelser i fredstid och inför höjd beredskap? Hur påverkar kommunernas tidigare erfarenheter av kriser planeringen? Studien har genomförts som textanalys av kommunala planer och genom intervjuer av tjänstemän och politiker i två mindre småländska kommuner. Empirin har analyserats genom att använda en analysmodell utgående från Lennart Lundquists implementeringsteori. Resultatet visar att det förändrade omvärldsläget inte konkret påverkat arbetet, men bidragit till att ämnet har aktualiserats. Tidigare erfarenheter påverkar kommunernas arbete vilket till viss del ses i planer och styrdokument och till stor del märks i förståelse och inställning. Studiens viktigaste slutsats är att de övningar och utbildningar som bedrivs bör innefatta verksamheten i höjd beredskap och civilt försvar, vilket kommunerna brister i. För att detta skall implementeras krävs tydliga styrningar om vad som ska övas. / The purpose of this essay is to examine how Swedish municipalities handles civil defense in the context of a new threat level where the Russian leadership has proved willing to use military power to achieve political goals. The essay is a case study of two Swedish municipalities answering the following questions: How has the national security strategy from 2017 influenced the planning before and in extraordinary events both in peacetime and in high readiness? How do the municipalities’ previous crises experiences affect planning? The study was conducted by analyzing municipal documents and plans as well as interviews with officials and politicians in two small municipalities. The empirical data has been analyzed by using a model based on implementation theory by Lennart Lundquist. The study argues that the new threat level and the situation within Europe hasn´t influenced the municipalities significant but it has actualized the subject. Earlier crisis experiences affect the crisis management within the municipalities which in some ways can be seen in plans but mostly in the understanding and the attitude among citizens as well as among professionals and politicians. In summary, the most important conclusion is that training and education should include the activities in high readiness and civil defense in order to reduce the lack of knowledge of the municipalities within this topic. It takes clear guidance and steering from the government on what to practice.

I denna uppsats undersöks hur FN:s konvention om barnets rättigheter och implementeringen av den kan relateras till svensk folkbiblioteksverksamhet. Syftet är att undersöka hur implementeringsprocessen ser ut på folkbibliotek i landet och vilka förutsättningar som finns för ett arbete med konventionen. Huruvida inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag innebär någon skillnad för folkbibliotekens arbete undersöks också. Studien är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med bibliotekskonsulenter och enhets-och avdelningschefer från olika kommuner och regioneri Sverige. Studien visar att man tidigare arbetat med barnkonventionen på ett omedvetet och ostrukturerat sätt och att det funnits kunskapsluckor kring ämnet. Implementeringen av konventionen innebär ett mer organiserat och målinriktat arbete där barnkonventionen genomsyrar alla delar i verksamheten. Inkorporeringen av konventionen i svensk lag har lett till att medarbetare som tidigare varit ovilliga till ett implementeringsarbete har kunnat motiveras och i vissa fall har lagen varit ett direkt incitament för bibliotekschefer att påbörja implementeringsarbetet. Studien visar även att ett lyckat implementeringsarbete på folkbibliotek innebär en lång process och att olika bibliotek har olika förutsättningar för detta arbete.

The purpose of this study is to gain an understanding of how professionals in social assistance experience challenges with gender equality work linked to Kalmar County's regional equality goals: Systematic equality work. With hope of contributing knowledge for the continued work for equality between women and men. For this qualitative study, interviews were conducted with five participating social workers and one department manager from two different municipalities within Kalmar county. The results were analyzed based on Genus System Theory and Implementation Theory and previously conducted relevant research results. The results revealed different challenges regarding gender norms that becomes visible in the social assistance. The results also revealed challenges in changing clients own perceptions and the work of drawing attention to violence in close relationships. Participants indicated an over-all similar perception and view of what the purpose and associated results of the Systematic Equality Work would practically present as, which also becomes visible in the workplace. However, there is no actual practical implementation of the regions equality target at this stage. The conclusion of this study is that it´s complicated to work for gender equality because of the challenges revealed in this study. Something that complicates this further is the difficulty to implement gender equality policy, which in turn will make it difficult to break gender norms.

Offentliga upphandlingar utgör idag cirka 14% av Europas totala BNP och på både nationell och internationell nivå lyfts de som ett föredöme och viktig åtgärd för att ändra våra ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Detta då de kan fungera som ett effektivt verktyg för att uppnå samhälleliga hållbarhetsmål. Denna studie undersökte hur offentliga tjänstemän ser på sin roll att implementera hållbarhet i offentliga upphandlingar i form av innovation, cirkularitet och skarpare miljökrav. Genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän som alla var aktiva inom upphandling påvisades faktorer vilka tillsammans ligger till grund för individens möjlighet att implementera hållbarhet i upphandlingsprocessen och ställa relevanta miljökrav. Resultatet visade att individen spelar en nyckelroll för hållbara upphandlingar och att kunskap, engagemang och individdrivna initiativ är en förutsättning för förändring. Dessa faktorer på individnivå behöver även understödjas av externa faktorer såsom organisatoriskt stöd, tillgängliga resurser och möjliggörande regler genom samordning och standardisering för genomförandet av hållbara upphandlingar. / Today public procurements accounts for about 14% of Europe ́s total GDP and at both the national and international level they are highlighted as a role model and important measure to change our unsustainable production and consumption patterns. This because they can function as an effective tool for achieving societal sustainability goals. This study examined how public officials view their role in implementing sustainability in public procurement through innovation, circularity, and stricter environmental requirements. Through qualitative interviews with officials who were all active in procurement factors were identified which together form the basis for the individual ́s ability to implement sustainability in the process and set relevant environmental requirements. The results showed that the individual plays a key role in sustainable procurement and that knowledge, commitment and individual-driven initiatives are a prerequisite for change. Factors at the individual level also need to be supported by external factors such as organizational support, available resources and enabling rules through coordination and standardization for the implementation of sustainable procurement.