I denna uppsats undersöks hur FN:s konvention om barnets rättigheter och implementeringen av den kan relateras till svensk folkbiblioteksverksamhet. Syftet är att undersöka hur implementeringsprocessen ser ut på folkbibliotek i landet och vilka förutsättningar som finns för ett arbete med konventionen. Huruvida inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag innebär någon skillnad för folkbibliotekens arbete undersöks också. Studien är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med bibliotekskonsulenter och enhets-och avdelningschefer från olika kommuner och regioneri Sverige. Studien visar att man tidigare arbetat med barnkonventionen på ett omedvetet och ostrukturerat sätt och att det funnits kunskapsluckor kring ämnet. Implementeringen av konventionen innebär ett mer organiserat och målinriktat arbete där barnkonventionen genomsyrar alla delar i verksamheten. Inkorporeringen av konventionen i svensk lag har lett till att medarbetare som tidigare varit ovilliga till ett implementeringsarbete har kunnat motiveras och i vissa fall har lagen varit ett direkt incitament för bibliotekschefer att påbörja implementeringsarbetet. Studien visar även att ett lyckat implementeringsarbete på folkbibliotek innebär en lång process och att olika bibliotek har olika förutsättningar för detta arbete.