Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker. Böckerna valdes ut genom Stockholms stadsbibliotek, de mest frekvent utlånade bilderböckerna år 2009. Metoden för arbetat har utförts genom en kvalitativ text och bildanalys, där jag i ett konstant förlopp gått från bokens fullständighet till ofullständighet i en så kallad hermeneutisk cirkel (Ödman, 2007) under analysarbetets process. Metoden grundar sig på mina tolkningar av bild och text med hjälp av hermeneutik och semiotik. Analysen visade att bilderböckerna inte förmedlade så stora könsskillnader till skillnad från andra bilderboksanalyser (t ex Kåreland, 2005). Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där resultatet diskuteras om hur manligt och kvinnligt framställdes i bilderböckerna.

The purpose of this study is to gain an understanding of how professionals in social assistance experience challenges with gender equality work linked to Kalmar County's regional equality goals: Systematic equality work. With hope of contributing knowledge for the continued work for equality between women and men. For this qualitative study, interviews were conducted with five participating social workers and one department manager from two different municipalities within Kalmar county. The results were analyzed based on Genus System Theory and Implementation Theory and previously conducted relevant research results. The results revealed different challenges regarding gender norms that becomes visible in the social assistance. The results also revealed challenges in changing clients own perceptions and the work of drawing attention to violence in close relationships. Participants indicated an over-all similar perception and view of what the purpose and associated results of the Systematic Equality Work would practically present as, which also becomes visible in the workplace. However, there is no actual practical implementation of the regions equality target at this stage. The conclusion of this study is that it´s complicated to work for gender equality because of the challenges revealed in this study. Something that complicates this further is the difficulty to implement gender equality policy, which in turn will make it difficult to break gender norms.

The purpose of this qualitative study was to contribute with increased knowledge about preschool teachers' use of gender perspectives in the work with the indoor learning environment. The research questions in the study concern to what extent and in what ways the preschool teachers describe that they use a gender perspective in the work with the preschool learning environment indoors, and what can be made visible in the preschool teachers' descriptions with the help of Hirdman's (1988, 2003) gender system theory. The selection of the study’s participants were preschool teachers, and the data collection method was semi-structured interviews that visualized the preschool teachers' work around gender perspectives. The result that has been produced from the nine interviews was, among other things, that the preschool teachers agree that the indoor learning environment should be designed to be accessible and suit all children according to their different needs, regardless of gender. We chose to use Hirdman's gender system theory where the preschool teachers' answers in the study have been analyzed based on the theoretical concepts of separation, hierarchies and gender contracts. A conclusion produced by the study was that there are both strategies and shortcomings in the work with gender in the learning environment, but that most of the preschool teachers use a gender perspective in different ways when working with the preschool's indoor learning environment. It was made clear in the gender analysis that the preschool teachers’ work with a gender perspective in the indoor learning environment to some extent takes place in accordance with Hirdman’s gender system theory. The theoretical concepts in the analysis show that there is separation in the preschool teachers’ work with gender-stereotypical materials, hierarchies where the preschool teachers choose to act more neutrally towards certain gender-stereotypical materials and that the gender contract is reinforced by the preschool teachers’ assumptions of what role they think the children want in roleplay. / Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med ökad kunskap om förskollärares användning av genusperspektiv i arbetet med lärmiljön inomhus. Forskningsfrågorna i studien handlar om i vilken utsträckning och på vilka sätt som förskollärarna beskriver att de använder genusperspektiv i arbetet med förskolans lärmiljö inomhus, samt vad som kan synliggöras i förskollärarnas beskrivningar med hjälp av Hirdmans (1988, 2003) genussystemteori. Urvalet av studiens deltagare var förskollärare och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som synliggjorde förskollärarnas arbete kring genusperspektiv. Resultatet som har framställts från de nio intervjuerna var bland annat att förskollärarna är eniga om att lärmiljön inomhus ska utformas till att vara tillgänglig och passa alla barn efter deras olika behov, oberoende av kön. Vi valde att använda oss av Hirdmans genussystemteori där förskollärarnas svar i studien har analyserats utifrån de teoretiska begreppen isärhållande, hierarkier och genuskontrakt. En av studiens slutsatser var att det förekommer både strategier och brister i arbetet med genus i lärmiljön, men att de flesta förskollärarna trots allt använder sig av genusperspektiv på olika sätt när de arbetar med förskolans lärmiljö inomhus. Det tydliggjordes i genusanalysen att förskollärarnas arbete med genusperspektiv i lärmiljön inomhus till vissa delar sker i enlighet med Hirdmans genussystemteori. De teoretiska begreppen i analysen visar att det förekommer isärhållande i förskollärarnas arbete med könsstereotypa material, hierarkier där förskollärarna väljer att agera mer neutralt till vissa könsstereotypa material och att genuskontraktet förstärks av förskollärarnas antaganden av vilken roll de tror att barnen vill ha i leken.