Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej.  Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test.  Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning.  Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.

Köttindustrin har en omfattande negativ klimatpåverkan då värdekedjan släpper ut växthusgaser. Andra problem industrin bidrar till är markdegradering, förorening och övergödning. Till följd av detta har industrin börjat granskas och alternativa tillvägagångssätt och produkter framkommit. Forskning visar på att etablerade företag har en viktig roll i hållbar omställning av industrier. Flera etablerade köttföretag har mot bakgrund av köttets klimatpåverkan inkluderat vegetabiliskt protein i sitt sortiment. Därför ämnar arbetet svara på följande frågeställning: På vilka sätt bidrar den svenska köttindustrin till en hållbar omställning där animaliskt protein kompletteras eller byts ut mot vegetabiliskt?  För att besvara frågeställningen har arbetet applicerat en kvalitativ metod, där sex svenska köttföretag intervjuats. För att få en överblick över den insamlade empirin sammanställdes denna efter frågorna:  <li aria-level="1">Vad gör företagen för en omställning till vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">När implementerar företagen vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">Varför agerar företagen som de gör?   Utifrån empirin insamlad från intervjuerna jämfördes resultaten med tidigare forskning kring hållbar omställning och barriärer inom köttindustrin. Sedan har branschen som helhet placerats i Magnusson och Werners (2023) ramverk för etablerade företag i hållbar omställning. Branschen bedömdes agera defensivt och samarbetande och placerades därför under begreppet Institutionellt konstituerande som beskriver hur företag följer branschens förhållningsregler för att inte tappa sin egen trovärdighet. Samtidigt kan företag agera på flera olika sätt och företagen uppvisade ageranden som kan förklaras av alla de fyra begrepp som ramverket beskriver. Det kan också konstateras att köttföretag inte kan driva en hållbar omställning på egen hand utan att det krävs inblandning av flera aktörer. / The meat industry has a significant negative climate impact as the value chain releases greenhouse gases. Other problems the industry contributes to are land degradation, pollution, and over-fertilization. As a result, the industry is being reviewed, and alternative approaches and products have emerged. Research shows that incumbents play a crucial role in sustainability transitions. Several incumbents in the meat industry have included plant-based protein in their product range, considering the climate impact of meat. Therefore, this work aims to answer the following question: In what ways does the Swedish meat industry contribute to a sustainability transition where animal protein is complemented or replaced with plant-based protein?To answer this question interviews with six Swedish meat companies were conducted. The collected data was organised around the following questions: -        What are the companies doing for a transition to plant-based protein? -        When are the companies implementing plant-based protein? -        Why are the companies acting as they are?  Based on the data collected, the results were compared with previous research on sustainability transitions and barriers within the meat industry. The industry was then placed within Magnusson and Werner's (2023) framework for incumbents in sustainability transitions. The industry was assessed to act defensively and cooperatively and was therefore placed under the concept of Institutional Constituent which describes how companies follow industry norms to maintain their own credibility. At the same time, the companies showed actions that aligned with all four concepts described in the framework. However, involvement from multiple stakeholders is necessary to achieve sustainability transitions.