Jordbruksproduktionen och självförsörjningen har varit en viktig fråga ur beredskapssynpunkt i Sverige under större delen av 1900-talet. Beslut tagna under 1990-talet gick ut på att slopa subventioner och gå från protektionism till frihandel i jordbrukspolitiken. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan man förklara denna förändring utifrån teorin om producent-och konsumentintressena och hur påverkade denna förändring den svenska livsmedelsförsörjningen sett till självförsörjningsgraden? Uppsatsens slutsats utifrån detta är att 1990-talets skifte från en protektionistisk till en frihandelsorienterad jordbrukspolitik bör ses som en förändring i ekonomiska motiv från ett bevarande av producenternas till konsumenternas intressen vars konsekvenser blev att jordbrukspolitiken förändrades.