Rapid growing population, urbanization, climate change, decreasing agricultural production, and soil degradation causes massive challenges for food production and supply chain in Southeast Asia, especially in urban areas. A sustainable food production and supply chain system is needed to produce and supply food for Southeast Asia urban areas. One potential solution to those challenges is introducing vertical farming. Vertical farming can produce high-quality crops locally and sustainably by reducing water and land use, decreasing pesticide use, reducing carbon footprint, and growing plants in any climate. This research aims to identify the current status of vertical farming startups in Southeast Asia, investigate the existing challenges and available opportunities in the Southeast Asia vertical farming industry, and analyze the sustainability practices and sustainable business model innovation implemented by Southeast Asia vertical farming startups. A literature review of vertical farming business typology, business model innovation, and sustainable business model innovation is used to create theoretical frameworks in this research. This research is an exploratory multiple case studies research with a qualitative method. The data in this research is collected through interviews with founders and managers from 10 vertical farming startups in Southeast Asia. The interview data is analyzed using vertical farming business typology, business model framework, and sustainable business model innovation archetypes. The research outcomes indicate that the vertical farming industry in Southeast Asia is an early growing industry, and Southeast Asia vertical farming startups are considered as early growing startups with small capital and small teams. Despite existing financial, operational, and market challenges, Southeast Asia vertical farming startups have considerable opportunities to grow with their effort to develop their vertical farming business into a more sustainable business by conducting various sustainability practices and adopting sustainable business model innovation. / Snabbt växande befolkning, urbanisering, klimatförändringar, minskad jordbruksproduktion och markförstöring orsakar enorma utmaningar för livsmedelsproduktionen och försörjningskedjan i Sydostasien, särskilt i stadsområden. En hållbar livsmedelsproduktion och försörjningskedja behövs för att producera och leverera mat till Sydostasiens stadsområden. En potentiell lösning på dessa utmaningar är att införa vertikalt jordbruk. Vertikalt jordbruk kan producera högkvalitativa grödor lokalt och hållbart genom att minska vatten- och markanvändningen, minska användningen av bekämpningsmedel, minska koldioxidavtrycket och odla växter i alla klimat. Denna forskning syftar till att identifiera den nuvarande statusen för vertikala jordbruks-startups i Sydostasien, undersöka de befintliga utmaningarna och tillgängliga möjligheter i den vertikala jordbruksindustrin och analysera hållbarhetspraxis och hållbar affärsmodellsinnovation som implementerats av vertikala jordbruks-startups. En litteraturgenomgång av vertikal jordbruksverksamhetstypologi och hållbar affärsmodellsinnovation används för att skapa teoretiskt ramverk i denna studie. I detta examensarbete tillämpas en kvalitativ forskning med flera fallstudier. Data samlas in genom intervjuer med grundare och chefer från 10 vertikala jordbruks-startups i Sydostasien. Intervjudata analyseras med hjälp av typologi för vertikal jordbruksföretag, ramverk för affärsmodeller och arketyper för hållbar affärsmodellsinnovation. Resultaten indikerar att den vertikala jordbruksindustrin i Sydostasien är en tidig växande industri, med tidigt växande startups med litet kapital och små team. Trots befintliga ekonomiska, operativa och marknadsmässiga utmaningar har vertikala jordbruks-startups i Sydostasien stora möjligheter att växa med sina ansträngningar att utveckla sin vertikala jordbruksverksamhet till en mer hållbar verksamhet genom att bedriva olika hållbarhetsmetoder och införa hållbar affärsmodellsinnovation.

The food production rate is required to increase in order to meet the ever-increasing world population. At the same time, this needs to be done in a sustainable manner as the agriculture sector today is responsible for a substantial part of the annual carbon dioxide emissions associated with human activities. In this study, eight farmers in the Swedish agricultural sector whose businesses are primarily based on cultivation and crop production, were interviewed. This to get an understanding of farmers ́ view on connectivity and data, and how this could enable a more productive and sustainable sector in the future.  The study has identified future scenarios that have the potential of contributing to a sustainable development of the sector which are enabled by data and a more connected agriculture sector. One scenario is about fleets of small, connected autonomous agricultural units enabling the electrification transformation of the sector. This will allow for small-scale farms focusing on quality to have great positive impact on the food supply and the sustainability development of the sector. A second scenario is to, with the help of data, make it easier to establish a true consumer value for sustainable products or those of good quality and thereby enable consumers to budget their environmental impact related to food from arable land. In order for this to become feasible a third scenario is related to the agricultural ecosystem which needs to come together and find solutions for data management, creating systems for data handling and analytics to be used both by the farmers and decision makers. With this in place a fourth scenario will be feasible where laws, regulations, and subsidies of today could transform from a generic approach into a more area-based system taking local conditions, determined by data, from individual farms into consideration. There are few contradictions between sustainability and profitability from a farmer ́s point of view and with the help of data and a more connected agriculture, the sector could develop in a positive direction and increase the food production in a sustainable manner. / Produktionen av livsmedel behöver öka för att möta den ständigt ökande världsbefolkningen. Samtidigt måste detta göras på ett hållbart sätt, eftersom jordbrukssektorn redan idag bidrar med en betydande del av de årliga koldioxidutsläppen från mänskliga aktiviteter. I den här studien intervjuades åtta jordbrukare i den svenska jordbrukssektorn med inriktning på odling och produktion av grödor. Detta för att få en förståelse för jordbrukarnas syn på uppkoppling och data, samt hur detta skulle möjliggöra en mer produktiv och hållbar sektor i framtiden.  Studien har identifierat några framtidsscenarier som har potential att bidra till en hållbar utveckling av sektorn och som möjliggörs av data och en mer kopplad jordbrukssektor. Ett scenario handlar om flottor av små, uppkopplade autonoma jordbruksenheter som i sin tur möjliggör en elektrifieringstransformation av sektorn. Detta gör det möjligt för småskaliga jordbruk med fokus på kvalitet att få stor positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen och jordbrukssektorns hållbarhetsutveckling. Ett andra scenario är att med hjälp av data göra det lättare att skapa ett verkligt konsumentvärde för hållbara produkter eller produkter av god kvalitet och därigenom göra det möjligt för konsumenterna att budgetera sin miljöpåverkan relaterad till mat från åkermark. För att detta ska bli verklighet krävs ett tredje scenario som innebär att ekosystemet inom jordbrukssektorn måste komma samman och hitta lösningar för datahantering, skapa system för dataanvändning och analys som i sin tur blir användbar både av jordbrukare och beslutsfattare. Med detta på plats kommer ett fjärde scenario att vara genomförbart där dagens generiska lagar, regleringar och subventioner kan förvandlas till ett mer områdesbaserat system där direkt hänsyn kan tas till lokala förhållanden, baserat på data från enskilda gårdar. Det finns få motsättningar mellan hållbarhet och lönsamhet ur jordbrukarnas synvinkel och med hjälp av data och ett mer uppkopplat jordbruk kan sektorn utvecklas i en positiv riktning och öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt.

Detta examensarbete har gjorts direkt mot båda författarnas inriktning inommaskiningenjörsprogrammet. Inriktningen är produktionsutveckling ochexamensarbetet har inneburit utveckling av ett paketeringssystem från grundenbaserat på ett enklare befintligt system. Det nuvarande systemet som finns påKvibilles mejeri har föråldrad utrustning och dålig kapacitet, vilket mejeriet villeförbättra. Projektet har gett författarna möjlighet att testa och utvidga sina kunskaperinom sitt utbildningsområde. Det som utförts i projektet har inneburit mycket informationssökande, teorin bakominnefattar bl.a. produktionssystem, arbetsplatsergonomi, modeller förproduktionsutveckling, direktiv, regler och utvärderingsmetoder samt givetvis dataom de maskiner och den utrustning som varit intressant för projektet. Det harförutom informationssökning inneburit kontakt med en rad olika maskinleverantörerför att få information och priser. Metodiken som används bestämdes under projektets förstudie, metoden är utveckladav Bellgran & Säfsten (2005) och är en ren produktionsutvecklingsmetod. Metodenhar följts till de delar som varit intressanta och vissa delar såsom driftsättning harförbisetts då resultatet av projektet inte realiserats. Metoden innebar bl.a. en studie avnuvarande och liknande produktionssystem samt intervjuer med dess operatörer. Projektets gång ledde till ett antal koncept för en helt ny paketeringslinje som inte harmånga likheter med den nuvarande linjen och dess arbetssätt. Författarna är mycketnöjda med det resulterande slutgiltiga konceptet och de fördelar konceptet innebärsom är av både teknisk och ekonomisk karaktär. Huvudresultaten inkluderar 50%ökad kapacitet och minskade manuella tunga moment som lett till minskat behov avoperatörer. / This thesis is in line with the two author’s orientation within the mechanicalengineering program. The orientation is production development and the project hasbeen to develop a new packaging line based on a simple existing one. The existingsystem is located in a dairy plant and have old equipment and low capacity which theplant want to improve. The project has given the authors opportunity to use andwiden their knowledge within their area of education.The project includes a lot of research, the theory behind the project is amongst otherthings; production systems, evaluation systems, work ergonomics, models forproduction development, directives, rules and data for the machines and equipmentneeded for the project. Contact has been made with several machine suppliers to findinformation and to get prices. The method used was decided during the projects background study, the method isdeveloped by Bellgran & Säften (2005) and is a method designed purely forproduction development. Only applicable parts of the method has been used whichmeans that some parts where left out such as the part for deployment since theproject won’t be realized as of now. The method included a study of the currentsystem and similar production systems as well as interviews with the staff. This project has led to a number of concepts for a new production system that worksvery different compared to the old system. The authors are very pleased with theresulting new final concept and the improvements it lead to which is technical andeconomical. The main results is 50% improved capacity and reduced heavy manualtasks which has resulted in less need of line operators.