This thesis is   focused on making an assessment of possibilities and limitations regarding an   application of Svenskt Sigill’s climate- certification on the organization   Fjällbete. Another aim with the thesis was to be able to provide   recommendations for future development of climate certifications in order to   provide information for decision makers. The production of the organization   Fjällbete is mainly focused on lamb, and they are aiming to promote a   long-term sustainable agriculture by promoting a regenerative agriculture and   holistic management. The climatecertification provided by Svenskt Sigill was   developed during a project in corporation with KRAV (the leading eco-label   for food in Sweden), initiated in 2007. This certification mostly concern   choice of feed, nitrogen fertilizer, animal welfare and energy efficiency.   This was partly a case-study of the organization. To identify the   opportunities and limitations, the effect of an introduction of Sigills’   climate certification, three criteria were being assessed. These were the   impact on greenhouse-gas emissions, carbon sequestration and biodiversity.   The criteria were further evaluated in a table to assess how compliance with   the regulations would affect Fjällbetes’ impact on the three criteria.   From the result, it was concluded that an   application of Sigills’ climate-certification on the organization Fjällbete   would likely effect the organization significantly in the right direction   regarding their impact on greenhouse gases deriving from energy consumption.   It was also concluded that a compliance with the regulations regarding the   slaughter age for animals would potentially effect the organization in the   wrong direction regarding its impact on greenhouse gases, carbon   sequestration and biodiversity. The magnitude of the effect of the   consequences regarding a compliance with this regulation cannot be detected   from this study. It was interpreted that an application of the certification   on the organization would not help them significantly to communicate their   differentiation on the market. If more factors regarding regeneration of   land, biodiversity and conservation values would be included in the   certification, the motivation would potentially be higher. Another conclusion   was that for a future development of a climate-certification, it is essential   to include a wide spectrum of different types of farmers. / DennaC-uppsats visar upp en bedömning av möjligheter och begränsningar gällande entillämpningen av Svenskt Sigills klimatcertifiering på organisationen"Fjällbete". Ett delsyfte med studien var att kunna gerekommendationer för framtida utveckling av klimatcertifieringar.Organisationen "Fjällbete" är huvudsakligen inriktad pålammproduktion, och deras mål är att verka för ett långsiktigt hållbartjordbruk genom att främja ett ”holistic management” och regenerativt jordbruk.Klimatcertifieringen från Svenskt Sigill utvecklades under ett projekt isamarbete med KRAV (Sveriges ledande miljömärkning för mat), som inleddes 2007.Denna certifiering fokuserar främst på val av foder, kvävegödsel, djurskydd ochenergieffektivitet.Detta var delvis en fallstudie av organisationen. För attidentifiera möjligheterna och begränsningarna av effekten av en applicering avSigills klimatcertifiering, utvärderades tre kriterier. Dessa var inverkan påväxthusgasutsläpp, koldioxidutsläpp och biologisk mångfald. Kriteriernautvärderades ytterligare i en tabell för att kunna bedöma hur enöverensstämmelse med regelverket skulle påverka Fjällbetes påverkan på de trekriterierna.Av resultatet utlästes att en tillämpning av Svenskt Sigillsklimatcertifiering på organisationen Fjällbete eventuellt skulle kunna ledaorganisationen i rätt riktning avseende deras påverkan på växthusgaser somhärrör från energiförbrukningen. Det drogs också slutsatsen att enöverensstämmelse med regulationerna gällande slaktålder för djur potentielltskulle kunna påverka organisationen i fel riktning vad gäller dess påverkan påväxthusgaser, koldioxidutsläpp och biologisk mångfald.En slutsats var att entillämpning av certifieringen på organisationen inte skulle hjälpa dem avsevärtatt kommunicera sin differentiering på marknaden. Om fler faktorer avseenderegenerering av mark, biodiversitet och bevarandevärden skulle ingå icertifieringen skulle motivationen kunna vara högre.En annan slutsats var attvid en framtida utveckling av klimatcertifiering är det viktigt att inkluderaett brett spektrum av olika typer av jordbrukare. / <p>2017-10-11</p>

Att uppnå de globala målen är av vikt för en hållbar utveckling. Odugliga jordbruksmetoder utgör en stor del av de klimathot som planeten i stunden utsätts för. Det är av intresse att undersöka vilka hållbarhetsvinster som kan erhållas vid regenerativ bomull samt definiera begreppet. Regenerativ bomull definieras utifrån det faktum att bomullen är odlad i enlighet med regenerativa jordbruksmetoder. De regenerativa jordbruksmetoderna är således både en inställning samt praxis. Metodens fokus är att bevara samt förbättra planetens jordhälsa. En frisk jord bidrar till att biologisk mångfald, kolinlagring samt fotosyntesens fortgång ökar. Konventionella metoder vid bomullsproduktionen bidrar till att jorden utarmas vilket leder till en försvagad biologisk mångfald och drastiska klimatförändringar. I den konventionella andelen bomull ingår även BCI-certifierad bomull vilken anses som något bättre i jämförelse då den innefattar principer som skall gynna den hållbara utvecklingen. Det är dock enbart initiativ till förbättring som uppmanas och inga faktiska krav ställs. Ekologiskt odlad bomull genomförs enligt den odlingsmetod som ställer mer miljövänliga krav men den globala andelen utgörs enbart av 1%. För att sammanställa litteraturstudien har en bred informationsinsamling genomförts innehållande bland annat bomull, certifieringar, jordbruk, regenerativa jordbruksmetoder samt klimatpåverkan vid dåligt utfört jordbruk. Studien tar hänsyn till ekologiska, sociala samt ekonomiska hållbarhetsaspekter och resultatet återspeglas i en sammanställd tabell där de olika jordbruksmetodernas skillnader ställs mot varandra. Slutsatsen belyser att det finns svårigheter med att få jordbrukare att konvertera till de regenerativa jordbruksmetoderna. Svårigheterna ligger bland annat i de likheter på krav som ställs vid omställning till ekologiskt jordbruk. Då denna ej har uppgått till en procentuellt större andel globalt blir det svårt att inom tidsramen för Agenda 2030 få regenerativa odlingsmetoder att lyfta. Däremot är den regenerativa odlingsmetodens krav essentiella och tillsammans utgör de en del av lösningen på världens klimatproblem. Det regenerativa jordbruket har potential att bidra till hållbarhetsvinster genom att bland annat öka kolinlagringen i jorden och motverka klimathoten. En omställning i jordbrukspraxis som gynnar hållbar utveckling är av yttersta vikt. / Poor farming practices have a major impact on the environment. The current cotton production is environmentally unsustainable and to achieve the global goals, it is necessary to call for action. Included in the conventional grown cotton is BCI-cotton, these methods aim for a more environmentally friendly approach for farmers but does not include any requirements. Organically grown cotton sets certain requirements, but it does not exceed 1% globally. It is therefore of interest to investigate if regenerative cotton can obtain any sustainable profits. It is also of interest to define the concept of regenerative cotton. It is concluded that regenerative cotton is rather regenerative agriculture, and this is both an attitude and a suite of practices. The practical methods are based on the same biological components that create and maintain life on the planet. The utmost importance lies in the health of the soil. Healthy soil contributes to positive aspects including increased photosynthesis, storing carbon, and biodiversity. The literature study has been conducted to assemble information about cotton, organic certifications, regenerative farming practices, and environmental losses due to poor agriculture. The result is presented as a table which includes a comparison between the different agricultural practices and both ecological, social, and economic aspects are considered to the sustainable development. The major difficulties of converting to regenerative cotton lies in the similarities to convert to organic. It will be challenging for farmers due to the lack of knowledge for these new method’s positive aspects. It will be difficult to implement a major adjustment required within the timeframe for the 2030´s Agenda, but a shift towards sustainable development is necessary. The combined factors and requirements for regenerative agriculture are one solution to the climate change.

The notion that the world's food system is in crisis is becoming more common. Such arguments point to a slew of problems, ranging from malnutrition, poverty, and obesity to industrial farming, overuse of chemical fertilizers and pesticides, low food security, environmental destruction, biodiversity depletion, animal health, as well as corporate domination and a lack of resilience. The rates of soil erosion vastly transcend that of soil formation, implying that a third of the soils have a lifetime of fewer than 200 years. The current interest in Regenerative agriculture has taken root in this sense, where any part of farming, distribution, food processing, and consumption is being debated. The concept of “regenerative agriculture" has been an accepted practice for a long time, but there has been a renewed interest in it in recent years. This study thus aims to identify the frictions and tractions for regenerative agriculture in Sweden, from a producer perspective, to investigate the future of sustainable agriculture in the country. This study is based on two sources of data: the first and principal are semi-structured interviews with Swedish regenerative producers; the second is a survey conducted by Swedish regenerative producers. The results showed an evident dissatisfaction with the Swedish agricultural system regarding subsidies and regulations as well as a strong personal ideological motivation for regenerative practices amongst the participants. The results argue that a restructure of the Swedish agricultural system is crucial if innovative and sustainable alternatives, such as Regenerative agriculture, are to thrive and the national sustainability- and food security goals are to be achieved.

Sveriges livsmedelssystem står inför stora utmaningar såsom negativ miljöpåverkan och beroendet av att importera både livsmedel och insatsvaror. Livsmedelsproduktionen, som idag domineras av det konventionella jordbruket, har bland annat inneburit utarmade jordar och exploaterade resurser samt utsläpp av gifter. Studien syftar till att sammanställa och jämföra den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten angående alternativ livsmedels-produktion. Studien är avgränsad till att redogöra för produktionssystemen regenerativa jordbruk och akvaponiska system. Den vetenskapliga forskningen angående regenerativa jordbruk och akvaponiska system sammanställdes i ett kunskapsläge. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att identifiera och sammanställa samhällsdebatten kring systemen. Samhällsdebatten rörande de två alternativa livsmedelsproduktionssystemen bildade följande teman: den samordnande rösten, den offentliga rösten, forskarens röst, den operativa rösten, samt den övriga rösten. Inom dessa teman identifierades följande sex kodord: livsmedelsförsörjning, miljömässiga aspekter, ekonomiska aspekter, sociala aspekter, utmaningar samt möjligheter. I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen. / Sweden's food system faces major challenges such as negative environmental impact and is dependent on importing both food and intermediate goods. Food production, which today is dominated by conventional agriculture, has meant, among other things, depleted soils and exploited resources as well as emissions of toxins. This study aims to compile and compare the scientific research and the public debate regarding alternative food production systems. The study is limited to account for the production systems regenerative agriculture and aquaponic systems. The scientific research regarding regenerative agriculture and aquaponic systems was compiled in a state of knowledge. A qualitative content analysis was performed to identify and compile the public debate about the systems. The public debate concerning alternative food production systems formed the following themes: the coordinating voice, the public voice, the researcher's voice, the operational voice, and the miscellaneous voice. Within these themes, the following six code words were identified: food supply, environmental aspects, economic aspects, social aspects, challenges and opportunities. In our study, we have not formulated any new concepts, however, we have found connections as well as discrepancies and gaps between the public debate and the scientific research.