Foreshadowing and flashback are two techniques that look alike because they share certain features, namely repetition and experience. These two techniques nevertheless differ in many ways and this research study thus intends differentiating between the two. Existing descriptions of the two techniques provided by critics such as Irwin and Morson do not clearly indicate the differences between them. Terminology pertaining to foreshadowing and flashback is confusingly similar. This makes the identification of these techniques in literary texts difficult, and indeed no theorist explains clearly how to go about such an identification procedure. In order to achieve the aim of this research study, the descriptive, interpretive and comparative methods are used. In addition, an adapted narratological model is employed. In this model, a text is seen as having three levels, namely content, plot and style. In the analysis of content, the topic is emphasised, while theme and atmosphere are emphasised in plot and style analysis respectively. The concept 'technique' has been explained by placing emphasis on its functions and types. With regard to types, the emphasis is on structural techniques with the focus on the second level of a text, i.e the plot, because the two techniques under study, namely foreshadowing and flashback are part of the plot. Foreshadowing is described as a technique whereby an author uses details to suggest the ultimate outcome of the plot or to meaningfully precede the appearance of other details in a literary work. The functions and types of this technique are explained. Forms of this technique include knucklebones, dreams, language, character's name, shadow, conscience, beliefs, etc. Flashback is defined as the author's interruption of the chronological sequence of events in a work of literature. The importance of this technique is also emphasised. The different types of flashback are (a) external retrospection, (b) internal retrospection, and (c) mixed retrospection. A problem with regard to the types of this technique is the fact that not all types have been identified in existing research. This study has thus added two more types of flashback, namely (a) events that have been complicated and (b) events made similar to one another. There are two ways of complicating events, namely (a) changing the chronological order of events and (b) inserting events. Differences between the above-mentioned techniques that have not received attention from theorists are identified as follows in this study: <ul> <ol>In the case of foreshadowing, an unusual event appears, while in flashback, a known event is encountered, i.e. a common, everyday event. With foreshadowing, the event itself seems to be amazing.</ol><ol> In the case of flashback, however, the event may not seem amazing in itself at first, but only causes suprise later when the reader realises that his notion of what has happened and what he thinks he has understood so far is undermined.</ol> <ol>Foreshadowing whets the reader's interest, while this does not happen in the case of flashback. Foreshadowing emphasises coming events. Flashback on the other hand reveals the origin of the problem.</ol> The application of foreshadowing has been analysed by examining its forms in various Sepedi literary works. On the other hand, the application of flashback has been analysed by investigating the use of its different types rather than its forms. In the concluding chapter, the relationship between flashback and the structure of a detective narrative has been looked into. It has been realised that there is a relation between the two concerning (a) the secret and (b) the revelation/unveiling of the secret. / Thesis (DLitt (African Languages))--University of Pretoria, 2007. / African Languages / unrestricted

Den växande och aktuella internetplattformen OnlyFans kan ses som ett exempel på hur internet införlivas på nya sätt i människors sexuella liv. Fenomenet har kommit att bli föremål för bred debatt i olika kontexter, men infinner sig även i samtida sociologisk sexualitetsforskning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur innehållskreatörer och konsumenter av OnlyFans konstrueras samt hur konstruktionen av maktförhållanden synliggörs genom språkanvändning. Detta görs med hjälp av den kritiska diskursanalys som Norman Fairclough utformat. Empirin som analyseras består av textmaterial från fyra trådar som hämtats från internetforumet Flashback. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionism och Judith Butlers teorier om performativitet samt Beverley Skeggs teorier om respektabilitet. Perspektiven tillhandahåller en grund för att förstå konstruktionerna av både kreatörer och konsumenter. I materialet urskiljs centrala diskurser som reflekterar och reproducerar normer och antaganden om kön, sexualitet och respektabilitet. Dessa betydelser upprätthålls i debatten om OnlyFans på Flashback. Utifrån resultaten antas kreatörer vara kvinnor och konsumenter vara män, vilket påverkar hur de konstrueras. Ett negativt moraliserande mönster om kreatörerna identifieras, vilka diskuteras utifrån femininitetsnormer och kvinnlig legitimitet. Det urskiljs även ett ifrågasättande och nedvärderande mönster om konsumenterna, vilka diskuteras utifrån maskulinitetsnormer och manlig legitimitet. Samtidigt existerar diskurser som anses utmana dessa dominerande tendenser. Arbetet bidrar med en särskild inblick i debatten om OnlyFans och dess användare. Det pekar även på vikten av vidare forskning om digitala plattformar för sexuella tjänster och dess effekter för socialt samspel.

In this thesis we have performed a study involving behavior changes in anonymityonline with different techniques. We have researched anonymous platforms and howthe anonymity changes people’s behavior, for a greater understanding of the field.From our results we were able to conclude that changes of people’s behaviors areeffected by which platform they were using. We categorized the behaviors into threedifferent categories based on the results of a qualitative analysis method of our data.We were able to conclude that one of the most common reasons to use anonymity ishow much more users perceived others to be more open and honest. However, wewere also able to see how anonymity had its drawback in forms of, most commonly,“trolls”. Based on our results we draw the conclusion that the behavior changespeople have are balanced between the positives and the negative behaviors. We alsofind in our study that the positives outweigh the negative.

Denna studie har analyserat fyra forumtrådar från det svenska Internetforumet Flashback Forum. Jag har specifikt valt att studera forumets underavdelning för diskussioner rörande feminism och jämställdhet. Jag har – genom närläsning, diskursanalys och katalogisering av foruminläggen – försökt att analysera och “konstruera” de diskurser som dominerar denna forumavdelning, för att förstå hur skribenterna artikulerar tecken som “feminism” och “kroppen”. Mina slutsatser är att två diskurser tydligt dominerar på forumavdelningen. Den dominerande av dessa diskurser är en liberal sådan, där skribenterna – åtminstone i sin retorik – ställer sig positiva till jämställdhet. Samtidigt uttrycker de en hård kritik mot feminism, då de ser den feministiska rörelsen som en rörelse som enbart gynnar kvinnor. Den andra stora diskursen är istället konservativ och korporativistisk i grunden, och skribenterna kritiserar både koncepten feminism och jämställdhet ur ett perspektiv som grundar sig i biologism och en förståelse av samhället som en organisk kropp.

Studien är en kvalitativ ansats inom det socialvetenskapliga forskningsområdet som syftar till att studera hur internetdroger marknadsförs på hemsidan MysteriousPlants, hur medlemmar på det sociala internetforumet Flashback diskuterar kring ämnet internetdroger samt att undersöka hur myndighetspersoner arbetar för att motverka internetdroger. Studien har genomförts med hjälp av retrospektiva observationer av MysteriousPlants och Flashback samt av intervjuer med myndighetspersoner. Studiens teoretiska utgångspunkter består av hälsopsykologi, ekologisk systemteori och interaktionsteori. I resultatet framkommer hur MysteriousPlants marknadsför sina varor. En slutsats som framkommer i analysen är att marknadsföringen på hemsidor som säljer internetdroger inte skiljer sig avsevärt från internetsidor som säljer andra varor. Det framkommer hur medlemmar på Flashback interagerar med varandra i diskussionerna. En slutsats som har kunnat dras utifrån detta är att forumet Flashback bidrar till en mer öppen interaktion angående internetdroger jämfört med i den fysiska världen. I resultatet framgår det också hur myndighetspersonerna i sina professioner arbetar utifrån rådande lagstiftning och med befintliga metoder, det finns både nationella och internationella strategier. En slutsats är att internetdroger är ett relativt nytt fenomen och ett växande problem nationellt som globalt.

This paper examines the phenomenon flashbacks, often named the Proust phenomenon, through the lens of experience design. The research question is Can flashbacks be triggered through experience design? It would then be possible to call flashbacks memories recycled memories. To answer the question former studies were researched, mainly from the standpoint of cognitive psychology. The thesis discusses how different senses produce flashbacks and how they can be used as triggers. The difference between the connection of sight, sound, touch, taste and smell to experiences and flashbacks are examined, especially the extraordinary connection between flashbacks and the olfactory sense. This topic can not be completed without looking into Marcel Proust‘s texts in À la recherche du temps perdu and his poetic description on how flashbacks work. Through the lens of Proust, flashbacks are discussed as narratives and the thesis looks into the significance of the memories as a building block for our sense of ourselves. Several Icelandic storytellers are interviewed about their memories. Through their interviews the storytelling aspect of sharing memories becomes prominent, leading to a discussion on the social aspect of memory sharing. The thesis ends with a study in triggering flashbacks through an experience. An exhibition presenting memories of others through sensory stimuli is used to see the effects of memory sharing through appealing to our senses.

In recent years, there have been many debates about fat female bodies in the media. Fat women are often associated with moral failure, laziness and stupidity. Women’s fat bodies are loaded with negative meanings because of dominant negative attitudes. These attitudes tells fat women that they need to change their bodies, in order to fit in a society where beauty standards are characterized with certain ideals around skinnyness. In this study, i will show how fat female bodies are being discussed on Flashback forum. I’m using a gender and intersectionalitative perspective. Anti-feminists uses Flashback forum to express sexist, homophobic and racist comments about different authors of feminist and body-positive blogs. These feminist bloggers are questioning the oppression that fat women faces in their everyday lives, and they wan’t to make all bodies visable by countering prejudice about fat female bodies. When does Flashback take threats against female feminist bloggers seriously?

Denna studies syfte är att fördjupa förståelsen för hur anonyma aktörer kan diskutera brottsoffer och förövare på ett anonymt forum. Studien utgår från tre trådar på forumet Flashback där brott diskuteras och således brottsoffer och förövare. För att analysera empirin har Michel Foucualts (2003) teori om panoptismen samt Erving Goffmans (2011) teori om stigmatisering och sociala avvikare använts. Foucault har använts då han beskriver hur övervakningen får individer att handla utifrån rådande normer genom övervakning och straff. Goffmans teori har bidragit med en förståelse för hur de individer som inte passar in i normer stämplas som avvikare och således stigmatiseras. Dessa två har förenats för att förklara hur anonyma aktörer framställer brottsoffer och förövare samt hur information kan delas och spekuleras. Studien har en abduktiv ansats då empiri och teori har växelverkat för att skapa en djupare förståelse för diskursen kring brottsoffer och förövare. Studien antar ett diskursanalytiskt perspektiv och är främst inspirerat av Bacchis diskursanalys (2011, refererad i Bergström &amp; Boréus, 2018) och Foucaults (1993) tankar om diskursens ordning. Resultatet visar bland annat att aktörer kan övervaka varandra likt panoptismen (Foucault, 2003) och detta kan ske utifrån normer och socialt avvikande beteende från normerna (Goffman, 2011). Vidare visar resultatet att det finns både skillnader och likheter när det kommer till hur brottsoffer och förövare framställs på Flashback. Exempelvis så diskuterar aktörerna i vissa fall huruvida både förövare och offer passar in i bilden som sociala avvikare baserat på deras inblandning i brott. Således stigmatiseras personerna både genom deras inblandning i brott och den information som sprids om dem på internet. Dock skiljde sig diskursen åt kring brottsoffer och förövare när brottet var en olyckshändelse. Då jämfördes istället inblandade, i viss mån, med varandra. Resultatet visar även att aktörer ofta positionerar sig som sanningssägare oavsett om det rör sig om spekulation eller informationsdelning. Genom att hänvisa till en personlig relation eller kännedom till inblandade personer lämnas lite utrymme för felsägning. Detta kan skapa diskussioner i diskursen som resulterar i stigmatisering även aktörer emellan. / This report fulfils the purpose of expanding the understanding of how anonymous actors can discuss victims of crime and perpetrators at an anonymous forum. The study is based on three discussion threads at the Flashback Forum where crimes are discussed and accordingly victims of crime and perpetrators. To analyze the data, Michel Foucualt's (2003) theory of panopticism and Erving Goffman's (2011) theory of stigmatization and social deviants has been used. Foucault’s theory has been used to describe how the surveillance causes individuals to act on the basis of prevailing norms through surveillance and punishment. Goffman's theory has contributed to an understanding of how individuals, who do not fit into norms, get labelled as deviants and therefore get stigmatized. These two theories have been combined to explain how anonymous actors describe victims and perpetrators, and how information can be shared/speculated. The study has an abductive approach as the empiricism and theory interact to create a deeper understanding of the discourse regarding victims of crime and perpetrators. The study assumes a discourse analytic perspective and it is primarily inspired by Bacchi's discourse analysis (2011, referenced in Bergström &amp; Boréus, 2018) and Foucault's (1993) thoughts about the order of discourse. The results show that, among other things, actors can monitor each other like panopticism (Foucault, 2003) and this can be done based on norms and socially deviant behavior from the norms (Goffman, 2011). Furthermore, the results show that there are both differences and similarities when it comes to how victims of crime and perpetrators are portrayed at Flashback. For example, in some cases, the actors discuss whether both the perpetrators and the victims fit into the picture as social deviants or not, based on their involvement in the crime. Thus, the persons involved are stigmatized both through their involvement in the crime and the information that is spread about them over the internet. However, the discourse of the victims of crime and the perpetrators was different when the crime was an accident. In that case the involved, to some extent, were compared with each other. The results also show that actors often position themselves as truth-tellers, whether it is speculation or sharing information. By referring to a personal relationship or knowledge of the people involved, there are little room for misinterpretation. This can create discussions in the discourse that result in stigmatization even among the actors.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt!” etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare. Med socialkonstruktionism och inspiration från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har en analys av empirin samt en jämförelse mellan diskurserna genomförts. Studiens slutsats är att Flashback Forumdiskursen präglas av en stark misstro och en till viss del förlegad kvinnosyn samt att massmediediskursen tycks påverka de övriga diskurserna att presentera en svartvit bild av socialtjänsten och socialarbetare.

Män som köper sex av kvinnor är ett pågående problem i dagens samhälle trots en lagstiftning som kriminaliserar köp av sexuella tjänster och trots att socialtjänsten har verksamheter riktade till sexköpare. Internet är en mötesplats där de män som köper sex och de som inte gör det har möjlighet att diskutera sexköp. Studiens syfte har därför varit att på diskussionsforumet Flashback undersöka och problematisera hur sexköp beskrivs i diskussionstrådar av de män som skriver att de köper sex av kvinnor och de män som skriver att de inte gör det, för att få kunskap om vilka konstruktioner av sexköp det finns och hur sexköp kan motiveras/inte motiveras. Metoden som använts för att undersöka det som skrivs i diskussionstrådarna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. I enlighet med studiens syfte att problematisera hur sexköp beskrivs har resultatet analyserats utifrån radikalfeministisk teori och teorin om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att sexköp kan motiveras genom att det konstrueras som konsumentens rättighet, mäns enda utväg, som en god gärning, att sex alltid kostar och som sex mellan jämlika parter. Resultatet visar även att motiv till att inte köpa sex är att den prostituerade konstrueras som osmaklig, att sexköp är ett risktagande och ett onödigt köp. Motiv för och emot sexköp har utgångspunkt i männens situation, medan den prostituerades situation inte problematiseras, vilket förstås med mäns överordning över kvinnor och normer om maskulinitet.