• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • Tagged with
  • 21
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Möta eller mötas? : En studie av en hälsoenhets arbetsmodell och syn på förändringsarbete

Ellberg, Magnus, Ekström, Tom January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen?</p><p>Metod</p><p>Datainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades. En intervjuguide innehållande frågeområden användes som mall.</p><p>Resultat</p><p>Av respondenterna var en i grunden barnmorska och en var sjukgymnast. Båda intervjupersonerna hade vidareutbildat sig inom beteendeförändring, vilket de också praktiserade i arbetet. Enheten arbetade efter en behandlingsmodell. De använde sig av motiverande samtal och enkäter vars syfte var att kartlägga patienterna. Utifrån detta underlag kunde man ge rätt stöd och råd till patienten anpassat till det förändringssteg patienterna befann sig i. Förändringsstegen definierades utifrån en transteoretisk modell. Respondenterna upplevde arbetssättet som användes som positivt då de hade ett patientcentrerat förhållningssätt. Fysisk aktivitet integrerades i såväl tobaks- som överviktsbehandlingen, respondenterna ansåg detta vara ett viktigt redskap för behandlingen.</p><p>Slutsats</p><p>Det fanns två nyckelfaktorer som kunde urskiljas, kännedom om förändringsstadierna som kännetecknar förändringsprocessen och kunskap om en behandlingsmodell. För att kunna hjälpa en patient räckte det således inte för personalen att känna igen vilket förändringsstadium patienten befann sig på, det måste också finnas en behandlingsmodell som kan anpassas utifrån patientens egna behov. Viktigt ansågs det patientcentrerade synsättet vara och genom detta ge rätt behandling vid rätt tillfälle.</p>
2

Möta eller mötas? : En studie av en hälsoenhets arbetsmodell och syn på förändringsarbete

Ellberg, Magnus, Ekström, Tom January 2007 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen? Metod Datainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades. En intervjuguide innehållande frågeområden användes som mall. Resultat Av respondenterna var en i grunden barnmorska och en var sjukgymnast. Båda intervjupersonerna hade vidareutbildat sig inom beteendeförändring, vilket de också praktiserade i arbetet. Enheten arbetade efter en behandlingsmodell. De använde sig av motiverande samtal och enkäter vars syfte var att kartlägga patienterna. Utifrån detta underlag kunde man ge rätt stöd och råd till patienten anpassat till det förändringssteg patienterna befann sig i. Förändringsstegen definierades utifrån en transteoretisk modell. Respondenterna upplevde arbetssättet som användes som positivt då de hade ett patientcentrerat förhållningssätt. Fysisk aktivitet integrerades i såväl tobaks- som överviktsbehandlingen, respondenterna ansåg detta vara ett viktigt redskap för behandlingen. Slutsats Det fanns två nyckelfaktorer som kunde urskiljas, kännedom om förändringsstadierna som kännetecknar förändringsprocessen och kunskap om en behandlingsmodell. För att kunna hjälpa en patient räckte det således inte för personalen att känna igen vilket förändringsstadium patienten befann sig på, det måste också finnas en behandlingsmodell som kan anpassas utifrån patientens egna behov. Viktigt ansågs det patientcentrerade synsättet vara och genom detta ge rätt behandling vid rätt tillfälle.
3

Vem blir du på nätet? : En studie av beteendeförändringar vid anonymitet på internet

Lögdal, Niklas, Calissendorff, Philip January 2016 (has links)
In this thesis we have performed a study involving behavior changes in anonymityonline with different techniques. We have researched anonymous platforms and howthe anonymity changes people’s behavior, for a greater understanding of the field.From our results we were able to conclude that changes of people’s behaviors areeffected by which platform they were using. We categorized the behaviors into threedifferent categories based on the results of a qualitative analysis method of our data.We were able to conclude that one of the most common reasons to use anonymity ishow much more users perceived others to be more open and honest. However, wewere also able to see how anonymity had its drawback in forms of, most commonly,“trolls”. Based on our results we draw the conclusion that the behavior changespeople have are balanced between the positives and the negative behaviors. We alsofind in our study that the positives outweigh the negative.
4

Minskad användning av verksamhetsel i sjukhusmiljöer : Mänskliga och tekniska faktorer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Reduced use of tenant electricity in hospital environments

Hilmersson, Alvin January 2018 (has links)
This thesis aimed to find how to affect and reduce the tenant electricity use in Sahlgrenska University Hospital (SU) through behavioural and technical factors. It also aimed to, in detail, chart and categorize the equipment that constitutes the tenant electricity and how large their contribution is to the total electricity usage. The research was delimitated to two separate departments within SU. To meet the goal of the thesis, a literature study on relevant fields of behavioural change science was carried out together with qualitative interviews with hospital staff. In addition to this, electricity use in both office and medical equipment was measured. The resulting analysis showed that lighting is by far the category of equipment that uses most electricity, about 50 % of the examined departments total use. The second largest category was office equipment, such as computers and computer monitors, followed by medical equipment. The analysis concluded that through use of feedback, nudging and transformational leadership it should be possible to change the staffs behavioural pattern. Although, it is probably more efficient to use technical solutions such as automated lighting and energy saving modes on computers to reduce electricity use. In addition to the analysis, or as a result thereof, this thesis resulted in a list of recommendations for the hospital, both for implementing a behavioural change programme and technical solutions aimed at reducing electricity use.
5

Att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Karlsson, Nathalie, Nilsson, Arnna January 2008 (has links)
Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras. Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat. Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar. Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.
6

Att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom : En systematisk litteraturstudie

Karlsson, Nathalie, Nilsson, Arnna January 2008 (has links)
<p>Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.</p><p>Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.</p><p>Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat.</p><p>Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar.</p><p>Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.</p>
7

Kan motiverande samtal hjälpa personer med övervikt och fetma att ändra livsstil : en littersturöversikt / Can motivational interviewing help overweight and obese people to change lifestyle : a literature review

Perez, Carola, Källström, Johanna January 2020 (has links)
Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.
8

Dykare i Difenhydramin : Förändrar antihistaminet difenhydramin beteendet hos dykarlarver, Dytiscidae?

Lindmark, Elin January 2019 (has links)
A diverse cocktail of pharmaceuticals is spreading via water treatment plants’ effluent to surface water with known and unknown consequences of individual organisms and the ecosystem. In prior research on what consequences the pharmaceutical discharge can have, the antihistamine diphenhydramine has been found in surface waters and has been linked to alteration in organisms’ behaviours. In this study, Dytiscidae larvae were filmed before and after being exposed to diphenhydramin with a concentration of 1 µg/l. The exposure was done using four different treatments: no diphenhydramine, diphenhydramine in water, in their food or in both water and food. This was done to observe whether the behaviour, specifically activity and boldness, of Dytiscidae larvae would change with the exposure of the antihistamine and therefore potentially be a problem in aquatic ecosystems exposed to effluent. The experiment showed a significant difference (P = 0.015) between larvae in the control group and larvae only exposed to diphenhydramine through water, where exposed larvae were less active than the control group. Also, a trend pointed to a potential difference in exploration between the same groups, where the group exposed to diphenhydramine explored more than the control group. No behavioural change was found when larvae was exposed via food or food and water. The changed behaviour found here could influence fitness of the larvae and potentially also other parts of the ecosystem through cascading effects. Further research is required to confirm the dangers and consequences of diphenhydramine in surface waters, but my results suggest that it can alter the organism’s behaviour in aquatic ecosystems.
9

Vem är jag nu? Känslomässiga reaktioner efter en hjärttransplantation

Holmqvist, Josefin, Reuterwall, Sanna January 2013 (has links)
Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning
10

Det stora steget från "soffpotatis" till nyaktiv motionär : En kvalitativ studie om vad fyra nyaktiva motionärer upplever har varit avgörande för att de börjat motionera

Karlsson, Hanne, Sundström, Therese January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva.</p><p>• Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva?</p><p>• Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva?</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån respondenternas upplevelser.</p><p>Resultat</p><p>Alla respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre. De tio förändringsstrategierna har varit mer eller mindre användbara för samtliga respondenter.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån respondenternas upplevelser anser vi att alla förändringsstrategier varit väsentliga för merparten av respondenterna. De olika respondenterna har under samtalen belyst olika strategier som de upplevt som värdefulla för att de skall vara fysiskt aktiva. Av resultatet att döma tycks strategin insikt vara en röd tråd genom hela förändringsprocessen. Den faktor som samtliga respondenter upplevt varit avgörande för att de ändrat sin livsstil till att bli en nyaktiv motionär är välbefinnandet.</p>

Page generated in 0.1075 seconds