Bakgrund: Företagens villkor utifrån ett konkurrensperspektiv ändras idag fortare än någonsin och möjligheterna att nå framgång bygger i högre grad på en förmåga att förutse, anpassa sig till och agera på omvärldens snabbt föränderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept måste förändras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik ställer. De senaste decennierna har Lean och Agile trätt fram som två lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av många företag som önskar effektivisera sin verksamhet. Både Lean och Agile använts främst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa två lednings- och styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsområden samt hur de kan kombineras. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation använder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta påverkar deras arbetssätt och leveransförmåga. Metod: Studien är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation från websidor och intern företagsinformation. Slutsats: Resultaten visar på att Lean och agila arbetssätt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra väl. Ledningsgrupperna uppfattar Lean främst som ett övergripande ledningskoncept och styrmodell för att effektivisera interna processer och skapa ordning och reda genom att eliminera slöseri i verksamheten. Det agila arbetssättet används av ledningsgrupperna för att ge möjlighet till att agera flexibelt och anpassa sig vad gäller kundernas och omvärldens snabbt skiftande krav och behov. / Background: Today the business environment, from a competition perspective, is changing faster than ever before and the possibilities of achieving success is to a higher degree based on the ability to anticipate, adapt to and act on the rapidly changing requirements in world around us. Several researchers describe that corporate management and control concept must change to meet the changing needs of the modern dynamic global market. In recent decades, Lean and Agile emerged as two management and control concept which gained in popularity and has been embraced by many companies wishing to streamline their operations. Both Lean and Agile has been used primarily in the production and there is relatively little research on how these two management and control concepts have been applied in other areas, and how they can be combined. Purpose: The purpose of this study is to examine how management teams within a global IT organization use and combine Lean and Agile practices, and the impact this has for management teams’ ability to deliver. Method: The study was conducted as a qualitative case study of the company Volvo IT. Data collection was achieved through interviews with representatives of various management teams at Volvo IT, and by attending meetings and taking notes and also by using the collected documentation from websites and internal company information Conclusion: The results show that Lean and Agile practices seem to work well together and complement each other well. The management teams perceive Lean primarily as an overall management concept and management model to streamline internal processes and create order by eliminating waste in operations. The agile way of working is perceived by the management teams as allowing great flexibility and adaptability to the rapidly changing needs and requirements of customers and business environment.

Due to globalization and technical development, organizations continually need to change to be able to retain their competitive force. This highlights the need for formal management meetings to lead and develop the organization. The purpose of this study is to examine how eight meeting participants experience a Swedish municipality’s management teams. To understand the management meeting’s functions for the organization, its tasks and the individuals themselves, Robert Merton’s functionalist theory with manifest and latent functions and dysfunctions will be used. Furhermore, how the management meetings can be understood on the basis of Erving Goffman’s concepts front and back stage and team performance will be analysed. The results of this study show that the management teams create both manifest and latent functions and dysfunctions which have an impact on the organization at many levels. The management team will result in the development of the organization, and to the promotion and enforcement of the vision. It will also monitor the operations of the organization and entail a deeper understanding for the internal actions. The members of the management team learn to approach their tasks in new ways and improve their motivation. At the level of the individual, the management team will help the individual to grow as a human being, but also professionally and in his or her position as a leader. Being a member of the management team implies expectations, but the management team also offers support. To sum up, the management team is important for the organization and entail relevant functions. In order to make the management team as efficient as possible, the dysfunctions must also be analysed. Based on Goffman’s theory, it is possible to state that the management meeting gives the participants a front stage and back stage, and that they are themselves alternately in the different stages. / Globalisering och teknisk utveckling bidrar till att organisationer ständigt är i behov av förändring för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Detta aktualiserar behovet av formella ledningsmötenmed uppgift att leda och utveckla organisationen. Syftet med studien är att undersöka hur åtta mötesdeltagare upplever en svensk kommuns ledningsgrupper. För att förstå vilka funktioner ledningsmötet har för organisation, arbetsuppgiften och individen används Robert Mertons funktionalistiska analys med manifesta och latenta funktioner samt dysfunktioner. Studien analyserar dessutom hur ledningsmötet kan förstås utifrån Erving Goffmans begrepp främre och bakre regioner samt teamframträdande. Studiens resultat visar att det går att se att ledningsgruppen skapar såväl manifesta som latenta funktioner och manifesta och latenta dysfunktioner vilka påverkar flera av organisationens nivåer. Ledningsmötet leder bland annat till en utveckling av organisationen, samt att en levande vision skapas och upprätthålls, att organisationens arbete följs upp och att organisationsmedlemmarnas förståelse för den interna verksamheten ökar. Mötesdeltagarna får med hjälp av ledningsmötet ett annat förhållningsätt för sina arbetsuppgifter, både en ökad förmåga att genomföra sina uppgifter och en ökad motivation. De funktioner som ledningsmötet skapar på individnivå är att mötesdeltagarna utvecklas som individer. Dessutom skapar ledningsmötet förväntningar på att deltagarna ska prestera, men är också en plats där de kan få hjälp och stöd. Resultatet visar att ledningsmötet är betydelsefullt för organisationen och leder till många relevanta funktioner, men också att det finns ett behov av att kartlägga dysfunktionernaför att skapar förutsättningar att ledningsmötet ska genomsyra verksamheten så effektivt som möjligt. Resultatet som framkom utifrån analysen av Goffmans begrepp visade att ledningsmötet erbjuder deltagarna en bakre och en främre region och att de växelvis befinner sig i de olika regionerna. Resultatet visar därmed att de olika regionerna inte enbart behöver ses som tydligt uppdelade utan i stället kan existera i samverkan och överlappa varandra.

Vi ställde oss frågande till varför det inte alltid finns med en HR-representant i ledningsgruppen. Vår uppsats syftar därför till att undersöka kvinnor som arbetar i ledande HR-positioner och deras inkludering i mansdominerade ledningsgrupper. I denna undersökning har vi intervjuat sju stycken kvinnliga HR som alla är en del av mansdominerade ledningsgrupper. Sex stycken av informanterna var HR-chefer och en var HR-partner. Vi har utöver det empiriska insamlandet även tagit del av ett antal vetenskapliga artiklar samt kurslitteratur för att besvara våra frågeställningar som lyder;  ●  Vilka egenskaper kan man beskriva en HR-person med?  ●  Vilken roll upplevs HR-medarbetaren/chefen få i ledningsgrupper?  ●  Vilka utmaningar finns inom HR-yrket och på vilket sätt kan de hindra inkludering i  ledningsgrupper?  ●  Finns det ett glastak för HR kvinnor, hur tar det i så fall sig i uttryck?  Vår slutsats blev att HR-kvinnors väg till ledarpositioner är betydligt krokigare än vad den är för män. Därav måste kvinnorna ta mer plats, ändra sina strategier för att passa in och förmedla värdet av HR:s bidrag.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Kvinnor är idag underrepresenterade i Sveriges ledningsgrupper och det ansvarsområdet som visat sig mest vanligt för kvinnor är professionen HR-chef. HR har under de senaste åren genomgått en förändring mot ett mer strategiskt arbete och börjat representera sitt område i ledningsgrupper. Eftersom HR inte sällan är ett kvinnodominerat yrke innebär det att de ofta träder in i en mansdominerad organisationsmiljö. Vi finner det därför relevant att undersöka hur kvinnliga HR-chefer upplever sin position i ledningsgruppen inom privat sektor med särskilt fokus på ledarskap. Vi ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever de kvinnliga HR-cheferna sin position i ledningsgruppen inom privat sektor? Hur framställer de kvinnliga HR-cheferna sitt ledarskap? Undersökningen är en kvalitativ studie där valet föll på semistrukturerade intervjuer. Vi har ett urval på sex kvinnliga HR-chefer som arbetar på en mansdominerad arbetsplats och sitter med i ledningsgruppen. De teorier och den tidigare forskning som valts ut har olika utgångspunkter för att kunna bredda vår förståelse av empirin. Slutsatsen av vårt arbete blev att kvinnorna upplever att HR har en självklar roll i ledningsgruppen. Det framkom också att kvinnorna inte ser könsfördelningen i ledningsgruppen som underlig eller att det överhuvudtaget skulle vara skillnad mellan att vara man eller kvinna i deras position. Vi kan dock urskilja outtalade skillnader mellan män och kvinnor.

Studien omfattar 50 observationer av bolag inom First North och undersöker två hypoteser relaterade till demografisk mångfald inom ledningsgrupper och strategiska beslut. I studien förväntades demografisk mångfald ha en negativ påverkan på effektiva strategiska beslut och en positiv påverkan på strategiska beslut av kvalitet. Hypoteserna accepterades delvis och studien konstaterade att endast en del av de demografiska karaktärsdragen har en påverkan på strategiska beslut. / The study contains 50 observations of companies in First North and examine two hypothesises related to demographic diversity in top management teams and strategic decisions. The study expected demographic diversty as having a negative impact on effective strategic decisions and have a positive impact on quality of strategic decisions. The hypothesises showed partial support and found that only some of the demographic characteristics had an impact on strategic decisions.