Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök. De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet. Dessa förbättringar har inte uppnåtts genom att personalen har jobbat snabbare och hårdare, utan smartare enligt principer hämtade från den japanska förbättringsfilosofin Lean production som visar hur ett resurseffektivt och lönsamt flöde ska organiseras. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har liksom stora delar av sjukvården i Sverige långa patientköer och långa väntetider. Idag är ett ambitiöst förbättringsprogram sjösatt med målsättningen att minska patienternas väntetid från 90 till 30 dagar i november 2010. Det var inom ramen för detta utvecklingsprojekt som vi, parallellt med klinikens eget arbete, fick uppgiften att förbättra klinkens nybesöksprocess(remiss-bokning-besök). Målsätt-ningen med vårt examensarbete var att upptäcka och föreslå förbättringsmöjligheter för nybesöksprocessen som ska leda till att väntetiden för klinikens nybesökspatienter förkortas. Med bland annat förbättringsfilosofin Lean och flera kvalitetsförbättringsverktyg som utgångspunkt dokumenterade och analyserade vi nybesöksprocessen och dess förutsättningar. Analysen utmynnade i flera potentiella förbättringsmöjligheter som sammantaget visade att Ortopedklinken, efter implementering av nedanstående förbättringsförslag, idag kan ta emot samtliga länets patienter med specialistvårdsbehov med befintlig kapacitet. Förbättringarna handlar om en bestämd ansvarsfördelning mellan primärvården och Ortopedkliniken, tydliga direktiv om vad som ansvarsuppgifterna kräver samt hårda krav på att uppfylla ansvars-uppgifternas bestämmelser. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för kliniken. När rätt förutsättningar finns ska en ny effektivare processkarta implementeras som utnyttjar färre resurser, tar kortare tid och har längre framförhållning i sin planering. Remissinflödet ska utjämnas och en takt skapas för jämn arbetsbelastning och enklare planering. Läkarresursen, som utgör klinikens flaskhals, ska omfördelas för att höja kapaciteten och balansera flödet. De inbokade besökstiderna ska utnyttjas maximalt genom att förbättra kommunikationen med patienterna och förbättra omfallsplaneringen för återbud. Genom att införa alla nämnda förbättringsförslag har vi visat att kliniken har förmåga, att med befintlig kapacitet, möta vårdbehovet inom länet. Förbättringsarbete är en ledarskaps-fråga där de högsta cheferna måste visa trovärdighet och engagemang för att satsningen ska bli lyckad. Enligt Lean bör cheferna skapa en förbättringsanda där alla medarbetare ser sin roll i helheten och förstår hur viktig deras insats är för det gemensamma resultatet så att alla medarbetare arbetar mot samma verksamhetsmål. Ortopedkliniken har förutsättningarna för att bli framgångsrik och ansvaret ligger nu på klinikchefens bord för hur framgångsrikt förbättringsarbetet kommer att bli.

The study was conducted at the organisation Mercado Medic AB, whohad problems regarding production planning in one of their assemblysections. The assembly section that was studied produces componentsthat are later to be used in the assembly of medically customizedchairs. The study examines both how work is conducted in thesection, and how orders are communicated to and within said section.Data was collected by observing the assembly section, and byinterviewing both the personnel and planning manager. Cycle-timeswere also measured for the activities that are carried out withinthe section. The data was then analysed with theories originatingfrom the sphere of quality management and Toyota Production Systems.The analysis shows that the current state of communications to, andwithin the section, is vertical. Orders are communicated frommanagement top – down, thus having the section produce componentswithout an actual need from downstream sections. This way ofproducing is more commonly known as a "push-system".The study presents, based on the analysis, a future state for howthe use of a kanban system and a simplified and balanced workflowwould solve the problem currently had with production planning. Thisway of producing is more commonly known as a "pull-system". Thefuture state is recommended to be implemented by the personnel inthe form of "experiments" (PDSA/PDCA-cycles), thus allowing thepersonnel to learn more about their process while experimenting.Lastly, it is important to note that the future state that thisstudy presents is not necessarily the best state that can be. Oncethe future state presented in this study is achieved, a new andimproved future state should be made. It is the endeavour ofstriving towards a continuously evolving future state that ensurescontinuous improvements.

I en organisation bör man arbeta med ständiga förbättringar. För att implementera olika verktyg i arbetet kräver det att man kommunicerar och samarbetar på ett rätt sätt för ett bra resultat. Då kommunikation är en viktig hörnsten som påverkar och styr den dagliga verksamheten skapar det i sin tur en organisationskultur som är vad vi gör varje dag. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kommunikation och förbättringsarbete påverkar organisationskulturen för att därefter kunna komma fram till ett effektivare arbetssätt. Målet med studien är att komma fram till ett bättrearbetssätt gällande fallföretagets nuvarande förbättringsarbete och kommunikationsflöde så att man formar en ny organisationskultur. För att nå upp till syfte och mål utgår skribenterna bland annat från intervjuer, observationer, tidigare studier samt relevant litteratur inom forskningsområdet. En lösning som skribenterna har kommit fram till är att införa ett till led i verksamheten, ett till pulsmöte och att använda sig av förbättringskatans 4 steg för att lyckas göra framtida genombrott.

Syftet med examensarbetet är att studera hur en självutvärderingsmall kan utveckla kommunikationen inom enheten produktion-drift. Målet är att ta reda på vilken utvärderingsmall som anses bäst att tillämpa på enheten samt se hur vald mall kan anpassas för att utveckla kommunikationen. Teorierna utgår från en offensiv kvalitetsutveckling med fokus på självutvärderingsmallar. Metoden bestod av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer, dokumentstudier och observation. Datainsamlingen analyserades för att ta reda på vilket arbetssätt enheten använder sig av, hur de kommunicerar och hur de utvärderar. I resultatet framgår att enheten använder sig av en egenutvärdering och att arbetssättet är uppbyggt på instruktioner och verktyg där kommunikationen spelar en stor roll.  Slutsatserna är att Språngbrädan anses bäst för att utveckla enhetens kommunikation och Språngbrädan kan utvecklas så att den tar tillvara på tidigare erfarenheter, utvärderar den externa kommunikationen och så att fler lösningsförslag framkommer. / The purpose of the thesis is to study how a self-evaluation template can develop communication within the unit production operation. The goal is to find out which evaluation template that seems best to apply to the unit and see how the chosen template can be adapted to develop the communication. Theories are based on Total Quality Management with a focus on self-evaluation templates. The method consisted of qualitative data collection in form of interviews, document studies and observation. The data collection was analyzed to find out which working method the unit uses, how they communicate and how they evaluate. The result shows that the unit uses a self-evaluation and that the working method is based on instructions and tools where communication plays a major role. The conclusions are that Språngbrädan is considered best for developing the unit's communication and Språngbrädan can be developed so that it uses previous experiences, evaluates the external communication and that more solution proposals emerge.

Many organizations today work with offensive quality development to meet market and society changes in general. In the study, a dive company has been studied based on principles of offensive quality development. The company has a turnover of 80-90 million SEK and have 50 employees. The organization has just begun a change work to anchor quality in their businessmodel. The purpose of the study has been to map the organization's main processes and provide a basis for the continued improvement work. With the help of interviews, observations and workshops, a first draft of a process mapping has been carried out. The study has also used various improvement tools to analyze risks and causes of process mapping. Theories around the cornerstone model and PDSA cycle have been the basis for the structured completion of the survey on the organization. / Många organisationer arbetar idag med offensive kvalitetsutveckling för att möta förändringar på marknaden och samhället i stort. I studien har ett dykarföretag studerats utifrån principer från offensive kvalitetsutveckling. Företaget omsätter cirka 80–90 miljoner och har 50 anställda. Organisationen har precis påbörjat ett förändringsarbete för att förankra kvalitet i verksamheten. Syftet med studien har varit att kartlägga organisationens huvudprocesser samt ta fram ett underlag till det fortsatta förbättringsarbetet. Med hjälp av intervjuer, observationer och workshops har ett första utkast av en processkartläggning kunnat genomföras. Studien har också använt sig av olika förbättringsverktyg för att analysera risker och orsaker med processkartläggning. Teorier kring hörnstensmodellen och PDSA-cykeln har legat till grund för att strukturerat genomföra undersökningen på organisationen.

For a business to maintain its competitiveness, it should adapt to the constantly changingmarket to be able to meet the needs and expectations of their customers for quality. Thiscan be done by working with quality development and process management. The goal ofthis work is to map processes for charging additional services at Postnord TPL, which isa leader in the Nordics in third-party logistics. Postnord TPL has had problems with thisprocess because it is considered time-consuming and often leads to errors in customerorder invoices since it is currently a very manual process. By mapping processes forcharging additional services, this study has succeeded in visualizing processes andidentifying areas for improvement. Based on the results from this study, an improvementproposal has since been drawn up and a new future process mapped out. The process forcharging additional services can be improved by implementing more automated ways ofworking that minimize the manual typing and transfer of information between differentExcel files. This would also improve communication and collaboration between theintake and administration departments. / För att en verksamhet ska kunna bevara sin konkurrenskraft bör den anpassa sig till denständigt förändrande marknaden för att kunna bemöta deras kunders behov ochförväntningar på kvalitet. Detta kan göras genom att arbeta med kvalitetsutveckling ochprocessledning. Målet med detta arbete var att kartlägga processen för debiteringar avtilläggstjänster hos Postnord TPL som är ledande i Norden inom tredjepartslogistik.Postnord TPL har haft problem med denna process eftersom den anses tidskrävande ochofta leder till att fel uppstår i kundorderfakturor på grund av att det i dagsläget är enväldigt manuell process. Genom att kartlägga processen för debiteringar avtilläggstjänster har man i denna studie lyckats visualisera processen och identifieraförbättringsområden. Utifrån resultaten från denna studie har sedan ettförbättringsförslag tagits fram och en ny framtida process kartlagts. Processen fördebiteringar av tilläggstjänster kan förbättras genom att implementera merautomatiserade arbetssätt som minimerar det manuella knappandet och överförandet avinformation mellan olika Excel filer. Detta skulle även förbättra kommunikationen ochsamarbetet mellan avdelningarna intag och administration.

Byggbranschen är inte lika utvecklad inom förbättringsarbete och standardiserade processer som andra tillverkningsindustrier. Detta ger utrymme till forskning och utveckling inom området. Slöseri inom byggbranschen kan uppgå till 35 % av ett byggprojekts totala produktionskostnad. Genom att ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter som finns inom företagen hos medarbetarna kan detta slöseri reduceras.Syftet med arbetet är att fastställa en standardiserad process för erfarenhetsåterföring. I arbetet analyseras och redogörs för hur erfarenhet kan spridas inom företaget genom standardiserade processer och verktyg, för att tas tillvara på och användas i framtida arbete. Riktlinjer för erfarenhetsåterföring ligger i grund för tillämpning av standardiserade verktyg och processer vid förbättringsarbete. Examensarbetet har inriktning mot erfarenhetsåterföring i hela byggprocessen, från projektering till avslutat projekt.Examensarbetet utformades genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats. Arbetet har utförts på Wästbygg där empirisk data insamlats genom intervjuer. Intervjuerna utformades semistrukturerat för att ge möjlighet till följdfrågor och fördjupning kring ämnet. Forskning visar att det är av yttersta vikt att arbeta med erfarenhetsåterföring vilket insamlad empiri understryker. Det teoretiska och det empiriska resultatet redovisar att det existerar en vilja till att arbeta med erfarenhetsåterföring. Dock försvåras förbättringsarbetet av diverse faktorer. Tidsbrist i form av att snabbt gå vidare till nya projekt gör att erfarenhetsåterföring blir lidande. Bristen på standardiserade processer för arbetet med erfarenhetsåterföring bidrar även till svårigheter inom ämnet. Enligt insamlad empiri är databaser med nedskrivna dokument för komplicerade för effektiv erfarenhetsåterföring. Detta leder till att författarna föreslår att verktyg bör grundas i verbal erfarenhetsåterföring som stöttas av systematiserad dokumentstyrning. Det läggs likväl tyngd på att erfarenhetsåterföring skall arbetas med kontinuerligt i byggprocessen genom ett systematiserat arbetssätt. / The construction industry has more undeveloped improvement work and standardized processes than its counterparts in manufacturing, which leads to scientific research openings and development opportunities. In the construction industry, waste may account for 35 % of the total production cost of a construction project. Through the utilization of knowledge and the experience that the companies possesses, the waste may be reduced.The purpose of this thesis is to determine a standardized process for experience feedback. This thesis will analyze and describe how experience and knowledge may be distributed throughout the company by using standardized processes and tools. The application of standardized tools and processes within the improvement work is based on guidelines for experience feedback. This thesis focuses on experience feedback for the whole construction process, from projection of a construction project until its finalization.The thesis was designed through a qualitative cross sectional study and was executed at the construction company Wästbygg. Empiric data was obtained through interviews, which was given a semi structural design for the enablement of a more precise study. Based on empirical studies, research shows how essential experience feedback is. Moreover, the research shows that absent experience feedback is caused by obstructive factors, rather than a commitment towards continual improvement. Lack of standardized processes for continual improvement contributes to difficulties within the area of experience feedback, as well as the time constraints that occur from moving to a new project. Experience feedback throughout written documents within a database is too complicated according to the empiric studies. To obtain a successful experience feedback, verbal communication tools should be used. Therefore, it is essential with continuous systematic experience feedback during the entire construction process.