Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök. De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet. Dessa förbättringar har inte uppnåtts genom att personalen har jobbat snabbare och hårdare, utan smartare enligt principer hämtade från den japanska förbättringsfilosofin Lean production som visar hur ett resurseffektivt och lönsamt flöde ska organiseras. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har liksom stora delar av sjukvården i Sverige långa patientköer och långa väntetider. Idag är ett ambitiöst förbättringsprogram sjösatt med målsättningen att minska patienternas väntetid från 90 till 30 dagar i november 2010. Det var inom ramen för detta utvecklingsprojekt som vi, parallellt med klinikens eget arbete, fick uppgiften att förbättra klinkens nybesöksprocess(remiss-bokning-besök). Målsätt-ningen med vårt examensarbete var att upptäcka och föreslå förbättringsmöjligheter för nybesöksprocessen som ska leda till att väntetiden för klinikens nybesökspatienter förkortas. Med bland annat förbättringsfilosofin Lean och flera kvalitetsförbättringsverktyg som utgångspunkt dokumenterade och analyserade vi nybesöksprocessen och dess förutsättningar. Analysen utmynnade i flera potentiella förbättringsmöjligheter som sammantaget visade att Ortopedklinken, efter implementering av nedanstående förbättringsförslag, idag kan ta emot samtliga länets patienter med specialistvårdsbehov med befintlig kapacitet. Förbättringarna handlar om en bestämd ansvarsfördelning mellan primärvården och Ortopedkliniken, tydliga direktiv om vad som ansvarsuppgifterna kräver samt hårda krav på att uppfylla ansvars-uppgifternas bestämmelser. På så sätt skapas rätt förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för kliniken. När rätt förutsättningar finns ska en ny effektivare processkarta implementeras som utnyttjar färre resurser, tar kortare tid och har längre framförhållning i sin planering. Remissinflödet ska utjämnas och en takt skapas för jämn arbetsbelastning och enklare planering. Läkarresursen, som utgör klinikens flaskhals, ska omfördelas för att höja kapaciteten och balansera flödet. De inbokade besökstiderna ska utnyttjas maximalt genom att förbättra kommunikationen med patienterna och förbättra omfallsplaneringen för återbud. Genom att införa alla nämnda förbättringsförslag har vi visat att kliniken har förmåga, att med befintlig kapacitet, möta vårdbehovet inom länet. Förbättringsarbete är en ledarskaps-fråga där de högsta cheferna måste visa trovärdighet och engagemang för att satsningen ska bli lyckad. Enligt Lean bör cheferna skapa en förbättringsanda där alla medarbetare ser sin roll i helheten och förstår hur viktig deras insats är för det gemensamma resultatet så att alla medarbetare arbetar mot samma verksamhetsmål. Ortopedkliniken har förutsättningarna för att bli framgångsrik och ansvaret ligger nu på klinikchefens bord för hur framgångsrikt förbättringsarbetet kommer att bli.

This thesis is done at Swepart transmission AB in Liatorp. Swepart is a manufacturing company of transmission solutions. As customer demands and production volumes increase, it results in higher requirements on the production. The main purpose with this thesis has been to improve the Overall Equipment Effectiveness (OEE) and the profitability in one of the company’s robot cells, with an associated lathe. The study is limited to the three most common articles that is produced in Cell 1: 433, 401 and 296. The research questions purpose is to identify the potential of the capacity in the cell, but also to analyse the actions that can be done to improve the capacity. To be able to answer the research questions, observations of the production has been made and collected data from Axxos has been used. The production layout has carefully been studied to find out which factors that affect the utilization in the cell. With this collected data the OEE-index has been calculated, for the whole cell as well as for each article. Time analyses have also been made over the robots and the machines cycle times, in order to see what time losses that occur in the cell. The result in the study shows that the biggest capacity losses are related to the performance for two of the articles. Though the timeline for the last article shows that the cycle time can be decreased, just by increasing the production rate of the milling. There are also a lot of big losses in the availability that can be improved. One of the bigger losses is the lack of staff. Another important part to consider is routines with the lathe. The company have to work with the lathe by the theory of constraint, which means that the lathe always must be available and producing. An important but simple action is to increase the production rate in the article 433. This would imply that the possible run time of the lathe would increase, but also for the whole cell due to the lathe is a bottleneck. Another important action is to overhaul the way they work with OEE in Axxos, as they according to their current work is hiding big and important losses in the production. It is also important to make sure that the stops and cycle time of the lathe is registered in Axxos. Since the lathe is a bottleneck is it the most important machine to keep track of. The study has shown that there is a big potential of the capacity in the cell, but that it is mostly limited by the lathe’s slow production rate. Therefore, it is important to process the lathe as a bottleneck and eliminate the factors that decreases the lathe’s possible production time. / Detta examensarbete är utfört på Swepart transmission AB i Liatorp. Företaget är ett tillverkande företag av transmissionslösningar. Allt efter som kundkrav och tillverkningsvolymer ökar innebär det att högre krav ställs på produktionen. Syftet med arbetet har därför varit att höja OEE-talet och lönsamheten i en av företagets produktionsceller, med tillhörande svarv. Studien är begränsad till de tre vanligaste artiklarna som går i cell 1: 433, 401 och 296. Frågeställningens syfte är att identifiera kapacitetspotentialen i cellen, men även att analysera vilka åtgärder som kan göras för att höja kapaciteten. För att svara på frågeställningarna har observationer av produktionen gjorts och insamlade data från Axxos har använts. Produktionslayouten har noga studerats för att få reda på vilka faktorer som påverkar utnyttjandegraden i cellen. Med denna data har OEE-talet räknats ut för cellen, både för hela cellen och för de olika artiklarna. Även tidsaxlar över robotens och maskinernas cykeltider i cellen har gjorts för att se vilka tidsförluster som sker i cellen. Resultatet visar att de största kapacitetsförlusterna ligger i anläggningsutnyttjandet för två av artiklarna, där svarven är den styrande faktorn. Tidsaxeln för den sista artikeln visar dock att cykeltiden enkelt kan minskas genom att öka hastigheten för fräsen. Det finns också stora förluster som kan förbättras i tillgängligheten, där personalbrist utgör en stor del av stoppen. En annan viktig del att ta i beaktning är att arbeta med svarven enligt flaskhalsteori. Detta innebär att se till att svarven alltid är tillgänglig för produktion. En viktig men enkel åtgärd är att öka tillverkningstakten för artikeln 433. Detta skulle innebära att den möjliga körtiden för svarven hade ökats, och därmed för hela cellen på grund av att svarven är en flaskhals. En annan viktig åtgärd är att se över sättet de arbetar med deras OEE-tal i Axxos, då de enligt det nuvarande arbetssättet döljer viktiga och stora förluster. Det är också viktigt att se till att stoppen och cykeltider i svarven också registrerar i Axxos. Eftersom svarven är en flaskhals är den det viktigaste att hålla koll på. Arbetet har visat att det finns stor kapacitetspotential i cellen, men att det är till stor del begränsat av svarvens långsamma produktionstakt. Det är därför viktigt att behandla svarven som en flaskhals och att eliminera de faktorer som gör att svarven inte kan producera under planerad produktionstid.