Ur ett pågående forskningsprojekt om artificiell intelligens (AI) har ett behov vuxit fram att hitta en metod för datainsamling inom svensk byggkontext, detta examensarbete hade som syfte är att uppfylla det behovet. Forskningen är inom området maskinlärning (ML) och dataseende (CV) i bygg och anläggningsbranschen. Där dataseende innebär i stora drag går ut på att en dator extraherar information ur visuella data, det vill säga bilder och filmer. Datainsamlingen behöver vara av tillräcklig omfattning för att skapa ett dataset för maskininlärning, med målet att Boston Dynamics SPOT ska kunna användas i bygg - och anläggningsbranschen.    Fyra metoder för datainsamling har utvärderats och ställts mot varandra i syfte att hitta den metod som ger bäst förutsättningar att bygga ett dataset. Det bästa förhållningsättet baserat på studiens förutsättningar var att använda en experimentell metod med induktiv karaktär, alltså har studiens fokus främst legat på metodutveckling baserat på empiri och inte på teori.    Breda frågeställningar har ställts för att hitta den bästa datainsamlingsmetoden för maskininlärning, dessa frågeställningar har besvarats genom att studien strukturerats upp i tre huvuddelar: en teoretisk, en empirisk och en teknisk del.    Den teoretiska delen har varit en mindre kontextuell litteraturstudie, som gett en djupare förståelse för AI. Fokus har varit på delar som ansetts mest relevanta för studien som övervakat datorseende och aktuell forskning på AI:s appliceringsområden i byggkontext. I den empiriska studien har fallstudier genomförts där data samlas in genom de olika metoderna och utvärderats ur olika synpunkter för att avgöra vilken metod som var mest hållbar i praktiken. Den tekniska delen fokuserade främst på annotering och träning av data. Resultatet blev en siffra mellan 0 och 1 där 1 var bäst. I den tekniska delen gjordes även en utvärdering av operativsystem för ML.   De fyra metoder som utvärderats för datainsamling var: 1.       Manuell fotografering av gipsskivor på byggarbetsplatser. Där en byggarbetsplats besöktes och strax under 200 bilder samlades in. Modellen som tränades med data från metod ett gav ett resultat på 0.46.  2.       Den andra metoden som testades var att utnyttja den arbetskraft som var belägen på byggarbeten. Tanken var att arbetspersonalen skulle fotografera gipsskivor under arbetsdagen och skicka in bilderna till gemensam samlingsplats. Denna metod avfärdades av byggföretaget i fråga, dels till följd av organisatoriska problem, dels av äganderättssynpunkt. 3.       I den tredje metoden undersöktes möjligheten att använda ett bildgalleri där historiska data samlats. Ett flertal av dessa bildgallerier undersöktes där behörighet till ett av gallerierna gavs till projektet och en anställd på byggföretaget gick igenom ett flertal andra bildgallerier. Totalt uppskattades att 4000 - 5000 bilder genomsöktes varifrån ett dataset av 38 bilder samlades in. Resultatet vid träningen av modellen från metod tre var 0.  4.       Den fjärde metoden var att generera syntetiska bilder. En enkel modell modellerades upp i Revit där totalt 740 bilder samlades in. Vid utvärdering av modellen som tränats på metod fyras bilder var resultatet 0.9. När valideringsbilderna ersattes från syntetiska till verkliga bilder blev resultatet i stället 0.32. Vid närmare undersökning visades det att modellen kände igen gipsskivorna, men förvirring uppstod av bruset i bakgrunden, där spackel på väggen i den verkliga bilden misstogs för gipsskivor. Därför testades en hybridmetod där ett fåtal verkliga bilder lades till i träningsdata. Resultatet av hybridmetoden blev 0.66.    Sammanfattningsvis visade resultaten av denna studie att ingen av de befintliga metoderna, i deras nuvarande former, lämpar sig för maskininlärningssyften på byggplatsen. Det framkom dock att det kan vara värt att utforska hybridmetoder närmare som en potentiell lösning. Ett intressant forskningsområde skulle vara att undersöka hybridmetoder som kombinerar element från metod ett och fyra, som tidigare beskrivits. En alternativ hybridmetod kan också utforskas, där omgivningen från bildgalleriet inkorporeras i en virtuell miljö och data samlas in med liknande processer som i metod fyra. Dessa hybridmetoder kan erbjuda fördelar som övervinner de begränsningar som identifierades i de enskilda metoderna och därmed möjliggöra effektivare och mer tillförlitlig datainsamling för maskininlärningsapplikationer inom den studerade kontexten. Framtida forskning bör inriktas på att utforska och utvärdera dessa hybridmetoder för att bättre förstå deras potential och fördelar inom området maskininlärning och datavetenskap.

This research addresses the problem of identifying and navigating barriers in construction change management, which is defined as managing any modifications to a project's scope, design, schedule, or resources. The purpose is to offer a comprehensive understanding of challenges and strategies by synthesizing a theoretical framework, literature review, and empirical insights from industry professionals, focusing on the construction industry in Sweden. Methodologically, the study employs a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with cost managers working with contractors, clients, and consultants. The findings reveal multifaceted challenges across five main principles of change management, identified from the theoretical framework: Balanced Change Culture, Recognizing Change, Evaluating Change, Implementing Change, and Continuous Improvement from Lessons Learned. The study reveals several primary barriers to effective change management, including communication breakdowns, inadequate documentation, unclear project scopes, and insufficient risk assessments during early project stages. It emphasizes the importance of fostering a culture that balances the need for flexibility with adherence to structured processes tailored to each project’s unique requirements. Key themes such as the significance of clear communication, the impact of cultural differences on project management practices, and the critical role of detailed documentation are highlighted as areas requiring attention for effective change management. The study contributes to the body of knowledge in construction change management by providing empirical insights into the challenges faced by cost managers in the Swedish construction industry. Building on the theoretical framework of Ibbs' change management principles and integrating findings from the literature, this research develops a comprehensive understanding of effective change management strategies. These strategies are designed to mitigate identified barriers and are derived from both theoretical insights and practical recommendations gathered during the study. By providing actionable guidance, this research not only benefits practitioners in the field but also lays the groundwork for future academic inquiry into optimizing construction change management processes. / Denna studie undersöker problematiken kring att identifiera och navigera hinder i ändringshantering i byggprojekt. Ändringshantering definieras som att hantera eventuella ändringar av ett projekts omfattning, design, tidsplan eller resurser. Syftet är att ge en djupare förståelse för både utmaningar och strategier kring ändringshantering genom en litteraturöversikt och en empirisk studie av byggbranschen i Sverige. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodik och inbegriper semi-strukturerade intervjuer med cost managers som arbetar med byggentreprenörer, byggherrar och konsulter. Resultaten avslöjar mångfacetterade utmaningar inom fem huvudprinciper för ändringshantering, identifierade från det valda teoretiska ramverket: Balanserad förändringskultur, Erkännande av förändring, Utvärdering av förändring, Implementering av förändring och Kontinuerlig förbättring från lärdomar. Studien avslöjar flera primära hinder för effektiv ändringshantering, inklusive kommunikationsavbrott, otillräcklig dokumentation, oklara projektomfattningar och otillräckliga riskbedömningar under tidiga projektskeden. Det betonar vikten av att främja en kultur som balanserar behovet av flexibilitet med efterlevnad av strukturerade processer som är skräddarsydda för varje projekts unika krav. Nyckelteman såsom betydelsen av tydlig kommunikation, inverkan av kulturella skillnader på projektledningsmetoder och den kritiska rollen av detaljerad dokumentation lyfts fram som områden som lägger grunden för effektiv ändringshantering. Studien bidrar till litteraturen kring ändringshantering inom byggnation genom att ge empiriska insikter i de utmaningar som cost managers står inför i den svenska byggbranschen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket för Ibbs principer för ändringshantering och genom att integrera resultat från litteraturen, bidrar denna studie till en fördjupad förståelse för effektiva ändringshanteringsstrategier. Dessa strategier är utformade för att mildra identifierade hinder och är härledda från både teoretiska insikter och praktiska rekommendationer från studiens resultat. Genom att tillhandahålla handlingskraftig vägledning gynnar studien inte bara praktiker utan lägger också grunden för framtida forskning om att förbättra ändringshanteringsprocesser.