<p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) occurs in many products, for example cosmetics, medicines and industrial water systems. In this thesis Bronopol was investigated to see if it is an environmental problem in Sweden.</p><p>As a starting point two existing analysis methods was used to combine to one. The first one was suited for phenol analysis and the other one for Bronopol analysis. The combined method was optimized as far as possible, although this wasn’t achieved as hoped. The cause of this was due to errors beyond our explanation. Because of this problem the yield couldn’t be determined.</p><p>The water samples were taken from Tekniska Verken in Linköping, Sweden. It was two samples, one incoming and one outgoing sample from the waste water treatment plant. The samples were filtered and then they were passed through SPE columns. The samples were evaporated to dryness with N2. After this the samples were derivatizised with TMS and the following step was GC analysis with EC – detector.</p><p>Bronopol was detected in the incoming water sample.</p> / <p>Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem.</p><p>Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra. På grund av fel som inte kunde förklaras kunde inget utbyte bestämmas i samband med analys av vattenproverna.</p><p>Vattenproverna togs från Tekniska Verken i Linköping och det var ett ingående samt ett utgå-ende vattenprov från avloppsreningsverket. Proverna filtrerades med Büchnertratt och Munk-tellfilter. Därefter fick proverna gå igenom SPE – kolonnen och sedan indunstades proverna till torrhet med N2. Innan proverna applicerades på SPE – kolonnerna konditionerades de med etylacetat, metanol samt surgjort vatten. Efter det analyserades proverna med gaskromatografi med en EC – detektor.</p><p>Bronopol detekterades i det ingående vattenprovet men inte i det utgående.</p>

Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) occurs in many products, for example cosmetics, medicines and industrial water systems. In this thesis Bronopol was investigated to see if it is an environmental problem in Sweden. As a starting point two existing analysis methods was used to combine to one. The first one was suited for phenol analysis and the other one for Bronopol analysis. The combined method was optimized as far as possible, although this wasn’t achieved as hoped. The cause of this was due to errors beyond our explanation. Because of this problem the yield couldn’t be determined. The water samples were taken from Tekniska Verken in Linköping, Sweden. It was two samples, one incoming and one outgoing sample from the waste water treatment plant. The samples were filtered and then they were passed through SPE columns. The samples were evaporated to dryness with N2. After this the samples were derivatizised with TMS and the following step was GC analysis with EC – detector. Bronopol was detected in the incoming water sample. / Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem. Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra. På grund av fel som inte kunde förklaras kunde inget utbyte bestämmas i samband med analys av vattenproverna. Vattenproverna togs från Tekniska Verken i Linköping och det var ett ingående samt ett utgå-ende vattenprov från avloppsreningsverket. Proverna filtrerades med Büchnertratt och Munk-tellfilter. Därefter fick proverna gå igenom SPE – kolonnen och sedan indunstades proverna till torrhet med N2. Innan proverna applicerades på SPE – kolonnerna konditionerades de med etylacetat, metanol samt surgjort vatten. Efter det analyserades proverna med gaskromatografi med en EC – detektor. Bronopol detekterades i det ingående vattenprovet men inte i det utgående.