Efter många års kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet säkerställa en enhetlig patenträttslig tillämpning i alla deltagande länder. I denna uppsats görs först en genomgång av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebär och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras påverkan på ett fiktivt företag inom bilsäkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte särskilja sig i någon större utsträckning från det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istället att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfånget. Vid beviljande av EU-patent får patentet verkan i samtliga deltagande länder. Systemet kommer emellertid medföra en stor osäkerhet till en början eftersom det är nytt och därmed saknas praxis. Dessutom finns en viss rädsla för så kallade patenttroll som med EU-patent kommer få möjlighet att tillskansa sig patent för nästan hela EU.UPC förväntas innebära minskade kostnader i samband med rättsprocesser. Dessutom är målet att förutsägbarheten och följdriktigheten ska vara lika hög oavsett i vilket av de deltagande länderna rättsprocessen sker. Än en gång är dock bristen på praxis ett problem eftersom EU-ländernas praxis inom patentfrågor ser olika ut och det kan inte förutsägas hur domstolen kommer förhålla sig till dessa skillnader.För det fiktiva företaget är förenklingen och de minskade kostnaderna med EU-patentet lockande. De osäkerheter som finns innan EU-patentet och UPC har hunnit utvecklats ordentligt och praxis byggts upp innebär emellertid en risk. De ekonomiska fördelarna kommer förmodligen inte att kunna väga upp risken under de första åren. Därför kommer företaget troligen att avvakta för att se att EU-patentet och framförallt UPC erbjuder ett tillfredsställande skydd.

No description available.

In pace with the development of technology it has become more common for companies to capture employees´ intellectual property rights. In most cases it is assumed that the companies have made agreements about the intellectual property rights such as copyright and patent law. In case there is no agreement there are regulations concerning the employees´ right to inventions.In copyright law the employees right to their subject matter isn’t vested, instead the agreement and principals are applied. In both fields of law, custom have an important role, particularly when it comes to the assessment regarding reasonable compensation in patent law.The copyright law can end in a conflict with several right areas, and the reason for that is because the employment relationship isn’t vested. It is an indication that a change is necessary for better harmonization between labour law, copyright law and patent law. The Act on the Right in Employee Inventions was added because the relationship between the employer and the employees previously wasn’t vested in Swedish law. It was previously unclear who the rights to an invention created in the service belonged too. We therefore question why the employment relationship isn’t vested.In patent law the rule regarding employees´ compensation is imperative. There is however uncertainties about what reasonable compensation is. The term reasonable has led to several disputes, but by the disputes no assessment template has developed. Thereby the difficulties of interpretation regarding the meaning of the concept still stand. Many litigation are judged in a closed settlement, which leads to further problems for the general courts to determine what reasonable compensation actually means. SOU 2010:24 comes with a proposal regarding that the compensation in copyright should be vested. To validate the compensation if the salary is not enough, can be needed, for example when it comes to science inventions. It can be established that the statutory regulation in the various areas are different from each other and it can become difficult if the right areas overlap. For example when it comes to computer programs and the exemptions for teachers. / I takt med teknikens utveckling blir det allt vanligare för företagen att vilja tillvarata arbetstagares immaterialrätter. I de flesta fall förutsätts det att företagen har avtalat om de immateriella rättigheterna som uppkommit i anställningsförhållandet, så som upphovsrätt och patenträtt. I de fall avtal inte föreligger så återfinns lagreglering angående arbetstagares rätt till uppfinningar. I upphovsrätten är däremot inte anställdas rätt till sina verk lagstadgat, där tillämpas istället avtal och rättsprinciper. Inom båda rättsområdena har praxis spelat en viktig roll, särskilt vid bedömningen av skälig ersättning inom patenträtten.Upphovsrätten kan hamna i konflikt med flera rättsområden i och med att anställningsförhållandet inte är reglerat. Det tyder på att det kan krävas en förändring som leder till harmonisering mellan arbetsrätten, upphovsrätten och patenträtten. LAU tillkom på grund av att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte tidigare fanns reglerat i svensk lag. Det var därför tidigare oklart vem rättigheterna till en uppfinning som tillkommit i tjänsten tillhörde. Inom patenträtten är regeln angående ersättning tvingande. Det föreligger däremot oklarheter kring vad skälig ersättning är. Begreppet skälig har föranlett flertalet tvister, men genom tvisterna har det inte uppkommit någon bedömningsmall. Därmed kvarstår tolkningssvårigheterna kring begreppets innebörd. Många tvister avgörs genom förlikning i “det dolda” vilket leder till att det blir ytterligare problematiskt för de allmänna domstolarna att avgöra vad skälig ersättning egentligen innebär. Genom SOU 2010:24 har det kommit på förslag att ersättningen inom upphovsrätten ska vara lagstadgad. Det kan vara aktuellt att lagstadga ersättningsfrågan i de fall lönen inte anses tillräcklig, vid exempelvis forskningsuppfinningar. Det kan konstateras att lagregleringen i de olika områdena skiljer sig åt och det kan bli problematiskt i de fall rättsområdena överlappar varandra, vid exempelvis datorprogram och lärarundantaget.

No description available.

Anställda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar haft rättigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anställningsförhållanden. Andra rättsområden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersättning tillämpas idag i tvister som rör utanförstående arbetstagare, eftersom patenträtten och uppfinnarrätten inte innefattar några regleringar som rör utanförstående arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering är motiverad. Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvägagångssättet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergå till en utredning kring rättsläget. Vidare utreds vad ett förvärv egentligen avser och hur ersättningsnivåerna bestäms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rättsläget ges exempel på domslut och skiljedomar. För det praktiska syfte som uppsatsen ska uppfylla, har olika tillvägagångssätt för att väcka talan i domstol angivits. Uppsatsen avslutas med en analys kring rättsläget, om lagen uppfyller propositionens syfte, om lagstiftningen är tillräcklig och om den behöver ändras. Analysen berör även ersättningen till uppfinnare, hur begreppet arbetstagare kan vara ett problem och varför sekretessen på skiljedomarna är ett problem för normbildningen och därav ett hinder för förutsägbarheten. Analysen utgår från uppställningen i problemformuleringen.

Det gåratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent på en gen innebär att patenthavaren får en ensamrätt till att kommersiellt använda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att få fram och tillverka produkten. Det finns begränsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som får patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frågan om skillnader mellan klassiska patent och patent på gener, och delsekvenser av gener. Liksom för klassiska patent gäller att endast uppfinningar kan patenteras. Denna måste sedan uppfylla de sedvanliga tre patentkraven; nyhetskravet, kravet på uppfinningshöjd och kravet på industriell tillämpbarhet. Kravet på industriell tillämpbarhet i samband med genteknik är viktigt och har särskilt betonats i direktivet. Andra frågor som är specifika för biotekniska patent hör samman med deras möjlighet att reproducera sig själva. Det är t.ex. osäkert hur mycket en reproducerad produkt får avvika från den patenterade uppfinningen innan patentskyddet upphör. Förmågan att reproducera sig själva gör att vissa av de patenterade uppfinningarna kan förflytta sig, själva eller med naturens hjälp. Det finns dock inga regler om hur patentintrång skall bedömas när den patenterade uppfinningen har förflyttat sig själv.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.

<p>Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förändra synen på patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen på den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förändringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock ännu inte blivit verklighet.Svensk patenträtt har över tiden kommit att närma sig den europeiska, vilket är ettexempel på det arbete som pågår inom Europa. Inom den svenska rätten är Patentlagenav stor betydelse då internationella avtalsbestämmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan länge är det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patenträtten. I slutetav år 2009 nåddes en politisk överenskommelse gällande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i något nytt patent eller någon ny patentdomstol är dockännu oklart. Bland annat väntas ett avgörande från EG-domstolen.Det har argumenterats för att ett nytt patentsystem skulle kunna innebära ett merkostnadseffektivt och smidigt patentsystem inom EU. Samtidigt försvåras fråganslösning av de många olika viljor som finns då ett så övergripande samarbete är förhanden. Språkliga problem har varit betydande och komplicerat debatten.Vilka för- och nackdelar som skulle kunna följa av ett nytt patentsystem behandlasi denna uppsats för att svara på frågan om det verkligen behövs ett gemensamtpatentsystem inom EU. Trots de svårigheter som omgärdar frågan ställer sigmånga av de europeiska länderna positivt till ett ökat samarbete. Exakt hur dettasamarbete ska se ut har dock varit den stora frågan.Enligt min uppfattning finns det behov av ytterligare samarbete och fler förbättringarinom den europeiska patenträtten.</p>

<p>Det gåratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent på en gen innebär att patenthavaren får en ensamrätt till att kommersiellt använda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att få fram och tillverka produkten. Det finns begränsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som får patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frågan om skillnader mellan klassiska patent och patent på gener, och delsekvenser av gener. Liksom för klassiska patent gäller att endast uppfinningar kan patenteras. Denna måste sedan uppfylla de sedvanliga tre patentkraven; nyhetskravet, kravet på uppfinningshöjd och kravet på industriell tillämpbarhet. Kravet på industriell tillämpbarhet i samband med genteknik är viktigt och har särskilt betonats i direktivet. Andra frågor som är specifika för biotekniska patent hör samman med deras möjlighet att reproducera sig själva. Det är t.ex. osäkert hur mycket en reproducerad produkt får avvika från den patenterade uppfinningen innan patentskyddet upphör. Förmågan att reproducera sig själva gör att vissa av de patenterade uppfinningarna kan förflytta sig, själva eller med naturens hjälp. Det finns dock inga regler om hur patentintrång skall bedömas när den patenterade uppfinningen har förflyttat sig själv.</p>

No description available.