Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.

Sammanfattning I det svenska utbildningssystemet är det en utmaning för matematiklärare att skapa lärmiljöer som leder till likvärdig utbildning för alla elever. Då detta arbete är både komplext och utmanande krävs samarbete mellan olika professioner för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om lärares erfarenheter och behov av stöd i att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd i ämnet matematik på högstadiet. Metoden grundar sig på tematisk analys av tolv intervjuer med undervisande matematiklärare på högstadiet. Individperspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet är de teoretiska perspektiven som studien har som grund. Resultatet visar att lärare upplever sig sakna specialpedagogiskt samarbete och organisatoriska förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. Samtidigt upplever lärare att nivåanpassade läromedel och grupper ger en möjlighet att skapa tillgängliga lärmiljöer i matematikundervisningen. I arbetet med att erbjuda tillgängliga lärmiljöer beskriver lärare relationen mellan lärare och elev och mellan elev och elev som den viktigaste aspekten. En slutsats i studien för att skapa tillgängliga lärmiljöer är att det finns ett samarbete mellan undervisande lärare och speciallärare med stort fokus på goda relationer i klassrummet.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, lärmiljö, matematikundervisning, speciallärare, tillgänglighet

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

I begin my essay with a story that illustrates how a preschool activity organized on a modular work can be perceived. I describe how the environment has been rebuilt and modified to accommodate one large group of children instead of two smaller groups as before. Management´s justification for the change is that it is carried out to give the children better conditions for their learning, but my understanding is that it also hampers preschool-teachers´ abilities to implement their assignment. I try to understand what benefits module work by examining what well-known researchers believe is important for children´s learning in environmental and preschool teacher´s importance. When I use what I have learned to analyze my story, my opinion is that the change of the preschool activity not have just a positive impact but also entails that preschool teachers find it difficult to be present and in interaction with the children as several well-known researchers notes is important for children´s learning. I discuss how a large and rich environment at the same time can be perceived as incalculable for teachers, which can result in not all of the children being paid attention to in the preschool activity. I also reflect on difficulties that can appear when the environment is not conductive to preschool teachers work with children in small groups. Despite the consequences my opinion is that large teams and module work is perceived as a current way for many preschools to change their activity for the better. My opinion is still that this form of organization is not considered from different perspectives, and I am therefore puzzled why such large changes which are not scientifically valid in its entirety, yet are implemented? The essay therefore concludes with thoughts about how power creates discourses, which are not always carried out for the individual best. Is there a purpose other than improving learning possibilities for children, behind the change process? / Jag inleder min essä med en berättelse som tydliggör hur en förskoleverksamhet som organiserats om till ett modularbete kan uppfattas. Jag beskriver hur miljön byggts om och anpassats för att rymma en stor barngrupp istället för två mindre som innan. Ledningens motivering till förändringen är att den genomförs för att ge barnen bättre förutsättningar för deras lärande, men min uppfattning är det även försvårar pedagogernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Jag försöker förstå vilka fördelar modularbetet för med sig genom att undersöka vad kända forskare anser är viktigt för barns lärande vad gäller miljö och pedagogernas betydelse. När jag sedan använder det jag lärt mig för att analysera min berättelse, är min uppfattning att verksamhetens förändring inte bara får positiva följder utan medför samtidigt att pedagogerna får svårt att vara närvarande och i samspel med barnen på det sätt flera kända forskare konstaterar är viktigt för barns lärande. Jag diskuterar hur en stor och rik miljö samtidigt kan uppfattas som oöverskådlig för pedagoger, vilket kan resultera i att alla barn inte blir uppmärksammade i verksamheten. Jag reflekterar också över svårigheter som kan uppstå när miljön inte främjar förskollärarnas arbete med barn i små grupper. Trots dessa konsekvenser är min uppfattning att storarbetslag och modularbete uppfattas vara ett aktuellt sätt för många förskolor att förändra verksamheten till det bättre. Jag upplever det ändå som att organisationsformen inte är ifrågasatt ur olika perspektiv och jag ställer mig därför frågande till varför så stora förändringar, som inte är vetenskapligt grundade i sin helhet, ändå genomförs. Essän avslutas därför med tankar kring hur makt skapar diskurser, som inte alltid genomförs för den enskilda individens bästa. Kan det föreligga ett annat syfte än förbättrade möjligheter för barns lärande bakom förändringsarbetet?

Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle.   Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie.   Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.

Sammanfattning Undersökningen tar sin utgångspunkt i och har syftet att illustrera hur skolans möte med elevers olika förutsättningar för lärande framträder i förhållande till tanken om inkludering i dagens svenska utbildningspolitik. I studien fokuseras ett utbildningspolitiskt dokument, en statlig utrednings slutbetänkande SOU 2021:11, samt utredningens direktiv. Detta val utifrån att lagtexter och policydokument är en möjlig väg att identifiera problemområden. Dessutom är SOU ett underlag inför kommande lagar. I studien används Bacchis (2009) kvalitativa metod "What's the problem represented to be?" (WPR) som grundar sig i kritisk diskursanalys. Det som framkommer i studiens resultat kan sammanfattas i två större huvudspår. Ett spår där utredningen på olika sätt omförhandlar innebörden i inkludering och introducerar ett nytt alternativt begrepp, inkluderande lärmiljöer. I det andra spåret framkommer två olika diskurser. Dessa diskurser förhåller sig på olika sätt till elevers olika förutsättningar för lärande, en skola för alla och inkludering. Diskurserna som i vissa delar kan sägas motsäga varandra ryms i samma utredning. Utifrån det visar studien att utredningen kommer med dubbla budskap vilket leder till att utredningen upplevs otydlig.