<p>The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was:</p><p>• Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school?</p><p>In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family’s work with the upbringing and the personal growth of their children. The school shall also promote the children’s development harmonically by varied forms of work. Intellectual, practical, sensual and esthetical areas of the student shall be brought to notice (Lpo 94). Orlenius (2001) and Pedersen (2004) discuss the thing called values, and they debate that values isn’t a universal term which means the same thing for everybody. Therefore it can be hard task to work towards a common thing called values. The school is a good place when it comes to working with feelings because if you know yourself better, you also know your worth and therefore you can uphold yourself without causing any pain to others and hence also prevent mental abuse. Negative emotions put a hold on learning (Interviews). My report also concludes that the schools efforts with values and feelings in school, doesn’t affect the pupil as much as factors like: discussions in the home, gender and social group (Skolverket, 1999). Yet another factor that may complicate the conditions in working with feelings is that feelings have a history of not being connected to knowledge (Gardner, 1996). I have reached the conclusion that one can work with feelings in school through relaxation exercises, questions where you answer through scaled answers and SET, Social and emotional training (Interviews) and show that you have expectations on the pupil (Dahlin m.fl., 2002). One should also remember that the work with feelings may be a long-term work (Nilzon, 1995) and also that it can raise unpleasant feelings (Gardner, 1996).</p> / <p>Syftet med arbetet var att undersöka skolans syn på värdegrund och även skolans arbete med människors själ, känslor. Frågeställningen jag har utgått från är:</p><p>• Vilka är förutsättningarna för att arbeta med värdegrund och känslor i skolan?</p><p>Genom min undersökning har jag kommit fram till att det står mycket om värdegrund och känslor i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och det som står där talar för att man skall jobba med känslor och värdegrund i skolan. Resultaten i min undersökning visar att en av förutsättningarna för arbete med känslor och värdegrund i skolan är att skolan själv har ett ansvar att stödja familjerna i fostrandet av och utvecklingen hos deras barn. Skolan ska även främja elevernas harmoniska utveckling genom varierande arbetsformer. Intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska delar hos eleven ska uppmärksammas (Lpo 94). Orlenius (2001) och Pedersen (2004) menar att värdegrunden inte är ett allmängiltigt begrepp och därför kan det vara svårt att få alla att arbeta för en gemensam sådan. Skolan är en lämplig plats att arbeta med känslor i därför att man genom att lära känna sig själv kan veta sitt värde, förebygga mobbning och hävda sig utan att göra andra illa. Negativa känslor kan sätta stopp för inlärning (intervjuer). I min undersökning har jag även kommit fram till att arbetet med känslor och värdegrund i skolan inte har lika stor påverkan som diskussioner i hemmet, kön och socialgrupp på sättet eleven tänker (Skolverket, 1999). En annan faktor som kan påverka förutsättningarna med arbetet är att känslor har en historik av att inte vara ihopkopplade med kunskap (Gardner, 1996). Jag har kommit fram till att man kan arbeta med känslor i skolan genom avslappningsövningar, frågor där man svarar genom skalor och SET, social och emotionell träning (intervjuer), visa att en elev har förväntningar på sig (Dahlin m.fl., 2002). Dessutom har min undersökning visat att man ska tänka på att känsloarbetet kan ta lång tid (Nilzon, 1995) och att det kan väcka olustiga känslor (Gardner, 1996).</p>

The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was: • Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school? In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family’s work with the upbringing and the personal growth of their children. The school shall also promote the children’s development harmonically by varied forms of work. Intellectual, practical, sensual and esthetical areas of the student shall be brought to notice (Lpo 94). Orlenius (2001) and Pedersen (2004) discuss the thing called values, and they debate that values isn’t a universal term which means the same thing for everybody. Therefore it can be hard task to work towards a common thing called values. The school is a good place when it comes to working with feelings because if you know yourself better, you also know your worth and therefore you can uphold yourself without causing any pain to others and hence also prevent mental abuse. Negative emotions put a hold on learning (Interviews). My report also concludes that the schools efforts with values and feelings in school, doesn’t affect the pupil as much as factors like: discussions in the home, gender and social group (Skolverket, 1999). Yet another factor that may complicate the conditions in working with feelings is that feelings have a history of not being connected to knowledge (Gardner, 1996). I have reached the conclusion that one can work with feelings in school through relaxation exercises, questions where you answer through scaled answers and SET, Social and emotional training (Interviews) and show that you have expectations on the pupil (Dahlin m.fl., 2002). One should also remember that the work with feelings may be a long-term work (Nilzon, 1995) and also that it can raise unpleasant feelings (Gardner, 1996). / Syftet med arbetet var att undersöka skolans syn på värdegrund och även skolans arbete med människors själ, känslor. Frågeställningen jag har utgått från är: • Vilka är förutsättningarna för att arbeta med värdegrund och känslor i skolan? Genom min undersökning har jag kommit fram till att det står mycket om värdegrund och känslor i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och det som står där talar för att man skall jobba med känslor och värdegrund i skolan. Resultaten i min undersökning visar att en av förutsättningarna för arbete med känslor och värdegrund i skolan är att skolan själv har ett ansvar att stödja familjerna i fostrandet av och utvecklingen hos deras barn. Skolan ska även främja elevernas harmoniska utveckling genom varierande arbetsformer. Intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska delar hos eleven ska uppmärksammas (Lpo 94). Orlenius (2001) och Pedersen (2004) menar att värdegrunden inte är ett allmängiltigt begrepp och därför kan det vara svårt att få alla att arbeta för en gemensam sådan. Skolan är en lämplig plats att arbeta med känslor i därför att man genom att lära känna sig själv kan veta sitt värde, förebygga mobbning och hävda sig utan att göra andra illa. Negativa känslor kan sätta stopp för inlärning (intervjuer). I min undersökning har jag även kommit fram till att arbetet med känslor och värdegrund i skolan inte har lika stor påverkan som diskussioner i hemmet, kön och socialgrupp på sättet eleven tänker (Skolverket, 1999). En annan faktor som kan påverka förutsättningarna med arbetet är att känslor har en historik av att inte vara ihopkopplade med kunskap (Gardner, 1996). Jag har kommit fram till att man kan arbeta med känslor i skolan genom avslappningsövningar, frågor där man svarar genom skalor och SET, social och emotionell träning (intervjuer), visa att en elev har förväntningar på sig (Dahlin m.fl., 2002). Dessutom har min undersökning visat att man ska tänka på att känsloarbetet kan ta lång tid (Nilzon, 1995) och att det kan väcka olustiga känslor (Gardner, 1996).

Nationally, as well as at state and local level, 75% of students in Grades 4, 8 and 12 have been determined to be writing at the basic or below basic level. In 2012, the standards were made more stringent for the incorporation of details and adherence to customary English conventions. After that, students’ writing scores plummeted. Hispanic students scored more poorly than their White counterparts. Earlier studies indicated that students’ attitude towards writing becomes less positive as they progress through the grades. The purpose of the study was to examine the effect of extra writing on 60 fourth-grade, Hispanic students’ writing, and their attitude towards writing through participation in a Writers’ Club versus an At Home Writing Group or a group with no extra writing. The study followed a quasi-experimental, pretest-posttest, non-equivalent group design. The groups were the Writers’ Club (n = 22), the At Home Writing Group (n = 18 and no extra writing (n = 20). All students received regular writing instruction and homework. The Writers’ Club met 24 times for 30 minutes each meeting, over an 8-week period. Pretest and posttest writing samples were evaluated using Spandel’s Teacher Six-Point Writing Guide and attitude towards writing was evaluated using Kear, Coffman, McKenna, and Ambrosio’s Writing Attitude Survey. A univariate analysis of covariate was conducted on the pretest and posttest writing samples and responses to the Writing Attitude Survey protocol. The independent variable was group membership, the dependent variable was the posttest scores and the covariate was the pretest scores. The writing samples were examined for three conditions: incorporation of details (ideas), adherence to the conventions of customary English and overall writing skill. The results of the current study showed no significant difference in fourth-grade, Hispanic students’ writing or their attitude towards writing based on group membership. The conclusions of the study are that the results were potentially compromised by a variety of limitations and that it may have been conducted over too short a period for positive effects to be seen. The conclusion is that further research is warranted with adjustments to the setting and the timeframe.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work. The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important. / Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet. Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.

<p>This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work.</p><p>The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important.</p> / <p>Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.</p><p>Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.</p>

Denna avhandling inom arbetslivspedagogik syftar till att bidra med kunskap om villkor för gemensamma lärprocesser då ny kunskap utvecklas i en traditionstung kontext. Studien handlar om en grupp psykoanalytiker som utvecklar en ny behandlingsmetod, sk. spädbarnsanalys, för att arbeta med spädbarn och deras föräldrar. Studien handlar om professionella yrkesutövare i privat praktik, där verksamheten är av sådan art att de professionella aktörerna inte kan se varandra i handling, något som tidigare studier funnit vara av betydelse för kollektivt lärande. I avhandlingen studeras villkor för lärprocesser med en konstruktivistisk och handlingsteoretisk utgångspunkt, en utgångspunkt är också att den kontext lärandet sker inom är central för de lärprocesser som uppstår. Detta är en fallstudie och det empiriska materialet har samlats in mellan 2006 och 2012 och består främst av 17 transkriberade kvalitativa intervjuer med psykoanalytiker med spädbarnsinriktning, alla tillhörande samma grupp. Starka traditioner förs vidare inom den psykoanalytiska miljön genom en lång och formande utbildning. I arbetet med att utveckla en metod för att arbeta med spädbarn uppstår en spänning mellan det traditionstunga och det nydanande som får betydelse för gemensamma lärprocesser. Gruppen genomgår fyra olika faser, i vilka villkoren för lärande skiljer sig åt. De enskilda erfarenheterna av att arbeta kliniskt med metoden skaver mot vad man till en början tänkt sig att metoden ska innebära. I ett gemensamt sammanhang diskuteras och förändras successivt synen på olika aspekter av metoden: hur man ska fokusera i den kliniska verksamheten, vilken frekvens behandlingen ska ha och hur man förhåller sig till att vara rådgivande. Förstahandsarena respektive andrahandsarena föreslås som begrepp för att förstå relationen mellan den kliniska verksamheten (förstahandsarenan) och seminariearenan (andrahandsarenan). Då metoden får olika mening och innebörd på förstahands- och andrahandsarenan leder det till att dilemman uppstår som behöver hanteras och som triggar igång lärprocesser. Kollektiva lärprocesser bidrar till att metoden och sättet att arbeta utvecklas. / This thesis on working life education aims to contribute knowledge about the conditions for shared learning processes when new knowledge is developed in a tradition-laden context. The study is about a group of psychoanalysts who are developing a new treatment method, “infant psychoanalysis”, for working with infants and their parents. It deals with professionals in private practice, where the professionals involved are unable to see one another in action, an aspect which previous studies have found to be of significance for collective learning. The thesis examines the conditions for learning processes from a constructivist and action theory perspective. The context in which the learning takes place is seen as central to the learning processes that arise. This is a case study; the empirical material has been gathered over the period 2006 to 2012 consisting primarily of 17 transcribed qualitative interviews with psychoanalysts specializing in infant psychoanalysis. Strong traditions are passed down in the psychoanalytical environment. In developing a method of working with infants there is a tension between tradition and recreation which affects shared learning processes. The group undergoes four phases, each with different conditions for learning. The individual experiences of working clinically with the method are at times dissonant with initial preconceptions of the method. In the shared context, the views of different aspects of the method are successively discussed and changed: how to focus in clinical practice, what the frequency of the treatment should be and what approach to take. “Primary arena” and “secondary arena” are proposed as concepts to understand the relationship between the clinical practice (primary arena) and the seminar arena (secondary arena). The method has different meaning in the primary and secondary arenas, which causes dilemmas that triggers learning processes. Collective learning processes enable the development of the method.

Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle.   Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie.   Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.

Social work and social work practices are today heavily influenced by efficiency ideologies and society’s ongoing digitalisation process. Social workers themselves are educated to handle the tension between the ethical and judicial aspects of their jobs within the context of today’s social situation. However, the discretions needed for social workers to do so requires that they have the right conditions for learning at work. The purpose of this qualitative single-case study is to explore what significance digitalisation has had on social workers conditions for learning. Focus lies on concepts such as learning, competence and communication. The gathered material is mainly based on interviews with 10 peopleholding different positions within a government administrative body in which social work takes place. Results shows that while many have faith in the strengths and the future possibilities of digitalisation toimprove competency, communication and learning through digital efficacy and jurisprudence, this isn’t necessarily the case when applied to the everyday workings of social work practices. While the generalperception seems to be that these discrepancies are due to varying levels of digital competencyconnected with age, results show that this is only partially true, especially if competency is to mean more than individual capabilities or skill. Results have also shown that competency, communication and learning interlock with one another, and that it is difficult to achieve one without the other. Competency prerequisites the right conditions for learning, which in turn prerequisites good communication, and good communication prerequisites competence. My conclusion is that social work agencies such as the one in this case study need to plan and organise the digitalisation of their social work agency in such a way that includes learning, communication, and competence as three important aspects of digitalisations rather than relying on the digitalisation process to solve aspects of learning, communication and competence that do not live up to the ideologies of todays ideologies.