Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen. Inspektörerna uppfattades mestadels som kunniga och professionella. Trots detta har det lärande som ägt rum i samband med tillsynen varit mycket begränsat bland skolpersonalen, i synnerhet bland lärarna. Tillsynen gav inte upphov till några nya insikter eller synsätt. Den fungerade istället som en bekräftelse på det som skolpersonalen redan kände till.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare på ett IT-företag uppfattar sitt eget lärande vidanvändning av lärverktyget LinkedIn Learning. Syftet besvaras med hjälp av fyra frågeställningar somberör individernas inre processer i samband med lärande. En enkätstudie genomfördes för att inkluderastora delar av populationen samt för att få en bred bild av medarbetarnas uppfattning av sitt egetlärande inom organisationen. Tolkning av datan genomfördes med utgångspunkt i kognitivism ochandragogik. Resultatet visade att medarbetarna uppfattar sitt eget lärande på olika sätt samt att lärandeär individuellt. 70% av deltagarna i studien som har använt LinkedIn Learning, har använt lärverktygetvid 1–5 tillfällen under de senaste 12 månaderna, deras uppfattning kring sitt eget lärande skiljer sigmycket åt. 30% av deltagarna har använt lärverkyget vid sex tillfällen eller fler, de senaste 12månaderna, denna grupp är mer homogen inom området för meningsskapande samt inlärningsstilar.Av resultatet framgick det även att majoriteten av deltagarna drivs av yttre motivatorer när de skapåbörja en ny kurs samt att majoriteten föredrar att lära sig individuellt, istället för tillsammans medandra. Utifrån genomförd studie har två antaganden formulerats som generella slutsatser. Deltagaresuppfattning av sitt eget lärande på digitala lärplattformar skiljer sig från varandra med avseende påmeningsskapande, autentiskt lärande och kunskapsinhämtning. Vidare är uppfattningen om dendigitala lärplattformens användbarhet oberoende deltagarens inlärningsstil. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Validering beskrivs ofta som en möjlighet för individen att korta ner sin utbildningstid genom att erkännande av kunskap och kompetens förvärvad utanför ett formellt utbildningssystem tilldelas ett värde. En förväntan kring valideringens positiva effekter är att individer lättare kommer ut i arbete eller till fortsatta studier efter att ha fått sin kompetens dokumenterad. För samhälle och individ kan validering således medföra en ekonomisk vinning i form av sparade resurser. Arbetsgivare förväntas få större tillgång till arbetstagare med rätt kompetens. Denna uppsats har som syfte att beskriva validanders, studie- och yrkesvägledares och vårdlärares erfarenhet av validering till undersköterska vid den kommunala vuxenutbildningen. Syftet undersöks genom frågeställningarna, vilken betydelse anser validander, studie- och yrkesvägledare och vårdlärare att validering har för validandens personliga- och karriärmässiga utveckling samt vilka utmaningar har validander studie- och yrkesvägledare och vårdlärare erfarit i valideringsprocessen. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där informanterna var två validander som slutfört valideringsprocessen och därefter studerat klart till undersköterska, två studie- och yrkesvägledare samt två vårdlärare med vana av att validera. Resultatet har analyserats genom karriärteorin Social Cognitive CareerTheory (SCCT) där begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), förväntat utfall och personligt mål är centrala. Därefter har resultatet jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet visar att validering erbjuder många möjligheter för validander, främst gällande positiv påverkan på självförtroende när tidigare kunskap synliggörs och tilldelas ett värde men även att det finns utmaningar i form av svårigheter att kombinera validering och efterföljande studier till undersköterska med arbete. Intressanta forskningsområden att fördjupa sig i gällande validering kan vara att jämföra erfarenheter hos validander som inte fullföljt sin valideringsprocess mot de som har slutfört processen eller undersöka arbetsgivares syn på valideringens betydelse för organisation och individ.

Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential. De bakomliggande orsakerna kan genom analyser och kategoriseringar synliggöra graden av förändringsbenägenhet hos drivkrafterna motivation och motstånd. / In 2007 mathematics was made into a compulsory subject in Swedish Teacher Training and the resulting increased requirements in mathematics for all teacher students, regardless of major, offers an occasion to study the affective dimensions in mathematics. The aim is to investigate different reactions demonstrated by teacher students when confronted with the new requirements. Motivation and resistance and the dialectic relationship between them are reviewed in a quantitative and qualitative study. The results shows that learning for teacher students includes the emotional, social and societal dimensions of adult learning and that both motivation and resistance includes a potential for learning.

Denna studie syftar till att genom ett pedagogiskt perspektiv undersöka människors berättelser om tillfrisknande från utmattningssyndrom med fokus på förändringsprocesser, lärande och utveckling. För att kunna uppnå studiens syfte har två frågeställningar använts. Den ena är, på vilket sätt uppfattar informanterna att det har skett en förändring från dagen de fick sjukdomsdiagnosen fram tills idag? Den andra frågeställningen är, på vilket sätt har vägen ur ett utmattningssyndrom utvecklat informanterna? För att läsaren skulle få en tydligare bild av vad begreppet utmattningsdiagnos innebar redogjordes det kort för begreppet. En bakgrundsdel presenterades även för att läsaren skulle få en tydligare bild av varför personer drabbas av utmattningssyndrom. Efter bakgrundsdelen redogjordes det för den tidigare forskning som studerats när det gäller faktorer som kan främja och hindra ett eventuellt tillfrisknande från utmattningssyndrom.   För att uppnå studiens syfte och undersöka människors berättelser om tillfrisknandet från utmattningssyndrom användes intervjumetoden semistrukturerad intervju som metodansats. Efter att intervjuerna genomförts bearbetades materialet genom att det sorterades, reducerades och till sist analyserades. Resultatet visade, om personerna skulle kunna ta sig ur utmattningssyndromet var det viktigt att dem reflekterade över situationen och genomförde konkreta förändringar i arbetsliv samt vardag. Det kunde exempelvis handla om att sätta gränser, ta kontroll över situationen och hitta en balans mellan privatliv samt arbetsliv. När personer som drabbats av utmattningssyndrom genomför denna förändringsprocess är risken mindre att de återigen hamnar i ett utmattningssyndrom. Anledningen till detta är för att de har lärt sig mer om sig själva och att de har utvecklats som personer. / This study aims to investigate people’s stories of recovery from burnout with focus on the changing process, learning and development thru an educational perspective. To accomplish the reason for the study two questions have been used. The first question is, in what way does the informants perceive that an alteration has been made from the day that they were diagnosed with burnout until today? The second question is, in what way have the road to recovery from burnout developed the informants? To give the reader a clearer image of what the term burnout means a short explanation was made about the meaning of the term. A background was also presented to clarify why people get this diagnosis. Thereafter an explanation of the previous research that has been conducted regarding burnout syndrome and what factors that can aid and prevent a recovery was presented.   To achieve the purpose of the study and investigate people’s stories about recovery from burnout a semi structured interview was used as the method. After the interviews were done the data was sorted, reduced and analyzed. The result showed that for a person to be able to get out of a state of burnout it is paramount for him/her to reflect over the situation and perform concrete alterations in their work life and everyday living. It could for example be putting up boundaries, take control over the situation and finding a balance between private life and work life. When the persons have gone through this alteration process the risk of once again ending up in a stadium of burnout is smaller. The reason for this is the person have learned more about themselves and developed as a person.

Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 – juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken. Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan. Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande; – Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation – Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen. – De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen – Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi

Abstract   Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning:   Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete?   Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.    Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först beskrivsinformanterna översiktligt utifrån tidsperspektiven då – nu – framtid. Därefter konstrueras fyra karaktärerutifrån hur de talar om utbildnings betydelse och studiemotivation: Den aktive och insiktsfulle, Dentveksamme sökaren, Den orolige och osäkre och Den avvisande. Så söktes teoretiska infallsvinklar på hurinformanterna talade om motivation, vilket utmynnade i en fyrfältare som illustrerar hur yttre och inremotivation och motstånd samspelar samt hur föränderliga och sköra de kan vara hos den som inte är van attstudera. För den som valt en kriminell identitet tidigt i livet framstår inte utbildning som självklart positivt ellereftersträvansvärt. Många upplever ett utanförskap och för att bli en del av majoritetssamhället krävs en vilja tillsocial transformation. Ambivalens är ett viktigt tillstånd för att utforska olika alternativa vägval. Relationenlärare – studerande kan ha avgörande betydelse för om en ung intagen med kort utbildningsbakgrund skavilja, våga och kunna studera.