Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle.   Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie.   Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.

Paperboard is accessible for everyone, such as packaging for provisions or beauty products. Paperboard consists of several layers of pulp and has different types of qualities depending on the material’s area of use. Within the paperboard production, the process behavior is analyzed to find solutions to decrease the product variations in order to reach the desired product results. Process analyses are continuously made to improve paperboard production and avoid defects in the paperboard product. The company Holmen has recently implemented a new process analysis tool on trial, named Wedge, at the paperboard mill in Workington, UK, which is a software tool that can be used for analyzing the paperboard process. Holmen’s vision was to develop training material for the software tool that could be used by the employees for educational purposes.The purpose of this project degree was to develop training material of the process analysis tool, i.e. the software Wedge, for novice learners. Initially, the purpose was to examine and identify the employees’ learning within the software tool at the mill in Workington. Based on that, training material was developed that could be used for self-directed learning material.The study was conducted through qualitative methods, which included a group interview with development engineers and a one-to-one interview with the training manager at the Workington mill. Additionally, observations of training opportunities and an evaluation questionnaire of the training material were used in this study. Based on these results, a thematic analysis was conducted where identified themes have been interpreted from aspects of cognitive learning and adult learning.The result is based on the qualitative survey and the analysis of the interviews and questionnaire responses indicates that the training material is suitable and pedagogical for novice learners. The development engineers mean, among other things, that computer-based training should contain ‘step-by-step’ examples of work-related situations and the training must be organized such that new information will not be overwhelming and unintelligible. It is also important that new knowledge or information can be acquired both visually and by text-based instructions, to be able to provide the learners with various kinds of teaching aids since there are different approaches to learn new knowledge. Therefore, the training material based on e-learning has been designed as a first lesson of how to use and navigate in the process analysis tool. The developed training material entails four interactive videos with incremental learning of how the process analysis tool can be used in the paper industry. / Materialet kartong är något alla har till hands, som exempelvis förpackningar för proviant eller skönhetsprodukter. Kartong består av flera lager av pappersmassa och har olika typer av kvalitéer beroende på materialets användningsområde. Inom produktionen görs analyser av kartongprocessens beteende för att hitta lösningar som minskar produktvariationerna och på så sätt uppnå önskade slutresultat. Processanalyser görs kontinuerligt för att förbättra kartongproduktion och därmed undvika produktdefekter. Företaget Holmen har implementerat ett nytt processanalysverktyg, så kallat Wedge, på deras kartongbruk i Workington, UK, vilket är en programvara som kan användas för att kunna göra analyser av kartongprocess. Holmen önskade att ett utbildningsmaterial för programvaran skulle utvecklas och kunna användas i utbildningssyfte för produktionsarbetarna.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett utbildningsmaterial för nybörjare av processanalysverktyget Wedge. Grunden till detta låg i att undersöka och identifiera de anställdas lärande utifrån programvarans utbildning på kartongbruket i Workington. Baserat på detta utvecklades ett utbildningsmaterial som kan användas som ett självstuderande lärandemedel.Undersökningen har utförts av kvalitativa metodval som innefattar en gruppintervju med utvecklingsingenjörer och en intervju med utbildningsansvarig på kartongbruket i Workington, samt observationer av utbildningstillfällen och enkäter för utvärdering av utbildningsmaterialet. Baserat på detta har en tematisk analys genomförts där identifierade teman har tolkats utifrån ett kognitivt lärandeperspektiv och vuxnas lärande.Resultatet baseras på den kvalitativa undersökningen och analys av intervjuerna och enkäterna visar på att utbildningsmaterialet är passande och ligger på en bra pedagogisk nivå för nybörjare. Utvecklingsingenjörerna önskar bland annat att en datorbaserad utbildning ska innehålla förberedda ’steg-för-steg’-exempel utifrån verklighetsbaserade problem samt att utbildning måste organiseras sådan att ny information inte blir överväldigande och svårförståelig. Det är även viktigt att ny kunskap och information kan fås både visuellt och textbaserat, och att en blandning mellan olika läromedel finns eftersom personer har olika strategier för att lära sig ny kunskap. Utifrån detta har ett utbildningsmaterial, baserat på e-lärande, utvecklats och skapats med ändamålet att fungera som en första lektion av hur en kan använda och navigera i processanalysverktyget. Det utbildningsmaterial som har utvecklats innefattar fyra interaktiva videos som är uppbyggda för stegvis inlärning om hur processanalysverktyget kan användas i pappersindustrin.

During the last decades Recognition of Prior Learning (RPL) has become a more frequently used method to recognise adult’s prior learning. This thesis analyses a process of RPL in health care, where health care assistants are assessed against subjects in the upper-secondary health care program. Prior research on RPL is to a high degree non-theoretical and focus is primarily on policy level research. This thesis adds to the field by progressing a critical social theory perspective on RPL. In the thesis the RPL process is analysed through Jürgen Habermas’ theory of communicative action and Axel Honneth’s Recognition theory. General questions posed are: What are the power issues in the RPL process? What implications does the tension between the lifeworld of work and the system of education have? What consequences does mutual understanding and communication have for the outcome of the RPL process? What part does recognition play for the participants? The results disclose the power relations that emerge in the relationship between participants and teachers. A caring ideology is developed and problematized. Further, the importance of mutual understanding between participant and teachers in the assessment of prior learning is discussed focusing on the consequences a lack of mutual understanding could have for the outcome in such assessments. On a macro level the analysis demonstrates the tension between the participants prior learning and the educational systems demand for formalising prior learning. In addition, analyses of a more developmental character that intends to show the potential for critical learning, change and recognition are progressed. The results suggest that communicative action can be used to develop RPL into processes focusing on critical learning and change. Recognition of traits and abilities could also enhance individual’s positive relations with the self. Such recognition could develop self-confidence and thus RPL could encourage learning and cultivate continuing self-realisation through work. / Validering har under de senaste decennierna blivit en alltmer använd metod för att erkänna vuxnas tidigare lärande. Denna avhandling analyserar en valideringsprocess inom omvårdnadssektorn för vårdbiträden med mångårig erfarenhet. Vårdbiträdena valideras mot ämnen inom omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Tidigare forskning om validering är i hög grad icke-teoretisk och mycket fokus har legat på policynivå. Denna avhandling bidrar till forskningsfältet genom att problematisera validering utifrån ett kritiskt samhällsteoretiskt perspektiv. I avhandlingen analyseras valideringsprocessen utifrån Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och Axel Honneths erkännandeteori. Exempel på mer generella frågor som ställs är: Vilka är maktfaktorerna i valideringsprocessen? Är handlingarna i processen koordinerade mot gemensam förståelse? Hur ser förhållandet mellan system och livsvärld ut? Vilken roll spelar erkännandet i validering för deltagarna? Resultatet synliggör de maktförhållanden som uppstår mellan deltagare och lärare i bedömningsprocessen. En omvårdande ideologi lyfts fram och problematiseras. Därtill diskuteras betydelsen av gemensam förståelse mellan deltagare och lärare vid bedömning, samt vilka konsekvenser brist på gemensam förståelse kan få. På ett makroplan åskådliggör analysen spänningen mellan deltagarnas erfarenheter och utbildningssystemets krav på formalisering. Vidare genomförs mer utvecklingsfokuserade analyser som vill visa på möjligheterna för kritiskt lärande och förändring i validering. Resultatet demonstrerar också, bland annat, betydelsen av att bli erkänd för sina förmågor och hur detta kan utveckla individens självuppskattning och främja lärande. I studien föreslås det att kommunikativt handlande kan utgöra en norm för hur validering kan utvecklas mot mer kritiskt lärande och positiv förändring. Men också att erkännande av tidigare förmågor kan gynna individens positiva relation till sig själv, hur detta främjar lärande, självuppskattning och hur validering därmed kan utgöra en grund för ett vidare självförverkligande genom arbete.

Avhandlingen beskriver och analyserar ett regionalt utvecklingsinitiativ i nätverksform, genom vilket de kommunala lärcentrumen i Örebro län samverkar för att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande. Detta innebär, exempelvis, att utveckla former för samverkan mellan olika regionala aktörer inom området, öka samordningen och samverkan inom den kommunala vuxenutbildningen och utveckla metoder för lärande med fokus på arbetet och arbetsplatsen. Den övergripande forskningsfrågan kan formuleras på följande sätt: Vilka är förutsättningarna för att genom regional samverkan, med en horisontell organisering i nätverksform, utveckla politiken, planeringen och organiseringen för vuxnas lärande, och med vilka teoretiska och metodologiska perspektiv kan vi förstå såväl problem som möjligheter? Två övergripande teoretiska perspektiv presenteras i avhandlingen, som relateras till det studerade fallet. Det gäller å ena sidan ett traditionellt planeringsperspektiv och å andra sidan ett evolutionärt lärandeperspektiv. Dessa perspektiv utgör både kontraster och komplement till varandra. Planeringsperspektivet har ’policysändaren’ som utgångspunkt, medan lärandeperspektivet har ’policymottagaren’ som utgångspunkt. Diskussionen i avhandlingen behandlar också de möjligheter som finns att kombinera de båda övergripande perspektiven, både som analytiska och strategiska perspektiv. Sammantaget kan studien av nätverket beskrivas som en kvalitativt inriktad fallstudie, där mitt kontinuerliga deltagande över tid i nätverkets sammankomster är ett centralt inslag. Intervjuer, en enkätundersökning, diskussioner och dokumentstudier utgör också material till studien. En interaktiv forskningsansats har tillämpats, som syftar till en gemensam kunskapsbildning och lärprocess mellan deltagarna och forskaren. Metodologiskt hämtar studien inspiration från den vetenskapsfilosofiska inriktning som kallas kritisk realism. En hastig överblick över studiens resultat ger vid handen att mycket av det som diskuterats i nätverket har stannat vid intentioner och har inte blivit omsatt i en praktik. Nätverket har också förblivit ganska internt, med en krets av lärcentrum- och vuxenutbildningschefer. Lite tillspetsat kan man säga att nätverket varken arbetat sig ’nedåt’ i respektive lokal organisation eller ’uppåt’ mot den politiska sfären, eller ’utåt’ mot det omgivande samhället och arbetslivet. Nätverket har onekligen ändå skapat nya och bättre förutsättningar för samarbete mellan lärcentrumen. Det finns nu betydligt mer av en gemensam förståelse och någonting att bygga vidare på, regionalt och lokalt. Det är också hoppfullt att se att nätverket fortsätter sitt arbete trots att det inte längre har externt stöd. Nätverket har, förefaller det, etablerat sig som en gemensam utvecklingsorganisation för deltagarna, och har nått ett stadium där mer konkreta och påtagliga former av samverkan börjar äga rum. / The thesis describes and analyses a regional development initiative in network form, through which the municipal learning centres in the County of Örebro are collaborating in order to develop a common infrastructure for adult learning. This involves, for example, developing forms for collaboration between various regional players in the field, increasing co-ordination and collaboration in municipal adult education and developing learning methods with a focus on work and the workplace. The overriding research question can be expressed as follows: What is the potential for developing adult learning policies, planning and organisation by means of regional collaboration entailing a horizontal organisation in network form, and what theoretical and methodological perspectives can we apply to understand both the problems and the opportunities? Two overriding theoretical perspectives are presented in the thesis and are related to the case studied. These are, on the one hand, a traditional planning perspective and on the other an evolutional learning perspective. These perspectives both contrast and complement each other. The staring point for the planning perspective is the ’policy transmitter’, while the starting point for the learning perspective is the ’policy receiver’. The discussion in this thesis also addresses the opportunities that exist to combine the two overriding perspectives, both as analytical and strategic perspectives. Overall, the study of the network can be described as a qualitatively-oriented case study, in which ongoing participation in the meetings of the network over a period of time is a central element.Interviews, a questionnaire, discussions and studies of documentation also form part of the material for the study. An interactive research approach has been used, that aims to establish a joint knowledgeacquisition and learning process between the participants and the researcher. Methodologically the study takes inspiration from the philosophical concept of critical realism. A brief review of the results of the study suggests that many of the ideas and proposals discussed in the network have come to nothing but good intentions. The network has also remained rather internal, consisting of a circle of learning-centre and adult-education managers. The network has neither worked much ’downwards’ in the respective local organisations, nor ’upwards’ towards the political sphere, nor ’outwards’ towards society and working life at large. Still, the network has undoubtedly created new and better conditions for collaboration between the learning centres. Mutual understanding has increased significantly and a base for further efforts, both regionally and locally, has been created. It also inspires hope to see that the network is continuing its work even though it no longer has external support. It appears that the network has established itself as a joint development organisation for the participants, and has reached a stage where more concrete and tangible forms of collaboration are beginning to take place.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka L3-motivation hos vuxna invandrare som läser engelska (L3) på komvux i Sverige. Motivation undersöktes i relation till samspelet mellan målgruppens behov och mål, det svenska samhället och engelskans globala status. Den metodologiska utgångspunkten togs först och främst i Dörnyeis L2-motivationssjälvbildssystem (2005) och anpassades till studiens kulturella och sociala ramar. Resultaten indikerar att det är en stor sannolikhet att L3-motivation formas och starkt påverkas av vuxna invandrares invandrarskap och bikulturella identitet som har utvecklats i samband med integration i det svenska samhället. Detta framgår av att det svenska samhället och invandrarskapet ofta uppträder som normgivande när det gäller vuxna invandrares studier i engelska. Deras L3-motivationssjälvbildssystem indikerar dessutom att vuxna invandrares syn på den ideala språkliga självbilden är i kongruens med majoritetssamhällets förväntningar och kunskapsvillkor. Resultaten behöver dock valideras i framtiden genom fler studier och större elevpopulationer. / The purpose of this study is to by a qualitative method investigate L3 motivation in adult immigrants who study English (L3) in Sweden. Motivation was investigated in relation to the interplay between the target group’s needs and goals, the Swedish society, and the global status of English. The methodological framework was based on Dörnyei’s L2 Motivational Self System (2005) and it was adapted to the cultural and social context of the study. The results indicate that there is a probability that immigrant identity (Swe. invandrarskap) and a sort of bicultural identity, which have developed in adult immigrants as side effect in the integrational process in the Swedish society, shape and strongly affect L3-motivation. This is supported by the informants’ interview data in which the Swedish society and the immigrant identity often appear as a normative referent for adult immigrants’ English studies. In addition, their L3 motivational self system indicates that adult immigrants’ perception of the ideal language self is in congruity with the majority society’s expectations on knowledge. However, the results need to be validated through more studies and larger student populations in the future.