Moderna språk är oftast lågt prioriterade i dagens skola av både elever och av personalen, trots att mycket i samhällsutvecklingen idag pekar på att det blir en allt mer eftertraktad egenskap att kunna behärska flera språk. Lärarnas riksförbund har pååekat detta dilemma i en rapport om moderna språk som gjordes i 2016. Syftet med detta arbete är att med utgångspunkt i en diskussion kring elevers avhopp från ämnet moderna språk bidra till en djupare förståelse av vad skolan kan göra för att undvika sådana avhopp. Med andra ord är syftet att svara på frågan hur skolan kan påverka elevens motivation så att lusten att lära sig ett nytt språk kvarstår under grundskolans gång? Undersökningen är genomförd med en metod som utgår ifrån en kvalitativ analys av data vars insamling delvis har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod. Enkäter delades ut bland elever i en grundskola åk 6-9 och därefter genomfördes kompletterande intervjuer av personal som arbetar med moderna språk: språklärare, specialpedagog, studie-och yrkesvägledare (SYV) och en rektor. Det analytiska arbetet med insamlade data har sin teoretiska grund i Zoltán Dörnyeis arbete Motivational Strategies in the Language Classrom (2001) och i Alastair Henrys arbete Tredjespåksinlärning och motivation (2016). Undersökningens enkätresultat visar att prestation och betyg är viktigare för eleverna och att det kan vara avgörande när det gäller att fortsäta eller inte med moderna språk. Resultatet från intervjuerna upplyser att informanterna är väl medvetna om problematiken kring avhopp av moderna språk. Samtidigt som både elever och personal på skolan inser att nyckeln för att förebygga avhopp ligger i undervisningsformen. Slutsatsen är att vuxna informanterna behöver ta del av de nya rön inom språkinlärnings motivationsteorier för att det ska reflekteras i hur undervisningen bredrivs.

Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka L3-motivation hos vuxna invandrare som läser engelska (L3) på komvux i Sverige. Motivation undersöktes i relation till samspelet mellan målgruppens behov och mål, det svenska samhället och engelskans globala status. Den metodologiska utgångspunkten togs först och främst i Dörnyeis L2-motivationssjälvbildssystem (2005) och anpassades till studiens kulturella och sociala ramar. Resultaten indikerar att det är en stor sannolikhet att L3-motivation formas och starkt påverkas av vuxna invandrares invandrarskap och bikulturella identitet som har utvecklats i samband med integration i det svenska samhället. Detta framgår av att det svenska samhället och invandrarskapet ofta uppträder som normgivande när det gäller vuxna invandrares studier i engelska. Deras L3-motivationssjälvbildssystem indikerar dessutom att vuxna invandrares syn på den ideala språkliga självbilden är i kongruens med majoritetssamhällets förväntningar och kunskapsvillkor. Resultaten behöver dock valideras i framtiden genom fler studier och större elevpopulationer. / The purpose of this study is to by a qualitative method investigate L3 motivation in adult immigrants who study English (L3) in Sweden. Motivation was investigated in relation to the interplay between the target group’s needs and goals, the Swedish society, and the global status of English. The methodological framework was based on Dörnyei’s L2 Motivational Self System (2005) and it was adapted to the cultural and social context of the study. The results indicate that there is a probability that immigrant identity (Swe. invandrarskap) and a sort of bicultural identity, which have developed in adult immigrants as side effect in the integrational process in the Swedish society, shape and strongly affect L3-motivation. This is supported by the informants’ interview data in which the Swedish society and the immigrant identity often appear as a normative referent for adult immigrants’ English studies. In addition, their L3 motivational self system indicates that adult immigrants’ perception of the ideal language self is in congruity with the majority society’s expectations on knowledge. However, the results need to be validated through more studies and larger student populations in the future.