Moderna språk är oftast lågt prioriterade i dagens skola av både elever och av personalen, trots att mycket i samhällsutvecklingen idag pekar på att det blir en allt mer eftertraktad egenskap att kunna behärska flera språk. Lärarnas riksförbund har pååekat detta dilemma i en rapport om moderna språk som gjordes i 2016. Syftet med detta arbete är att med utgångspunkt i en diskussion kring elevers avhopp från ämnet moderna språk bidra till en djupare förståelse av vad skolan kan göra för att undvika sådana avhopp. Med andra ord är syftet att svara på frågan hur skolan kan påverka elevens motivation så att lusten att lära sig ett nytt språk kvarstår under grundskolans gång? Undersökningen är genomförd med en metod som utgår ifrån en kvalitativ analys av data vars insamling delvis har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod. Enkäter delades ut bland elever i en grundskola åk 6-9 och därefter genomfördes kompletterande intervjuer av personal som arbetar med moderna språk: språklärare, specialpedagog, studie-och yrkesvägledare (SYV) och en rektor. Det analytiska arbetet med insamlade data har sin teoretiska grund i Zoltán Dörnyeis arbete Motivational Strategies in the Language Classrom (2001) och i Alastair Henrys arbete Tredjespåksinlärning och motivation (2016). Undersökningens enkätresultat visar att prestation och betyg är viktigare för eleverna och att det kan vara avgörande när det gäller att fortsäta eller inte med moderna språk. Resultatet från intervjuerna upplyser att informanterna är väl medvetna om problematiken kring avhopp av moderna språk. Samtidigt som både elever och personal på skolan inser att nyckeln för att förebygga avhopp ligger i undervisningsformen. Slutsatsen är att vuxna informanterna behöver ta del av de nya rön inom språkinlärnings motivationsteorier för att det ska reflekteras i hur undervisningen bredrivs.