<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som är den mest framträdande bland svenska som andraspråkselever samt vilken motivationsfaktor är den som är mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker även vilka strategier lärarna tar sig till för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Studien är genomförd på en högstadieskola och baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där elevernas enkätssvaren kompletteras med lärarintervjuer. I undersökningen användes även första- och andraspråksinlärningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andraspråkinlärning.   Resultatet visar att eleverna drivs främst av den instrumentella motivationen och att betyget är den mest framträdande motivationsfaktorn. Studieresultatet tyder även på att lärarna är lyhörda och medvetna om motivationens betydelse för andraspråksinlärning eftersom undersökningen visar att deras elever anser sig nöjda med den grad utmaning och motivation som undervisningen erbjuder dem.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Elevers motivation samt kunskapsmässiga och framtida mål i spanska undersöks utifrån enkätsvar från 77 gymnasieelever i steg 3 och 4 samt intervjuer med två elever i steg 5. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av tre motivationsteorier: self-determination theory (Deci &amp; Ryan, 1985) med begreppen inre och yttre motivation, the socio-educational model (Gardner, 2001) med begreppet integrativ motivation och L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) med begreppet ideal L2 self. Resultatet visar att cirka hälften av informanterna känner sig motiverade av att läsa spanska och det är främst på grund av yttre betingad motivation via meritpoäng och betyg. Dock har runt två tredjedelar som mål att resa till spansktalande länder och prata med målspråkstalare, som kan härledas till en integrativ motivation. Drygt hälften av informanterna tror att de kommer kunna bra spanska i framtiden, vilket indikerar en stark framtidsinriktad språklig självbild. / Students’ motivation, knowledge targets and future goals in Spanish are studied based on questionnaires completed by 77 students enrolled in stage 3 and stage 4, as well as interviews with two students in stage 5. The theoretical framework consists of three motivational theories: Self-determination theory (Deci &amp; Ryan, 1985) with the concepts of intrinsic and extrinsic motivations, the socio-educational model (Gardner, 2001) with the concept of integrative motivation and L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) with the concept of ideal L2 self. The result shows that nearly half of the respondents feel motivated studying Spanish, mainly due to extrinsic motives, such as merit points and grades. Furthermore, about two-thirds aim to travel to Spanish-speaking countries and communicate with target language speakers, which is considered an integrative motivation. About half of the respondents believe that they will speak Spanish well in the future, which indicates a strong future-oriented self-image in their language study.

Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka L3-motivation hos vuxna invandrare som läser engelska (L3) på komvux i Sverige. Motivation undersöktes i relation till samspelet mellan målgruppens behov och mål, det svenska samhället och engelskans globala status. Den metodologiska utgångspunkten togs först och främst i Dörnyeis L2-motivationssjälvbildssystem (2005) och anpassades till studiens kulturella och sociala ramar. Resultaten indikerar att det är en stor sannolikhet att L3-motivation formas och starkt påverkas av vuxna invandrares invandrarskap och bikulturella identitet som har utvecklats i samband med integration i det svenska samhället. Detta framgår av att det svenska samhället och invandrarskapet ofta uppträder som normgivande när det gäller vuxna invandrares studier i engelska. Deras L3-motivationssjälvbildssystem indikerar dessutom att vuxna invandrares syn på den ideala språkliga självbilden är i kongruens med majoritetssamhällets förväntningar och kunskapsvillkor. Resultaten behöver dock valideras i framtiden genom fler studier och större elevpopulationer. / The purpose of this study is to by a qualitative method investigate L3 motivation in adult immigrants who study English (L3) in Sweden. Motivation was investigated in relation to the interplay between the target group’s needs and goals, the Swedish society, and the global status of English. The methodological framework was based on Dörnyei’s L2 Motivational Self System (2005) and it was adapted to the cultural and social context of the study. The results indicate that there is a probability that immigrant identity (Swe. invandrarskap) and a sort of bicultural identity, which have developed in adult immigrants as side effect in the integrational process in the Swedish society, shape and strongly affect L3-motivation. This is supported by the informants’ interview data in which the Swedish society and the immigrant identity often appear as a normative referent for adult immigrants’ English studies. In addition, their L3 motivational self system indicates that adult immigrants’ perception of the ideal language self is in congruity with the majority society’s expectations on knowledge. However, the results need to be validated through more studies and larger student populations in the future.