Denna studie är en fördjupning i huruvida motivation påverkar andraspråksinlärares resultat i läsning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell för motivationsstudier har fungerat som underlag i denna undersökning som har utförts på en grupp vuxna L2- inlärare av svenska som i nuläget studerar på SFI, kurs C och D. Frågeställningen är huruvida elever med hög motivation uppnår bättre resultat på lästest än elever med lägre motivation. Den antagna hypotesen säger att är man mer motiverad uppnår man ett bättre resultat än om man är mindre motiverad. Studien är kvantitativ i sin ansats. Metoden utgörs av en surveyundersökning med kvalitativ ansats och utgörs i form av ett läsfärdighetstest samt en motivationsenkät. Resultaten av de båda testerna har analyserats i förhållande till varandra genom Pearsonkorrelationer. Eftersom inga statistiska samband kunde säkerställas mellan prestation på lästestet och motivationsindex bland deltagarna i denna undersökning är slutsatsen att motivation inte är en direkt faktor för att uppnå bra resultat i läsning.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

I ett samhälle där eventindustrin är växande är det av stor vikt att få förståelse för vad som motiverar individer till att arbeta volontärt. Många evenemang skulle inte gå att genomföra utan volontär arbetskraft. Syftet med denna studie är att få förståelse för hur de instrumentella (yttre) och intrinsikala (inre) motivationsfaktorerna påverkar individer till att arbeta volontärt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter bestod av individer som tidigare arbetat volontärt. Vidare ska samtliga av respondenterna arbeta volontärt för EuroPride 2018. Resultatet påvisade mer skilda upplevelser gällande de instrumentella motivationsfaktorerna och fler enstämmiga svar gällande de intrinsikala faktorerna. Gemenskap var dock ett återkommande tema som samtliga respondenter belyste. Det framgick tydligt i studien hur de intrinsikala motivationsfaktorerna fanns väl förankrade och djupt rotade hos respondenterna, medan de instrumentella motivationsfaktorerna mer sågs som en bonus som förgyllde tillvaron. / In a society where the event industry is growing, it is of importance to understand what motivates individuals to work voluntarily. Many events would not be possible to accomplish without the work of volunteers. The purpose of this study is to gain knowledge of how the instrumental (external) and intrinsic (internal) motivational factors influence individuals to work voluntarily. The study was conducted with a qualitative method and data was collected through seven semi- structured interviews. The study's respondents consisted of individuals who previously have worked as volunteers. Furthermore, all of them will volunteer at EuroPride 2018. The result demonstrated different experiences regarding the instrumental motivation factors and more unanimous answers regarding the intrinsic factors. However, belonging to a community was a recurring theme highlighted by all respondents. It was clear in the study how the intrinsic motivation factors were well-rooted within the respondents, while the instrumental motivational factors were more viewed as a bonus that embellished life. This study will be presented in Swedish.