Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt. Det har framträtt hur betydelsefull en uppmuntrande och bekräftande kontext är för att främja lärande och för att deltagare ska våga och vilja anta utmaningar och arbeta vidare med sina förmågor. God utbildning, som innefattar positiva känslor, kan sägas vara det som skapar förutsättningar för att lärande ska kunna ske och motivera till handling. Rehabilitering handlar om lärande och beteende som för att komma till stånd alternativt förändras behöver innehålla kunskap, insikter och handling samt positiv känsla. Därmed kan rehabilitering tolkas som lärandeprocess och pedagogisk verksamhet.

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter. I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter. I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser. Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.

<p>Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 – juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.</p><p>Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;</p><p>– Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation</p><p>– Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.</p><p>– De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen</p><p>– Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi</p>

<p>Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.</p><p>Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.</p>

The aim of this study is to expand our knowledge of the learning processes of an adult learner of Swedish as second language, in his different regional lifeworlds; family, friends, school and work. Based on a lifeworld approach to human existence and learning the study is grounded in Husserl’s contribution to phenomenology. The research questions deal with how learning is expressed in the different regional lifeworlds, how different approaches to learning are made visible, and future prerequisites for learning. Processes of learning according to Transformative Learning as well as the concept of disjunctures are applied in the analysis, as is the concept of horizons of possibilities. Participating observation, stimulated recall, audio recordings and interviews were used to assemble material for the study. The most important findings are the limited possibilities for the student’s regional worlds transforming into learning worlds, and the challenges regarding learning processes due to biography and lack of interaction. As for prerequisites for learning disjunctures are currently solved with assimilation rather than learning, and the most visible horizon of possibility is the participator’s personal openness to learning in daily encounters. An important conclusion drawn from the study is the urgent need for a more holistic approach to adult learning, involving a greater part of the student’s lifeworld.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

Dagens tekniska utveckling innebär snabba förändringar för många yrken. För att medborgare ska fortsätta att vara anställningsbara krävs kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling. Att utbilda vuxna är emellertid inte helt bekymmersfritt eftersom de begränsar sig till det innehåll som de tycker är meningsfullt och har ett inneboende motstånd till att bryta invanda mönster. Ett tänkbart stöd för kompetensutveckling i arbetslivet är webbaserat lärande. Ännu bättre kan det bli när webbaserat lärande tar hänsyn till forskning om vuxnas lärande. Detta examensarbete syftade därför till att finna en teoretisk brygga mellan forskning på lärande hos vuxna och forskning på framgångsrika, webbaserade kurser. Med avstamp i den teoretiska modellen kunde sedan ett specifikt, webbaserat kompetensutvecklingsmaterial för ett företag analyseras. Studien använde sig av informanttriangulering i form av litteraturstudie, intervju med företagets kursstrateg och frågeformulär till kursens deltagare. All insamlade data analyserades med avseende på sitt innehåll och fördelades över ett flertal kategorier avbetydelse för vuxnas lärande i webbaserade kurser: möjligheter och hinder för lärande, förkunskapernas betydelse, problemorienterat lärande, instruktörens entusiasm och tillgänglighet, interaktion mellan deltagare, aktivt lärande samt användning av hjälpmedel. Då den teoretiska modellen applicerades på företagskursen framkom att kursen både innehöll och saknade flera av kategorierna för framgångsrikt lärande på webben. Med stöd i analysen kunde studien sedan lista elva riktlinjer för förbättringar av det kompetensutvecklande materialet. / The technological development of today affects several professions. To make people remain employable, continuous education and competence enhancement programs are crucial. However, educating adults is not a trouble-free activity since they limit themselvesto the content they find meaningful and have an internal resistance of breaking habitual patterns. A possible solution to implement competence enhancement in working-life is throughweb-based learning. This may get even better when it also takes research on adult learning into consideration. This master thesis therefore aimed at finding a theoretical bridge between research on adult learning and research on successful, web-based courses. Using the theoretical model, a specific, web-based material for competence enhancement in acompany could be analyzed. This study used triangulation through three informants: studying literature, interview with the company course strategist and a survey given to the course participants. All data was analyzed in regard to its content and was divided into several distinguished categories that are important for adult learning in web-based courses: possibilities and obstacles for learning, the importance of prior knowledge, problem-centric learning, instructor accessibility and passion, active learning, peer interaction and using helpful course resources. As the theoretical model was applied to the company course it became clear that the course included most of the categories, but was lacking some, for successful web-based learning. Using the results of the analysis, eleven guidelines for improvements in the competency enhancing material was listed.

Bakgrund: Förändringstakten i dagens samhälle ställer stora krav på företagen att snabbt kunna anpassa sig efter omvärlden. Ett företag med ambitionen att snabbt kunna förändra sig, kräver förändringsbenägna och flexibla medarbetare. I Sverige är detta en verklighet som idag har nått in i vart och var annat företag. Vissa genomför förändringar av praktiska skäl men många med syftet att vitalisera organisationen och nå epitetet "lärande organisation". En lärande organisation behöver läraktiga medarbetare. Men vad är det som sker i en organisationsförändring? Hur ser de berörda individerna på de förändringar som numer sker allt oftare i arbetslivet? Föder organisationsförändringar lärande hos individerna? Syftet: Syftet med min studie har varit att studera hur yrkesverksamma ser på och resonerar kring lärande i och med förändringar på sina arbetsplatser. Metod: Studien utgår ifrån en sociokulturell ansats där jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt att få mina respondenter att med egna ord berätta om sina upplevelser av lärande, positiva som negativa, som skett i samband med förändringar i sitt yrkesliv. Resultat: Analysen av respondenternas berättelser visar att förändringar i arbetslivet leder till att individerna gör viktiga erfarenheter och att ett visst slags lärande sker. Olika individer har olika behov när det gäller vad som premierar deras lärande. Medan vissa är i stort behov av trygghet har andra ett större behov av att veta syftet och nyttan med det som ska åstadkommas. Gemensamt för dem alla är att grunden för en bra förändringsprocess ligger i den information och den kommunikation som sker inom organisationen. / Background: The speed of change in todays society places considerable demand on businesses adaptability. A business wishing to quickly change course requires flexible employees with a will to change. Some carry out changes for practical reasons while many do so to vitalise the organisation and create a learning organisation. A learning organisation needs teachable employees. But what is it that happens in the course of organisational change. How do the individuals involved view these changes which are more and more common in working life. Does organizational change lead to learning amongst individuals? Purpose: The purpose of this study is to study how employees view and reason with regard to learning in the context of change at their workplaces. Method: The study uses a social cultural approach where semi-structured interviews are used to encourage the respondents to describe positive and negative experiences of learning, that have taken place in conjuncture with changes in their work life. Result: The analyses of respondents descriptions shows that changes in work life give the individuals important experience and that a certain kind of learning does occur. Different individuals have different needs with regards to what encourages their learning. While some are in great need of security, others have a greater need to know the purpose and usefulness of what is to be achieved. The common basis for all is however the management of

Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist. Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen. Därtill syftar studien till att undersöka om de är desamma för civil vuxenutbildning. Intervjuer av åtta officerare har genomförts för att identifiera de utmaningar som föreligger på GMU, samt en komparativ analys mellan dessa utmaningar och bland annat Knowles andragogikteori, som i den här studien representerar utmaningarna för den civila vuxenutbildningen. Resultatet visar att det föreligger utmaningar på GMU som är desamma för civil vuxenutbildning, särskilt tydligt vad gäller elevens/rekrytens motivation, men å andra sidan visar resultatet på att det föreligger utmaningar på GMU som inte förekommer i samma omfattning som i vuxenutbildning, och vice versa. / In July 2010 Sweden abolished conscription in favor of an all-volunteer military force, whereupon the prerequisites for the recruitment and training of soldiers changed. Today, men and women from the age of 18 can sign up for a so-called Basic Military Training (GMU) for three months on a voluntary basis. The new prerequisites can, with regard to voluntariness, be on par with civilian adult education, both of which are, e.g., experiencing drop-outs as a result of lack of motivation. The purpose of the study is partly to identify the officers’ perceived challenges at GMU regarding recruits earlier experience, motivation and the teacher’s role. In addition, the study aims to examine whether these challenges are the same as for the civilian adult education. Interviews of eight officers have been conducted to distinguish the challenges that exist at GMU, as well as a comparative analysis between these challenges and theory of adult learning, including Knowles’s andragogy model, which in this study represents challenges for the civilian adult education. The result shows that there are challenges at GMU that are the same as for the civilian adult education, particularly evident in terms of the motivation of the pupil/recruit, but on the other hand, the result shows that there are challenges at GMU that do not occur in the same extent as in adult education, and vice versa.