Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga rekryters fysiska förberedelser inför genomförandet av Grundläggande militär utbildning kopplat till skadeutfall under utbildningen. Detta kan bidra med information i ett försök att identifiera möjliga lösningar på den problematik med skadeutfall som finns i dagsläget. - Hur ser rekryters fysiska förberedelser ut inför GMU? - Vilka faktorer bidrar till att de fysiska förberedelserna ser ut som dom gör? - Finns det kopplingar mellan graden av fysiska förberedelser och prevalensen av muskuloskeletala skador hos rekryterna? - Finns det skillnader i skadeutfallen mellan män och kvinnor? Metod Kvantitativ enkätstudie utfördes på 100 rekryter från regementet Livgardet i Stockholm. Den gavs ut i pappersform och innehöll totalt 22 frågor. De svarande bestod av 71 män och 29 kvinnor mellan 18 och 35 år. Enkäten genomfördes efter avslutad Grundläggande militär utbildning (GMU), vilket är en 3 månader lång grundkurs som samtliga svenska soldater genomgår innan de utbildar sig mot en mer specifik befattning. Resultat 65 % av rekryterna ökade sin träningsdos eller förändrade sina träningsvanor då de blev antagna till GMU. En tredjedel av de svarande uppgav att de fått för lite eller ingen information från Försvarsmakten om hur de fysiskt bör förbereda sig inför GMU. Prevalensen av skador korrelerade med hur vältränad individen var samt dess idrottsliga bakgrund. 40 % av deltagarna skadade sig under GMU. Av dessa uppgav en fjärdedel att skadan var så omfattande att den begränsade deras möjlighet att ta del av utbildningen. Slutsats En bakgrund präglad av hög fysisk aktivitet under flertalet år minskar risken för skada under GMU. Anpassad träning under 1-6 månader tycks inte kunna påverka skadeutfallet. Givet detta bör Försvarsmakten ge rekryten mer tid för individuell träning, ställa tydligare krav på fysik förmåga kopplat till specifik tjänst och åtgärda den kunskapsbrist kring relevant träning inför GMU, som studien har identifierat. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist. Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen. Därtill syftar studien till att undersöka om de är desamma för civil vuxenutbildning. Intervjuer av åtta officerare har genomförts för att identifiera de utmaningar som föreligger på GMU, samt en komparativ analys mellan dessa utmaningar och bland annat Knowles andragogikteori, som i den här studien representerar utmaningarna för den civila vuxenutbildningen. Resultatet visar att det föreligger utmaningar på GMU som är desamma för civil vuxenutbildning, särskilt tydligt vad gäller elevens/rekrytens motivation, men å andra sidan visar resultatet på att det föreligger utmaningar på GMU som inte förekommer i samma omfattning som i vuxenutbildning, och vice versa. / In July 2010 Sweden abolished conscription in favor of an all-volunteer military force, whereupon the prerequisites for the recruitment and training of soldiers changed. Today, men and women from the age of 18 can sign up for a so-called Basic Military Training (GMU) for three months on a voluntary basis. The new prerequisites can, with regard to voluntariness, be on par with civilian adult education, both of which are, e.g., experiencing drop-outs as a result of lack of motivation. The purpose of the study is partly to identify the officers’ perceived challenges at GMU regarding recruits earlier experience, motivation and the teacher’s role. In addition, the study aims to examine whether these challenges are the same as for the civilian adult education. Interviews of eight officers have been conducted to distinguish the challenges that exist at GMU, as well as a comparative analysis between these challenges and theory of adult learning, including Knowles’s andragogy model, which in this study represents challenges for the civilian adult education. The result shows that there are challenges at GMU that are the same as for the civilian adult education, particularly evident in terms of the motivation of the pupil/recruit, but on the other hand, the result shows that there are challenges at GMU that do not occur in the same extent as in adult education, and vice versa.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.