Försvarsmakten i Sverige har under 2020-talet behov av fler yrkesofficerare OF-3 än vad prognosen är att nuvarande personalförsörjningssystem producerar. Ledtiderna i systemet är ett årtionde eller mer till OF-3, så beslut tagna tidigare under 2000-talet sätter nuläget. Utan systemförändring har även de som år 2030 befordras till OF-3 redan idag påbörjat sin officersutbildning. Ökar 2030-talets efterfrågan på officerare OF-3 bortom dagens prognoser behöver dessa inom kort rekryteras till Försvarsmakten. För att kunna möta ökad efterfrågan, både nu på 2020-talet och i framtiden, är det nödvändigt att komplettera befintligt system. Syftet med studien är att i en svensk kontext, genom intervjuer, undersöka uppfattningar om möjligheter och begränsningar med rekrytering till högre befattningsnivåer än OF-1. Med avstamp i dessa uppfattningar, genom kvalitativ innehållsanalys och slutsatser dragna på resultatet från innehållsanalysen, så identifieras komponenter för en svensk modell. Studien lämnar ett krigsvetenskapligt bidrag inom skapande av militär förmåga. Bidraget illustreras med komponenter till en modell för svensk nyrekrytering av erfarna officerare.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.