Försvarsmakten har sedan 1901 blivit försedd med soldater genom den allmänna värnplikten vilken nu avskaffats. Syftet med studien är att utifrån läsningen av ett antal offentliga dokument analysera den förändringsprocess som försvarsmakten befinner sig i vad gäller personalförsörjningen i övergången från ett allmänt till ett frivilligt försvar. De frågeställningar som utformats är: hur har Försvarsmaktens personalförsörjning sett ut tidigare? och hur anser de statliga offentliga dokumenten att Försvarsmakten kan arbeta för att försörja sig med den personal på frivillig grund som tidigare rekryterades genom lagen om totalförsvarsplikt? Metoden som används är att utifrån en hermeneutisk ansats göra en kvalitativ innehållsanalys av två statliga offentliga utredningar och en proposition. Resultatet visar att Försvarsmakten föreslås genomföra specifika förändringar för att i framtiden trygga sin personalförsörjning. Dessa förändringar gäller en frivillig grundutbildning, en målgruppsanpassad marknadsföring, införande av ett HR-centrum, förmånliga anställningsformer och en hjälp till vidare civil karriär. Slutsatsen är att Försvarsmakten genom olika strategier kan arbeta för att framstå som en attraktiv arbetsgivare för unga män och kvinnor.

Nästan varje organisation är beroende av sina anställda i någon form t.ex. deras kompetens, att det finns tillräckligt många för att lösa organisationens uppgifter eller att de trivs och utför de uppgifter de är ålagda att lösa. Personalen identifieras ofta därför som en nyckelkompetens, bland de viktigaste av en organisations resurser. Detta gäller även inom Sveriges Försvarsmakt. År 2010 ändrades förutsättningarna för Försvarsmakten avseende hur att personalförsörja organisationen. Det gamla personalförsörjningssystemet var baserat på en pliktlag, där personer var tvungna enligt lag att tjänstgöra en begränsad tid inom Försvarsmakten. Detta ersattes av ett frivilligbaserat personalförsörjningssystem. Det går ut på att att all personal är frivilligt anställda, de söker jobb hos Försvarsmakten som soldat eller sjöman. Nu, åtta år senare, är det intressant att ta reda på hur det går. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka delar i empirin (kategorier) som skapar bidragande faktorer till den ansträngda bemanningssituationen för sambandsoperatörer inom flottan idag. Detta sker genom att i studien söka efter faktorer som har en påverkan på nu rådande situation och vad som kan förändras för att eventuellt göra tjänsten inom flottans sambandsorganisation mer attraktiv. Både för dem som redan är anställda och för dem som ännu ej är anställda. Detta sker genom att med personintervjuer bygga empiri kring frågeställningen och med kvalitativ dataanalys söka efter faktorer kopplat till denna. Resultatet visar på flera faktorer som huvudsakligen har sitt ursprung inom organisationsteorin. Några exempel av dessa är: informationsspridningen överlag inom organisationen ofta uppfattas som seg, ibland otydlig och motsägelsefull.  de administrativa uppgifterna som åläggs mellancheferna tar upp alldeles för stort fokus från mellanchefernas huvuduppgifter.  den begreppsförvirring som uppstått inom organisationen i samband med systemskiftet gör att det är svårt att hålla reda på vem som behöver komplettera med vilken utbildning för att passa in “i det nya”.  Slutligen för vi en diskussion om huruvida resultatet av studien kan visa på att Försvarsmakten troligen underskattat svårigheterna med övergången från plikt-till frivilligsystem. Det arbete som krävdes inom organisationen för att anpassa sig och förbereda en sådan övergång blev genomfört under stor tidspress och organisationen lever med bieffekterna av det än idag.

This essay is a comparative study between two document regarding the change of policy in the Swedish armed forces. The policy concerns how the Swedish armed forces should contain their human resources. In this essay the author seeks to find differences in the two documents regarding human resources. The method used in this essay is a qualitative content analysis. The background to this study is the political decision to turn the human resources of the Swedish armed forces from voluntary service to conscription. The purpose of this essay is to find the differences in the policy regarding human resources to the Swedish armed forces. The conclusion of the essay is that the policy regaring human resources to the Swedish armed forces have changed.

<p>Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: <em>Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation</em>. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar.</p>

Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar.

The Swedish Armed Forces aims to have women represent at least twenty percent of its employed military personnel.  A significant amount of effort is put into attracting and recruiting women and once employed; a large amount of money is spent on training and education. Despite these investments, the percentage of women within the Swedish Armed Forces has never reached beyond fifteen percent. Perhaps not enough is done to keep the women within the forces? This essay aims to answer what makes women stay in the service and what actions the Swedish Armed Forces could take to preserve its female resources. The research consists of a four step method combining both qualitative and quantitative measurements. The initial step is a meta-analysis of pre-existing surveys performed by the Swedish Armed Forces analysing notable differences between men’s and women’s incentives to stay or leave the service. In the second step, a number of women informants are interviewed to research and support a preliminary theory originating from step one. The third step correlates the first two steps to determine specific women’s incentives to staying or leaving.  In the fourth and final step, a conclusion is made and a recommendation is brought forth on what could be done in order to keep women employees within the Swedish Armed Forces. The results show that three factors above others tend to influence women's incentives to stay or leave the service: firstly the relationship to the closest commander, secondly; an equal opportunity work environment, and thirdly; long term personal development and career planning.

<p>Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. </p><p>Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. </p><p>Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.</p>

<p>I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation.</p> / <p>Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.</p>

Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation. / Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.