Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter. I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter. I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser. Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.

<p>Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.</p><p>Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.</p>

The aim of this Master´s thesis is to examine how public library managers reflect on readers´ advisory and promotion of adult literature, and how they view and discuss the governmental proposition Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Questions posed in this study are: What matters do public library managers think fiction have on adults? How do public library managers reflect on promotion of adult literature? What are public library managers´ views on the governmental proposition Läsa för livet and how it will affect the public library?The theoretical starting-points used in this study are views on literature by Magnus Persson and Gitte Balling, and views on literature promotion by Rasmus Grøn. Method chosen was semi-structured interviews with six library managers in public libraries. This empirical material was analyzed according to the questions above. The results show strong emphasis on patron acquisition in collection management and literary promotion, according to the respondents in this study. It also shows their lack of high expectations of the governmental proposition Läsa för livet. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

Abstract  Introduction. The aim of this study is to investigate the role of a relatively new genre in popular literature in Sweden called "feelgood". Feelgood, as literary genre, has quickly risen to become a beloved and frequently borrowed genre among readers. However, there is a lack of knowledge regarding how the feelgood genre is perceived and handled by public libraries. Method. Six semi-structured interviews were conducted with librarians at public libraries. The interviewees reside in different parts of Sweden and the video communication platform Zoom was used to facilitate the enquire. Analysis. The data gathered from the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content method. It was also compared in relation to earlier studies. The theoretical approach was retrieved from Catherine Sheldrick Ross seven models of reading and Magnus Persson’s myth elements of literature and reading. Results. The results show that feelgood as literary genre is indeed noticed and discussed among the study’s informants. The thoughts and attitudes among the librarians differ but can generally be perceived as positive. Several of Ross and Persson’s theoretical models were applicable to the arguments put forward by the informants.  Conclusion. The study concludes that the feelgood genre in literature is mostly well-received among the participants.  However, there are some implications of inconsistencies in rhetoric and practice. The genre is considered both a hindrance and an opportunity. Reductions in public library budgets may possibly alter the way the feelgood genre is approached and handled. The result of the study is in many ways consistent with earlier studies conducted on other genre literature.  This is a two year master’s thesis in Library and Information Science.