Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ”driva och stanna”.   I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.     I analysen kopplas informanternas utsagor till litteratur och tidigare forskning som berör relationen mellan drama och teater, samt ledarskap inom de båda områdena. En slutsats är att den konflikt som funnits mellan drama och teater, är avklarad på en teoretisk nivå, men fortfarande är en realitet i praktiken och påverkar dramapedagoger som arbetar med scenkonstnärlig produktion.

<p>Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet. De beror främst på att fokus är annorlunda i de nämnda motivationsteorierna än i de faktorer informanterna verkar uppleva sig motiverade av: i teorierna är det tillfredsställelsen av de personliga behoven som ger motivation medan informanterna ger exempel på att det som händer andra motiverar dem.</p>

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet. De beror främst på att fokus är annorlunda i de nämnda motivationsteorierna än i de faktorer informanterna verkar uppleva sig motiverade av: i teorierna är det tillfredsställelsen av de personliga behoven som ger motivation medan informanterna ger exempel på att det som händer andra motiverar dem.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå. Nackdelar är att det finns lite samlad erfarenhet av metoden och att det krävs mycket av läraren. För att uppnå lärande i matematik, krävs ett tydligt syfte med lektionen, reflektion med eleverna samt ett öppet och prestigefritt klimat. Slutligen visar studien att drama kan användas både för att arbeta med slutna frågor av uppgiftskaraktär och med öppna frågeställningar som syftar till matematiska samtal, vilket är att föredra.

Det här är en kvalitativ studie om fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet genom att belysa hur förskollärare och barnskötare konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och barnskötare som inte arbetar på en idrottsförskola konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet i förskolans kontext. Studien har genomförts med fokusgruppssamtal tillsammans med förskollärare och barnskötare för att få en insikt om vad de har för erfarenheter och kunskaper kring fysisk aktivitet i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna fysisk aktivitet i förskolan? Vilka föreställningar om arbetet med fysisk aktivitet i en idrottsförskola framställs av förskollärarna och barnskötarna? Vad uttrycker förskollärarna och barnskötarna om pedagogers engagemang i barns fysiska aktivitet?    I resultatet framkommer det att deltagarna har olika uppfattningar av vad fysisk aktivitet är och att barns fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer, såsom förskolans struktur, barns personlighet och av vårdnadshavare. Förskollärarna och barnskötarna kan se både för- och nackdelar med att idrottsförskolor finns, då det kan finnas risk för elitsatsning enligt deltagarna. Något som är framträdande i resultatet är att förskollärarna och barnskötarna tycker att det är viktigt att vuxna är engagerade i barnens fysiska aktivitet och att det kan öka barns fysiska aktivitet.

<p>Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är </p><p>samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill </p><p>författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett </p><p>förhållningssätt innebär. </p><p>   Frågeställningarna är: </p><p><em>Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt? </em></p><p><em>Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt? </em></p><p><em> </em></p><p>Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk </p><p>interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är </p><p>dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har </p><p>genomgått utbildningen. Det empiriska materialet har bearbetats enligt grounded theory och har </p><p>lett fram till 10 nycklar som alla representerar olika delar av det dramapedagogiska </p><p>förhållningssättet. Dessa nycklar presenteras i resultatet samt med barnboksfigurer som aktörer. </p>

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är  samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill  författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett  förhållningssätt innebär.     Frågeställningarna är:  Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt?  Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?    Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk  interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är  dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har  genomgått utbildningen. Det empiriska materialet har bearbetats enligt grounded theory och har  lett fram till 10 nycklar som alla representerar olika delar av det dramapedagogiska  förhållningssättet. Dessa nycklar presenteras i resultatet samt med barnboksfigurer som aktörer.

Abstract   Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning:   Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete?   Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.    Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama.

Abstract Rönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.     Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast. I fokussamtalet framkom också resonemang om förutsättningar för lek och förutsättningar för en god lärandesituation – för att kunna leka och för att kunna lära beskrivs till exempel delaktighet och prestationsfrihet som två premisser.

Under mina år som lärare i svenska som andraspråk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera ämnet svenska som andraspråk, sva, i stället för svenska på gymnasiet. Jag har ställt mig frågan vad det beror på: är det bristande språkkunskaper eller beror det på något annat och i så fall, vad? I begynnelsen benämndes ämnet svenska som främmande språk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andraspråk. Min ambition var att ta reda på orsaken till valet av svenskämne genom fokussamtal med 7 informanter på en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmål, skolgång, upplevelser av att vara flerspråkig i den svenska skolan, värdering av och attityd till ämnet, ett eller två svenskämnen, flerspråkig identitet och ett eller två modersmål. Resultaten som framträdde är att informanterna upplever sin skolgång som positiv men att de aldrig har uppmärksammats för sin flerspråkiga och kulturella kompetens. De är mycket nöjda med sva-lärarnas didaktiska kompetenser och det är en del av förklaringen till att de ser positivt på ämnet. Något som framträder tydligt i studien är den osynliga maktdynamik som finns i skolan. Denna maktdynamik strider mot de styrdokument som reglerar skolans arbete. Den uppträder på så sätt att andraspråkselever påverkas att tro att enspråkighet är det bästa. Ska man vara flerspråkig bör man vara det i högstatusspråk.